Livsmedel

Från nisch till folktrend - Proteinboomen fortsätter

Proteinprodukter som bars, puddingar och pulver fortsätter sitt segertåg på butikshyllorna. I dag finns de i flera kategorier, från snacks och mejeri till fryst pizza – och har vuxit till en miljardindustri.

Nina Granberg 6 september, 2025 • Uppdaterades 10 september, 2025 • 1 minuts läsning

Proteinprodukter har blivit ett självklart inslag i butikernas sortiment. Bars, puddingar, shakes och pulver växer snabbt, och den samlade omsättningen uppgår nu till miljardbelopp, enligt Dagligvarunytt.

Kategorin bars omsatte nära 1,2 miljarder kronor det senaste året, med en tillväxt på drygt 14 procent. Mest stack müslibars ut, med en ökning på över 50 procent under 2024.

Även mejerihyllan påverkas. Efterfrågan på kvarg och keso fortsätter att öka, samtidigt som nya varumärken växer fram. Arla lanserade 2024 sitt koncept Arla Protein och är redan näst störst på den svenska marknaden för mejeribaserade proteinprodukter.

Tillväxten märks också på stormarknadernas sport- och träningsavdelningar, där proteintillskott i pulverform ökar snabbast, plus 25 procent under 2025, om än från en lägre nivå.

– Det är en uppsjö av nya spelare, produkter och smaker. Men normalt sett har en trend svårt att hålla i sig på det här sättet under flera år, säger Anna Ekström, vd för NielsenIQ i Sverige, till Dagligvarunytt.

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning

Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat unga i åldern 16–24 år som åt vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost. Ett tydligt...

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.