Livsmedel

Förslag till nya näringsrekommendationer på remiss

Konsumtionen av växtbaserad mat behöver öka och köttkonsumtionen minska. Det är slutsatsen i förslag till nya nordiska näringsrekommendationer (NNR). Nu välkomnar NNR-kommittén synpunkter på förslaget i en öppen remiss.

18 april, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

De nordiska näringsrekommendationerna är den vetenskapliga grunden för arbetet med hållbara matvanor i de nordiska länderna, bland annat berikningsregler, Nyckelhålskriterier, menyplanering i offentliga måltider och nationella kostråd.

I utvecklingen av kostråd tas också hänsyn till specifika förhållanden i de olika länderna och vilka förändringar som behöver göras. Livsmedelsverket tittar till exempel på hur svenskarna äter idag, hur ohälsan kopplad till mat ser ut, hur maten produceras och Sveriges krisberedskap.

De slutliga nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023, presenteras i slutet av juni av Nordiska ministerrådet. Då inleds Livsmedelsverkets arbete med att uppdatera de svenska kostråden.

Arbetet med att uppdatera NNR är mycket omfattande, cirka 400 forskare har gått igenom det aktuella kunskapsläget. Experterna är antagna på basen av sina strikt vetenskapliga meriter, efter en tuff jävsgranskning. Forskarnas slutsatser har sedan presenterats i ett femtiotal vetenskapliga underlag. Dessa underlag har tidigare varit ute på remiss och nu finns återigen möjligheten för alla att komma med synpunkter.

Remissen är öppen till 26 maj: Public consultation of the NNR report 2023

Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Forskning

Mikrobiomet kan påverka hur fermenterbara kolhydrater tolereras

Personer som får uppblåsthet av vissa fermenterbara kolhydrater kan skilja sig åt i både mikrobiom och metabol funktion jämfört med dem som inte utvecklar symtom. Det visar en ny brittisk, randomiserad studie.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • Uppdaterades 8 maj, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som publicerats i The American Journal of Gastroenterology, undersökte forskarna varför vissa personer utvecklar uppblåsthet vid intag av specifika fermenterbara kolhydrater, bland annat...