Planerat proteinintag

Peter Stenberg 12 juni, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Fråga: Hur bör man planera proteinintaget i samband med fysisk aktivitet?

Svar: Idrottares protein-behov är generellt högre än normalpopulationens. Mekanistiska studier har visat att muskelproteinsyntesen i vila och efter träning påverkas i olika utsträckning beroende på när i tid och vilken proteinkälla som konsumerats (1). Senare forskning och granskning av litteratur har visat att tajmingen i sig själv verkar ha mindre betydelse för själva tillväxt-en av fettfri massa och prestation (1, 2). Att nå totalmängden protein per dag (1.2–2.4g/kg) verkar vara av överordnad betydelse.

Den samlade erfarenhet jag har är att proteininnehållet varit lägst i idrottarens frukost och inte sällan för högt vid lunch och middag.

Fokus på innehållet av mängd-en protein (0,3–0,4g/kg per måltid) utspritt över åtminstone 3–4 måltider, hjälper idrottaren att nå totalmängden och få ett balanserat intag som möjliggör ett så positivt svar på träningseffekten som möjligt.

Peter Stenberg

Fråga: Hur kan dietisten stödja patienter med viktrecidiv efter obesitaskirurgi?

Svar: Tack för din fråga. Patienter som återtagit vikt anklagar ofta sig själva för viktökningen. Därför är det viktigt att prata om känsliga frågor på ett empatiskt och personcentrerat sätt.

Orsakerna till viktrecidiv är komplexa, där genetik och hormonella faktorer kan spela stor roll. Dietisten kan behöva hjälpa patienten rätt i vården och samarbeta med andra vårdgivare. Kanske har patienten drabbats av psykisk ohälsa, ätstörning, beroendeproblematik, eller annat som bidrar till svårigheter med vikthantering.

Nutritionsbehandlingen behöv-er alltid individualiseras, centrala delar är hälsosamma matvanor, måltidsstruktur och portionsstorlekar. Kolhydratskvalitet och tillräckligt proteinintag kan behöva få extra fokus. Stöd i förändring av matvanor utgår alltid från patientens förutsättningar. Vidare kan tillägg av KBT/ACT eller obesitasläkemedel vara hjälpsamt. Förväntad viktminskning är som i icke-kirurgisk obesitasbehandling.

Som dietist spelar du också en viktig roll i att uppmärksamma att patienten tar sina ordinerade vitamin- och mineraltillskott samt får årliga nutritionsprovkontroller via vårdcentralen.

Liisa Tolvanen

Onkologi

Kostlektioner för brittiska cancerpatienter

Gruppbaserade kostlektioner för cancerpatienter kan bli ett nytt inslag i Storbritannien. Upplägget har testats i en pilotstudie och pekas ut som ett sätt att stärka patientstödet och samtidigt minska trycket på dietistresurser inom vården.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Bakom initiativet står den brittiska cancerstiftelsen Maggie’s, som tillsammans med Royal Marsden NHS Foundation Trust har genomfört satsningen. Efter positiva resultat planerar organisationen nu att erbjuda kostlektionerna vid samtliga sina 27 center i Storbritannien, skriver The Guardian.

I pilotstudien bestod kostlektionerna av gruppbaserade workshops, ofta med inslag av praktisk matlagning. Ett centralt fokus var att hjälpa deltagarna att skilja vetenskapligt förankrade råd från vanliga myter om kost och cancer, till exempel föreställningen att socker skulle ”gynna” cancer eller att vissa livsmedelsgrupper alltid bör undvikas.

Lektionerna ska ledas av dietetiker med specialistkompetens och bygga på evidensbaserad praxis. Syftet är att ge patienter bättre förståelse för hur kosten kan påverka välbefinnandet både under pågående behandling och i återhämtningsfasen.

Organisationens vd Laura Lee beskriver satsningen som gynnsam både för patienter och vården:

– Det här är en win-win-situation, personer som lever med cancer får snabbare tillgång till tillförlitligt koststöd, samtidigt som trycket på dietistresurser inom vården minskar.

Satsningen kommer i kölvattnet av att den brittiska regeringen förbereder en ny nationell cancerstrategi, som väntas presenteras under våren. Strategin ska bland annat stärka patientstödet och förbättra vårdens arbetssätt längs hela vårdkedjan.

Forskning

Periodisk fasta ger inte större viktnedgång än traditionella råd

Intermittent fasting, periodisk fasta, leder inte till större viktnedgång hos vuxna med övervikt eller obesitas än traditionella kostråd eller ingen insats alls. Det visar en ny systematisk översikt från Cochrane.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Översikten omfattar 22 randomiserade kontrollerade studier med totalt 1 995 deltagare från Nordamerika, Europa, Kina, Australien och Sydamerika. I studierna ingick flera former av periodisk fasta,...