Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Livsmedel

Framtidens hållbara skolmåltidssystem utformas i unikt samarbete

Hela livsmedelssystemet behöver ställas om så att vi kan producera, köpa och äta mat som är hållbar för både hälsan och miljön. I projektet ”Ett … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Hela livsmedelssystemet behöver ställas om så att vi kan producera, köpa och äta mat som är hållbar för både hälsan och miljön. I projektet ”Ett nytt recept för skolmåltider” utforskar nu Livsmedelsverket och Vinnova hur man kan utforma ett hållbart system för skolmåltider tillsammans med flera andra myndigheter, kommuner och näringsliv.

– Det här är en ny metod för oss på Livsmedelsverket, att experimentera fram nya lösningar tillsammans med andra. På nationell nivå kan vi till exempel behöva skruva på läroplaner eller regler för upphandling och livsmedelshantering eller ta fram nationella mål och strategier för att ge skolor och näringsliv förutsättningar för att arbeta hållbart, säger projektledaren Ulrika Backlund.

Skolmåltiderna föregångare för ett hållbart livsmedelssystem

Dagens livsmedelssystem sätter käppar i hjulet för att nå nationella och globala hållbarhetsmål. Skolmåltiderna har koppling till alla led i livsmedelskedjan och når samtliga barn och unga i Sverige. Det finns mycket som tyder på att måltider som äts i förskola och skola förbättrar barns matvanor och preferenser. På så sätt kan skolmåltider bidra till en större systemförändring.

För att skapa hållbara skolmåltider behöver man arbeta med allt från mat som del av undervisningen och nya sätt att nyttja skolköken, till logistik och förutsättningar för livsmedelsföretag och bönder att producera hållbar mat som kommunerna efterfrågar.

– Alla sektorer i samhället måste kraftsamla för att ställa om till hållbar utveckling. Det kräver innovation på alla nivåer. I det här samarbetet utforskar vi hur myndigheter och kommuner genom offentlig efterfrågan på hållbara skolmåltider kan skapa förutsättningar för ökad innovation inom hela livsmedelssystemet och bidra till både ny samverkan och ökad konkurrenskraft för företagen, säger Jonas Brändström, avdelningschef Samhällsutveckling på Vinnova.

Kommuner blir testmiljöer för hållbara skolmåltider

Nu bjuds kommuner in att medverka i projektet Ett nytt recept för skolmåltider. Senast den 26 januari kan de ansöka om att bli utvecklingsmiljöer för hållbara skolmåltider. De fyra kommuner som väljs ut får stöd för att kunna arbeta verksamhetsövergripande och med innovation kring skolmåltiderna.

Erfarenheterna från arbetet kan sedan användas för att ge alla kommuner i Sverige möjlighet att, med skolmåltiderna som verktyg, närma sig de globala hållbarhetsmålen Agenda i 2030 och målen i andra hållbarhets- och livsmedelsstrategier.

Om projektet Ett nytt recept för skolmåltider

Källa: Livsmedelsverket


Dela artikeln

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater 

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 17 december, 2025 2 minuters läsning
IMG_1364

Foto: AdobeStock



Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 19 december, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_179140824

Foto: AdobeStock

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.