Livsmedel

Från nisch till folktrend - Proteinboomen fortsätter

Proteinprodukter som bars, puddingar och pulver fortsätter sitt segertåg på butikshyllorna. I dag finns de i flera kategorier, från snacks och mejeri till fryst pizza – och har vuxit till en miljardindustri.

Nina Granberg 6 september, 2025 • Uppdaterades 10 september, 2025 • 1 minuts läsning

Proteinprodukter har blivit ett självklart inslag i butikernas sortiment. Bars, puddingar, shakes och pulver växer snabbt, och den samlade omsättningen uppgår nu till miljardbelopp, enligt Dagligvarunytt.

Kategorin bars omsatte nära 1,2 miljarder kronor det senaste året, med en tillväxt på drygt 14 procent. Mest stack müslibars ut, med en ökning på över 50 procent under 2024.

Även mejerihyllan påverkas. Efterfrågan på kvarg och keso fortsätter att öka, samtidigt som nya varumärken växer fram. Arla lanserade 2024 sitt koncept Arla Protein och är redan näst störst på den svenska marknaden för mejeribaserade proteinprodukter.

Tillväxten märks också på stormarknadernas sport- och träningsavdelningar, där proteintillskott i pulverform ökar snabbast, plus 25 procent under 2025, om än från en lägre nivå.

– Det är en uppsjö av nya spelare, produkter och smaker. Men normalt sett har en trend svårt att hålla i sig på det här sättet under flera år, säger Anna Ekström, vd för NielsenIQ i Sverige, till Dagligvarunytt.

Verktyg

Tallriksmodellen fyller 50 år – når 100 000 elever varje år

I år fyller Tallriksmodellen 50 år och den är fortfarande en självklar del av undervisningen. Varje år möter omkring 100 000 elever modellen i ämnet hem- och konsumentkunskap, där den används som pedagogiskt verktyg för att förklara hur en väl sammansatt måltid kan se ut.

Nina Granberg 12 januari, 2026 • Uppdaterades 13 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Modellen presenterades första gången 1976 i tidningen Vår näring. Bakom den står hushållsläraren och nutritionisten Britt-Marie Dahlin (Andersson), som ville göra näringslära mer begriplig genom en enkel, visuell symbol.

– Alla förstår Tallriksmodellen direkt, även barn och unga. Därför kommer de också ihåg den, säger Britt-Marie Dahlin (Andersson).

Tallriksmodellen delar in tallriken i tre delar: proteinrika livsmedel som kött, fisk, ägg och baljväxter, kolhydratkällor som potatis, ris och pasta samt grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Den bygger delvis på Livsmedelsverkets dåvarande matpyramid och kostcirkel. Runt 1992 valde Livsmedelsverket att stötta modellen, som därmed blev Sveriges officiella symbol för en väl sammansatt lunch eller middag.

I takt med förändrade levnadsvanor och ny kunskap om kost har modellen justerats. Från att ursprungligen vara indelad i tre lika delar utvecklades den till två varianter: en för fysiskt aktiva personer och en där halva tallriken utgörs av grönsaker för personer med lägre energibehov.

Trots sina 50 år ser Britt-Marie Dahlin (Andersson) Tallriksmodellen som minst lika relevant i dag. Hon lyfter särskilt betydelsen av hem- och konsumentkunskap och menar att ämnet ger elever praktiska och livsnära kunskaper som stärker självständigheten i vuxenlivet.

Obesitas

Få studier om kostvanor vid GLP-1-behandling

Trots att kostvanor är en central del av obesitasbehandling följs de sällan upp i studier av läkemedel. Det visar en ny systematisk översikt.

Nina Granberg 7 januari, 2026 • Uppdaterades 12 januari, 2026 • 1 minuts läsning

GLP-1- och GLP-1/GIP-agonister som liraglutid, semaglutid och tirzepatid har på kort tid förändrat behandlingen av obesitas och typ 2-diabetes. Effekterna på vikt och glykemisk kontroll är väldokumenterade. Däremot vet vi förvånansvärt lite om hur dessa läkemedel påverkar vad patienter faktiskt äter.

Det visar en ny internationell systematisk...