Livsmedel

Framtidens hållbara skolmåltidssystem utformas i unikt samarbete

Hela livsmedelssystemet behöver ställas om så att vi kan producera, köpa och äta mat som är hållbar för både hälsan och miljön. I projektet ”Ett … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Hela livsmedelssystemet behöver ställas om så att vi kan producera, köpa och äta mat som är hållbar för både hälsan och miljön. I projektet ”Ett nytt recept för skolmåltider” utforskar nu Livsmedelsverket och Vinnova hur man kan utforma ett hållbart system för skolmåltider tillsammans med flera andra myndigheter, kommuner och näringsliv.

– Det här är en ny metod för oss på Livsmedelsverket, att experimentera fram nya lösningar tillsammans med andra. På nationell nivå kan vi till exempel behöva skruva på läroplaner eller regler för upphandling och livsmedelshantering eller ta fram nationella mål och strategier för att ge skolor och näringsliv förutsättningar för att arbeta hållbart, säger projektledaren Ulrika Backlund.

Skolmåltiderna föregångare för ett hållbart livsmedelssystem

Dagens livsmedelssystem sätter käppar i hjulet för att nå nationella och globala hållbarhetsmål. Skolmåltiderna har koppling till alla led i livsmedelskedjan och når samtliga barn och unga i Sverige. Det finns mycket som tyder på att måltider som äts i förskola och skola förbättrar barns matvanor och preferenser. På så sätt kan skolmåltider bidra till en större systemförändring.

För att skapa hållbara skolmåltider behöver man arbeta med allt från mat som del av undervisningen och nya sätt att nyttja skolköken, till logistik och förutsättningar för livsmedelsföretag och bönder att producera hållbar mat som kommunerna efterfrågar.

– Alla sektorer i samhället måste kraftsamla för att ställa om till hållbar utveckling. Det kräver innovation på alla nivåer. I det här samarbetet utforskar vi hur myndigheter och kommuner genom offentlig efterfrågan på hållbara skolmåltider kan skapa förutsättningar för ökad innovation inom hela livsmedelssystemet och bidra till både ny samverkan och ökad konkurrenskraft för företagen, säger Jonas Brändström, avdelningschef Samhällsutveckling på Vinnova.

Kommuner blir testmiljöer för hållbara skolmåltider

Nu bjuds kommuner in att medverka i projektet Ett nytt recept för skolmåltider. Senast den 26 januari kan de ansöka om att bli utvecklingsmiljöer för hållbara skolmåltider. De fyra kommuner som väljs ut får stöd för att kunna arbeta verksamhetsövergripande och med innovation kring skolmåltiderna.

Erfarenheterna från arbetet kan sedan användas för att ge alla kommuner i Sverige möjlighet att, med skolmåltiderna som verktyg, närma sig de globala hållbarhetsmålen Agenda i 2030 och målen i andra hållbarhets- och livsmedelsstrategier.

Om projektet Ett nytt recept för skolmåltider

Källa: Livsmedelsverket

Dietisten Plus

Viktig information om tidskriften Dietisten

Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift och inte en medlemsförmån i Dietisternas Riksförbund (DRF), även om vi samarbetar och DRF finns representerade i redaktionsrådet. För att säkra tidskriftens långsiktiga kvalitet och fortsatta utgivning upphör nu tidigare kostnadsfria prenumerationer. För att fortsätta få Dietisten krävs att du tecknar en aktiv prenumeration.

26 januari, 2026 • Uppdaterades 26 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Tidskriften Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift. Vi samarbetar med Dietisternas Riksförbund (DRF), bland annat genom att DRF finns representerade i tidskriftens redaktionsråd, men Dietisten ges inte ut av DRF och är inte en medlemsförmån.

Under många år har tidskriften kunnat erbjudas kostnadsfritt. För att långsiktigt säkerställa Dietistens fortsatta utveckling, kvalitet och överlevnad behöver vi nu ta nästa steg. Det innebär att tidskriften inte längre kommer att vara kostnadsfri.

Alla tidigare kostnadsfria prenumerationer kommer därför att upphöra, och för att fortsätta ta del av Dietisten krävs en ny aktiv prenumeration.

Vi har just nu ett introduktionspris för dig som vill fortsätta läsa tidskriften (eller för dig som vill teckna en ny prenumeration): 790 kr per år för både tryckt tidning och digital läsning. Önskar du fler exemplar, företagsprenumerationer eller att betala via faktura kan du mejla till prenumeration@dietisten.net

Vi hoppas verkligen att du vill fortsätta läsa Dietisten och vara med på vår resa framåt – med fördjupande innehåll, aktuell forskning och relevanta perspektiv för dietistprofessionen.

Åtgärd krävs!
För att säkerställa din fortsatta prenumeration, teckna abonnemang via länken nedan:
https://www.dietisten.net/prenumerationer

Folkhälsa

Matvanor i ekonomisk utsatthet - nytt projekt ska minska ohälsa

Nu startar Mat för ett inkluderande samhälle, ett förberedelseprojekt som ska bidra till mer jämlika matvanor genom att ta avstamp i människors faktiska levnadsvillkor.

Nina Granberg 4 februari, 2026 • Uppdaterades 5 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Med Region Stockholm i täten samverkar offentlig sektor och civilsamhälle för att möta ohälsa kopplad till matvanor, en folkhälsoutmaning som slår hårdast mot personer som lever i ekonomisk utsatthet.

Projektet koordineras av Region Stockholm genom Centrum för obesitas vid Akademiskt specialistcentrum och pågår till juni 2026. Arbetet finansieras av Vinnova genom SustainGov och är ett samverkansprojekt för systemförändring med flera aktörer, däribland Dietisternas riksförbund (DRF).

– Det behövs nya arbetssätt som tar avstamp i verkliga levnadsvillkor. Det här projektet ger oss en unik möjlighet att bättre förstå vilka hinder som står i vägen för hälsosamma matvanor hos en väldigt utsatt samhällsgrupp och hur vi inom offentlig sektor bättre kan möta dem”, säger Liisa Tolvanen, forskare och specialistdietist inom obesitasbehandling vid Centrum för obesitas, Akademiskt specialistcentrum, Region Stockholm.

Projektgruppen ska samarbeta med personer som lever i socioekonomisk utsatthet, representerade av Matmissionens medlemmar, genom enkäter, djupintervjuer och workshops. Syftet är att identifiera behov, barriärer och drivkrafter bakom matval, samt att ta fram ett kunskapsunderlag som kan användas nationellt för mer träffsäkra och jämlika folkhälsoinsatser.