Fråga: Att äta hälsosamt, är det alltid samma sak som att äta hållbart? Finns det några målkonflikter och hur löser man i så fall dessa?

Svar: Det går oftast alldeles utmärkt att äta hälsosamt på ett hållbart vis. Men att äta hållbart måste inte per definition vara hälso­samt, och att äta hälsosamt är inte alltid hållbart.

Vi vet ju alla att vi behöver äta mer växtbaserat, men därmed inte sagt att allt växtbaserat är bra. En helt vegetarisk kost skulle ju exempelvis kunna bestå av chips och baguette. Det är en kost med väldigt låg klimatpåverkan som även gynnar den biologiska mångfalden – men särskilt hälsosam är den ju inte.

Att äta hälsosamt behöver inte heller vara hållbart. Kyckling är exempelvis något som ofta lyfts fram av såväl klimat- som hälsoskäl för att vitt kött är bättre än rött. Samtidigt föds kycklingar upp på spannmål, sådant vi människor hellre skulle kunna äta direkt istället för att ta en omväg via djuren och på så vis förlora både markyta, energi och effektivitet. Dessutom finns det en del problem med djurvälfärden inom kycklingindustrin.

Kor däremot, som visserligen räknas som klimatbovar på grund av sina metanutsläpp, är bra på att omvandla grovfoder och gräs från naturbete till något vi människor kan äta – kött. Problemet är att vi i dag äter mer nötkött än befogat för att hålla dessa betesmarker öppna vilket belastar klimatet. Lösningen är att äta mindre rött kött och välja kött som är bättre producerat.

Här har de nya Nordiska näringsrekommendationerna (NNR) tagit ett stort och bra steg. I nya NNR har man dragit ned rekommendationen av rött kött från max 500 gram till max 350 gram kött per person och vecka med avseende på hälsa. Tar man hänsyn även till klimat och miljö säger NNR att man ska äta betydligt mindre än så.

Enligt EAT Lancet (som jag har medverkat i) behöver vi minska ännu mer på det röda köttet, men nya NNR är en bra början för att skapa en förflyttning.

Nötter och mandlar är ett annat område som kan vara lite problematiskt. De är bra för vår hälsa, men i och med att merparten i dag odlas i områden med vattenbrist kan man gärna vara lite försiktig och istället välja solroskärnor och andra frön.

Här ser jag även stora möjligheter framåt att odla nötter på ett mer hållbart sätt. I Sverige kan vi till exempel producera hasselnötter, något vi har gjort tidigare i historien. Ur ett globalt perspektiv behövs det även fler riktade investeringar och jordbruksstöd för att utveckla mer hållbar nötproduktion.

Jag kan absolut förstå att man som dietist och kostrådgivare måste prioritera det medicinska framför det miljömässigt hållbara när det gäller rekommendationer till specifika grupper, men bäst är när hälsa och hållbarhet kan gå hand i hand.