Livsmedel

Framtidens hållbara skolmåltidssystem utformas i unikt samarbete

Hela livsmedelssystemet behöver ställas om så att vi kan producera, köpa och äta mat som är hållbar för både hälsan och miljön. I projektet ”Ett … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Hela livsmedelssystemet behöver ställas om så att vi kan producera, köpa och äta mat som är hållbar för både hälsan och miljön. I projektet ”Ett nytt recept för skolmåltider” utforskar nu Livsmedelsverket och Vinnova hur man kan utforma ett hållbart system för skolmåltider tillsammans med flera andra myndigheter, kommuner och näringsliv.

– Det här är en ny metod för oss på Livsmedelsverket, att experimentera fram nya lösningar tillsammans med andra. På nationell nivå kan vi till exempel behöva skruva på läroplaner eller regler för upphandling och livsmedelshantering eller ta fram nationella mål och strategier för att ge skolor och näringsliv förutsättningar för att arbeta hållbart, säger projektledaren Ulrika Backlund.

Skolmåltiderna föregångare för ett hållbart livsmedelssystem

Dagens livsmedelssystem sätter käppar i hjulet för att nå nationella och globala hållbarhetsmål. Skolmåltiderna har koppling till alla led i livsmedelskedjan och når samtliga barn och unga i Sverige. Det finns mycket som tyder på att måltider som äts i förskola och skola förbättrar barns matvanor och preferenser. På så sätt kan skolmåltider bidra till en större systemförändring.

För att skapa hållbara skolmåltider behöver man arbeta med allt från mat som del av undervisningen och nya sätt att nyttja skolköken, till logistik och förutsättningar för livsmedelsföretag och bönder att producera hållbar mat som kommunerna efterfrågar.

– Alla sektorer i samhället måste kraftsamla för att ställa om till hållbar utveckling. Det kräver innovation på alla nivåer. I det här samarbetet utforskar vi hur myndigheter och kommuner genom offentlig efterfrågan på hållbara skolmåltider kan skapa förutsättningar för ökad innovation inom hela livsmedelssystemet och bidra till både ny samverkan och ökad konkurrenskraft för företagen, säger Jonas Brändström, avdelningschef Samhällsutveckling på Vinnova.

Kommuner blir testmiljöer för hållbara skolmåltider

Nu bjuds kommuner in att medverka i projektet Ett nytt recept för skolmåltider. Senast den 26 januari kan de ansöka om att bli utvecklingsmiljöer för hållbara skolmåltider. De fyra kommuner som väljs ut får stöd för att kunna arbeta verksamhetsövergripande och med innovation kring skolmåltiderna.

Erfarenheterna från arbetet kan sedan användas för att ge alla kommuner i Sverige möjlighet att, med skolmåltiderna som verktyg, närma sig de globala hållbarhetsmålen Agenda i 2030 och målen i andra hållbarhets- och livsmedelsstrategier.

Om projektet Ett nytt recept för skolmåltider

Källa: Livsmedelsverket

Forskning

Salt kan påverka ämnesomsättningen – inte bara blodtrycket

Ett högt saltintag kan påverka kroppens ämnesomsättning och därmed öka risken för hjärt-kärlsjukdom på fler sätt än genom blodtrycket. Det visar en ny svensk studie vid Karolinska Institutet.

Nina Granberg 12 november, 2025 • Uppdaterades 12 november, 2025 • 1 minuts läsning

– Våra resultat tyder på att personer som äter mindre salt i större utsträckning använder sina fettlager som energikälla. Hos dem som äter mer salt ser vi i stället högre nivåer av metaboliter i blodet som i tidigare forskning kopplats till inflammation och åderförkalkning, säger Jonas Wuopio, specialistläkare i internmedicin och forskare vid Karolinska Institutet.

Svenskar äter för mycket salt

I studien motsvarade ett högt saltintag omkring tio gram per dag. Det ligger väl över det rekommenderade intaget på högst sex gram per dag enligt Nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2023). I Sverige äter befolkningen i genomsnitt omkring åtta till tio gram salt per dag, varav en stor del kommer från processade livsmedel som bröd, chark och färdigmat.

Tre tips för att minska saltintaget

Var uppmärksam på dolda saltkällor i bröd, chark och färdigmat. Välj gärna Nyckelhålsmärkta alternativ.
Undvik att salta extra vid bordet – smaka först.
Byt till kaliumsalt hemma, det har visat sig minska risken för stroke och hjärtinfarkt.

Studien ingår i Hjärt-Lungfondens forskningssatsning SCAPIS och har genomförts vid Karolinska Institutet

Läs mer: https://nutritionandmetabolism.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12986-025-00997-y

Geriatrik

Nytt material ska öka äldres proteinkunskap

Få seniorer vet att proteinbehovet ökar med uppemot 40 procent efter 65, visar en ny undersökning. Nu tar Livsmedelsverket fram nytt informationsmaterial för att nå äldre bättre.

Nina Granberg 10 november, 2025 • Uppdaterades 11 november, 2025 • 1 minuts läsning

En ny Novusundersökning har tagits fram som underlag till Livsmedelsverkets regeringsuppdrag. Den visar att bara 6 procent av personer mellan 65 och 89 år känner till att proteinbehovet ökar efter 65. Samtidigt uppger många att de har god allmän kunskap om hälsosam mat, men betydligt färre vet vilka behov som förändras efter 65.

– ”Det är stort fokus på protein idag, men trots det är det få som känner till att det är just seniorer som behöver mer protein för att bevara muskler och hälsan upp i åren, säger Susanna Kugelberg, projektledare för regeringsuppdraget om mat för äldre på Livsmedelsverket.

Som en del av uppdraget ska myndigheten nu ta fram ett nytt informationsmaterial riktat direkt till äldre personer, med fokus på hur maten kan bidra till ett hälsosamt åldrande och hur man kan tänka när aptiten minskar. Parallellt utvecklas även ett kunskapsstöd för personal och beslutsfattare inom äldreomsorgen, som ska komplettera befintliga råd.