Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Hälsa eller hållbarhet?

Fråga Experten Line Gordon

21 augusti, 2024 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning
Bild på Line

Foto: Privat

Fråga: Att äta hälsosamt, är det alltid samma sak som att äta hållbart? Finns det några målkonflikter och hur löser man i så fall dessa?

Svar: Det går oftast alldeles utmärkt att äta hälsosamt på ett hållbart vis. Men att äta hållbart måste inte per definition vara hälso­samt, och att äta hälsosamt är inte alltid hållbart.

Vi vet ju alla att vi behöver äta mer växtbaserat, men därmed inte sagt att allt växtbaserat är bra. En helt vegetarisk kost skulle ju exempelvis kunna bestå av chips och baguette. Det är en kost med väldigt låg klimatpåverkan som även gynnar den biologiska mångfalden – men särskilt hälsosam är den ju inte.

Att äta hälsosamt behöver inte heller vara hållbart. Kyckling är exempelvis något som ofta lyfts fram av såväl klimat- som hälsoskäl för att vitt kött är bättre än rött. Samtidigt föds kycklingar upp på spannmål, sådant vi människor hellre skulle kunna äta direkt istället för att ta en omväg via djuren och på så vis förlora både markyta, energi och effektivitet. Dessutom finns det en del problem med djurvälfärden inom kycklingindustrin.

Kor däremot, som visserligen räknas som klimatbovar på grund av sina metanutsläpp, är bra på att omvandla grovfoder och gräs från naturbete till något vi människor kan äta – kött. Problemet är att vi i dag äter mer nötkött än befogat för att hålla dessa betesmarker öppna vilket belastar klimatet. Lösningen är att äta mindre rött kött och välja kött som är bättre producerat.

Här har de nya Nordiska näringsrekommendationerna (NNR) tagit ett stort och bra steg. I nya NNR har man dragit ned rekommendationen av rött kött från max 500 gram till max 350 gram kött per person och vecka med avseende på hälsa. Tar man hänsyn även till klimat och miljö säger NNR att man ska äta betydligt mindre än så.

Enligt EAT Lancet (som jag har medverkat i) behöver vi minska ännu mer på det röda köttet, men nya NNR är en bra början för att skapa en förflyttning.

Nötter och mandlar är ett annat område som kan vara lite problematiskt. De är bra för vår hälsa, men i och med att merparten i dag odlas i områden med vattenbrist kan man gärna vara lite försiktig och istället välja solroskärnor och andra frön.

Här ser jag även stora möjligheter framåt att odla nötter på ett mer hållbart sätt. I Sverige kan vi till exempel producera hasselnötter, något vi har gjort tidigare i historien. Ur ett globalt perspektiv behövs det även fler riktade investeringar och jordbruksstöd för att utveckla mer hållbar nötproduktion.

Jag kan absolut förstå att man som dietist och kostrådgivare måste prioritera det medicinska framför det miljömässigt hållbara när det gäller rekommendationer till specifika grupper, men bäst är när hälsa och hållbarhet kan gå hand i hand.



Folkhälsa

Här är svenskarnas nya matvanor

Asiatisk mat är snart lika omtyckt som italiensk, matpriserna fortsätter att styra vad som hamnar på tallriken och klimatfrågan har tappat i betydelse. Det visar årets matundersökning från TV4 Köket.

Nina Granberg 5 november, 2025 Uppdaterades 7 november, 2025 2 minuters läsning
IMG_1207

Foto: AdobeStock

Trots oro i omvärlden spelar maten en fortsatt viktig roll i svenskarnas vardag. Middagen beskrivs som dagens höjdpunkt, både som en stund för gemenskap och som ett kreativt tillfälle i köket. Klassisk husmanskost och italienska rätter som spaghetti bolognese, lasagne och pizza ligger fortfarande i topp. Samtidigt ökar intresset för asiatisk mat snabbt och är nu nästan lika stort som för det italienska köket.

Priset styr mer än förr

Sju av tio svenskar uppger att de är intresserade eller mycket intresserade av matlagning, och nio av tio vill lära sig mer, framför allt om asiatiska smaker, nya kombinationer och smarta genvägar i köket.

Men matlusten har fått sällskap av ökad prismedvetenhet. Fyra av tio säger att de väljer bort matvaror som blivit för dyra, främst nötkött, fläskkött, fisk och skaldjur. Samtidigt minskar matsvinnet när fler planerar sina inköp och lagar mat på rester.

IMG_1210
Kökets matundersökning 2025

Klimatet tappar

Hälsa påverkar matvalen i viss mån, men miljöhänsyn väger allt lättare. Att måltiden ska vara bra för klimatet har minskat i betydelse över tid, enligt undersökningen. Grönsaker är den matvara som flest förknippar med hälsa, och hälsoskäl är också den vanligaste anledningen till att välja vegetariskt. Den som avstår gör det oftast för att man inte tycker att vegetariskt smakar gott.

Tiktok ungas favorit

När svenskar söker matinspiration är matsajter den främsta källan, följt av familj, vänner och sociala medier. Google är startpunkt för de flesta receptsökningar, medan Instagram växer  och Tiktok dominerar bland yngre.

AI har börjat göra sitt intåg även i köket, men användningen är ännu låg: endast sex procent uppger att de använder tjänster som ChatGPT för matrelaterad information.

Fakta: Detta visar matundersökningen 2025

  • 7 av 10 är intresserade av matlagning
  • 9 av 10 vill lära sig mer,  främst om asiatisk mat
  • 4 av 10 väljer bort varor som blivit för dyra
  • 6 % använder AI-tjänster som ChatGPT för mattips
  • 1 av 3 äter vegetariskt till middag ibland
  • Grönsaker toppar listan över mat som förknippas med hälsa

Läs mer HÄR: TV4 Köket, oktober 2025



Kalkyler & Verktyg

Ny version av Livsmedelsdatabasen

Livsmedelsverket har nu släppt en ny version av Livsmedelsdatabasen. Den uppdaterade databasen innehåller bland annat justerade jodvärden och flera nya livsmedel.

Nina Granberg 5 november, 2025 Uppdaterades 5 november, 2025 1 minuts läsning
IMG_1201

Foto: AdobeStock

Livsmedelsdatabasen innehåller information om mer än 2 500 livsmedel och rätter. För varje livsmedel redovisas värden för över 50 näringsämnen och komponenter. På sidan Sök näringsinnehåll finns databasen tillgänglig i sin senaste version. 

Via sökfunktionen går det att hitta detaljerad information om näringsinnehåll, och databasen kan även laddas ner i Excel eller nås via API för vidare användning i egna system.

Förändrade jodvärden

Jodvärdet för grädde har justerats, vilket innebär att alla beräknade livsmedel där grädde ingår också fått förändrade jodvärden.

Nya livsmedel

Den nya versionen av Livsmedelsdatabasen innehåller några nya livsmedel:

  • modersmjölksersättning
  • tillskottsnäring för småbarn
  • soyghurt, smaksatt och berikad
  • biryani, ris med grönsaker (vegetarisk)
  • béchamelsås med mjölk, fett 3 %, grädde
  • fisksås

Du hittar databasen på Livsmedelsverkets webbplats: Sök näringsinnehåll



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.