Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Planerat proteinintag

Peter Stenberg 12 juni, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning
Det gäller att sprida ut proteinintaget över dagen.
Victor Freitas / Unsplash

Fråga: Hur bör man planera proteinintaget i samband med fysisk aktivitet?

Svar: Idrottares protein-behov är generellt högre än normalpopulationens. Mekanistiska studier har visat att muskelproteinsyntesen i vila och efter träning påverkas i olika utsträckning beroende på när i tid och vilken proteinkälla som konsumerats (1). Senare forskning och granskning av litteratur har visat att tajmingen i sig själv verkar ha mindre betydelse för själva tillväxt-en av fettfri massa och prestation (1, 2). Att nå totalmängden protein per dag (1.2–2.4g/kg) verkar vara av överordnad betydelse. 

Den samlade erfarenhet jag har är att proteininnehållet varit lägst i idrottarens frukost och inte sällan för högt vid lunch och middag. 

Fokus på innehållet av mängd-en protein (0,3–0,4g/kg per måltid) utspritt över åtminstone 3–4 måltider, hjälper idrottaren att nå totalmängden och få ett balanserat intag som möjliggör ett så positivt svar på träningseffekten som möjligt. 

Peter Stenberg

Fråga: Hur kan dietisten stödja patienter med viktrecidiv efter obesitaskirurgi? 

Svar: Tack för din fråga. Patienter som återtagit vikt anklagar ofta sig själva för viktökningen. Därför är det viktigt att prata om känsliga frågor på ett empatiskt och personcentrerat sätt. 

Orsakerna till viktrecidiv är komplexa, där genetik och hormonella faktorer kan spela stor roll. Dietisten kan behöva hjälpa patienten rätt i vården och samarbeta med andra vårdgivare. Kanske har patienten drabbats av psykisk ohälsa, ätstörning, beroendeproblematik, eller annat som bidrar till svårigheter med vikthantering.

Nutritionsbehandlingen behöv-er alltid individualiseras, centrala delar är hälsosamma matvanor, måltidsstruktur och portionsstorlekar. Kolhydratskvalitet och tillräckligt proteinintag kan behöva få extra fokus. Stöd i förändring av matvanor utgår alltid från patientens förutsättningar. Vidare kan tillägg av KBT/ACT eller obesitasläkemedel vara hjälpsamt. Förväntad viktminskning är som i icke-kirurgisk obesitasbehandling.

Som dietist spelar du också en viktig roll i att uppmärksamma att patienten tar sina ordinerade vitamin- och mineraltillskott samt får årliga nutritionsprovkontroller via vårdcentralen.  

Liisa Tolvanen



Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.