Planerat proteinintag

Peter Stenberg 12 juni, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Fråga: Hur bör man planera proteinintaget i samband med fysisk aktivitet?

Svar: Idrottares protein-behov är generellt högre än normalpopulationens. Mekanistiska studier har visat att muskelproteinsyntesen i vila och efter träning påverkas i olika utsträckning beroende på när i tid och vilken proteinkälla som konsumerats (1). Senare forskning och granskning av litteratur har visat att tajmingen i sig själv verkar ha mindre betydelse för själva tillväxt-en av fettfri massa och prestation (1, 2). Att nå totalmängden protein per dag (1.2–2.4g/kg) verkar vara av överordnad betydelse.

Den samlade erfarenhet jag har är att proteininnehållet varit lägst i idrottarens frukost och inte sällan för högt vid lunch och middag.

Fokus på innehållet av mängd-en protein (0,3–0,4g/kg per måltid) utspritt över åtminstone 3–4 måltider, hjälper idrottaren att nå totalmängden och få ett balanserat intag som möjliggör ett så positivt svar på träningseffekten som möjligt.

Peter Stenberg

Fråga: Hur kan dietisten stödja patienter med viktrecidiv efter obesitaskirurgi?

Svar: Tack för din fråga. Patienter som återtagit vikt anklagar ofta sig själva för viktökningen. Därför är det viktigt att prata om känsliga frågor på ett empatiskt och personcentrerat sätt.

Orsakerna till viktrecidiv är komplexa, där genetik och hormonella faktorer kan spela stor roll. Dietisten kan behöva hjälpa patienten rätt i vården och samarbeta med andra vårdgivare. Kanske har patienten drabbats av psykisk ohälsa, ätstörning, beroendeproblematik, eller annat som bidrar till svårigheter med vikthantering.

Nutritionsbehandlingen behöv-er alltid individualiseras, centrala delar är hälsosamma matvanor, måltidsstruktur och portionsstorlekar. Kolhydratskvalitet och tillräckligt proteinintag kan behöva få extra fokus. Stöd i förändring av matvanor utgår alltid från patientens förutsättningar. Vidare kan tillägg av KBT/ACT eller obesitasläkemedel vara hjälpsamt. Förväntad viktminskning är som i icke-kirurgisk obesitasbehandling.

Som dietist spelar du också en viktig roll i att uppmärksamma att patienten tar sina ordinerade vitamin- och mineraltillskott samt får årliga nutritionsprovkontroller via vårdcentralen.

Liisa Tolvanen

Folkhälsa

Här är svenskarnas nya matvanor

Asiatisk mat är snart lika omtyckt som italiensk, matpriserna fortsätter att styra vad som hamnar på tallriken och klimatfrågan har tappat i betydelse. Det visar årets matundersökning från TV4 Köket.

Nina Granberg 5 november, 2025 • Uppdaterades 7 november, 2025 • 2 minuters läsning

Trots oro i omvärlden spelar maten en fortsatt viktig roll i svenskarnas vardag. Middagen beskrivs som dagens höjdpunkt, både som en stund för gemenskap och som ett kreativt tillfälle i köket. Klassisk husmanskost och italienska rätter som spaghetti bolognese, lasagne och pizza ligger fortfarande i topp. Samtidigt ökar intresset för asiatisk mat snabbt och är nu nästan lika stort som för det italienska köket.

Priset styr mer än förr

Sju av tio svenskar uppger att de är intresserade eller mycket intresserade av matlagning, och nio av tio vill lära sig mer, framför allt om asiatiska smaker, nya kombinationer och smarta genvägar i köket.

Men matlusten har fått sällskap av ökad prismedvetenhet. Fyra av tio säger att de väljer bort matvaror som blivit för dyra, främst nötkött, fläskkött, fisk och skaldjur. Samtidigt minskar matsvinnet när fler planerar sina inköp och lagar mat på rester.

Klimatet tappar

Hälsa påverkar matvalen i viss mån, men miljöhänsyn väger allt lättare. Att måltiden ska vara bra för klimatet har minskat i betydelse över tid, enligt undersökningen. Grönsaker är den matvara som flest förknippar med hälsa, och hälsoskäl är också den vanligaste anledningen till att välja vegetariskt. Den som avstår gör det oftast för att man inte tycker att vegetariskt smakar gott.

Tiktok ungas favorit

När svenskar söker matinspiration är matsajter den främsta källan, följt av familj, vänner och sociala medier. Google är startpunkt för de flesta receptsökningar, medan Instagram växer och Tiktok dominerar bland yngre.

AI har börjat göra sitt intåg även i köket, men användningen är ännu låg: endast sex procent uppger att de använder tjänster som ChatGPT för matrelaterad information.

Fakta: Detta visar matundersökningen 2025

7 av 10 är intresserade av matlagning
9 av 10 vill lära sig mer, främst om asiatisk mat
4 av 10 väljer bort varor som blivit för dyra
6 % använder AI-tjänster som ChatGPT för mattips
1 av 3 äter vegetariskt till middag ibland
Grönsaker toppar listan över mat som förknippas med hälsa

Läs mer HÄR: TV4 Köket, oktober 2025

Kalkyler & Verktyg

Ny version av Livsmedelsdatabasen

Livsmedelsverket har nu släppt en ny version av Livsmedelsdatabasen. Den uppdaterade databasen innehåller bland annat justerade jodvärden och flera nya livsmedel.

Nina Granberg 5 november, 2025 • Uppdaterades 5 november, 2025 • 1 minuts läsning

Livsmedelsdatabasen innehåller information om mer än 2 500 livsmedel och rätter. För varje livsmedel redovisas värden för över 50 näringsämnen och komponenter. På sidan Sök näringsinnehåll finns databasen tillgänglig i sin senaste version.

Via sökfunktionen går det att hitta detaljerad information om näringsinnehåll, och databasen kan även laddas ner i Excel eller nås via API för vidare användning i egna system.

Förändrade jodvärden

Jodvärdet för grädde har justerats, vilket innebär att alla beräknade livsmedel där grädde ingår också fått förändrade jodvärden.

Nya livsmedel

Den nya versionen av Livsmedelsdatabasen innehåller några nya livsmedel:

modersmjölksersättning
tillskottsnäring för småbarn
soyghurt, smaksatt och berikad
biryani, ris med grönsaker (vegetarisk)
béchamelsås med mjölk, fett 3 %, grädde
fisksås

Du hittar databasen på Livsmedelsverkets webbplats: Sök näringsinnehåll