Livsmedel

Förslag till nya näringsrekommendationer på remiss

Konsumtionen av växtbaserad mat behöver öka och köttkonsumtionen minska. Det är slutsatsen i förslag till nya nordiska näringsrekommendationer (NNR). Nu välkomnar NNR-kommittén synpunkter på förslaget i en öppen remiss.

18 april, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

De nordiska näringsrekommendationerna är den vetenskapliga grunden för arbetet med hållbara matvanor i de nordiska länderna, bland annat berikningsregler, Nyckelhålskriterier, menyplanering i offentliga måltider och nationella kostråd.

I utvecklingen av kostråd tas också hänsyn till specifika förhållanden i de olika länderna och vilka förändringar som behöver göras. Livsmedelsverket tittar till exempel på hur svenskarna äter idag, hur ohälsan kopplad till mat ser ut, hur maten produceras och Sveriges krisberedskap.

De slutliga nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023, presenteras i slutet av juni av Nordiska ministerrådet. Då inleds Livsmedelsverkets arbete med att uppdatera de svenska kostråden.

Arbetet med att uppdatera NNR är mycket omfattande, cirka 400 forskare har gått igenom det aktuella kunskapsläget. Experterna är antagna på basen av sina strikt vetenskapliga meriter, efter en tuff jävsgranskning. Forskarnas slutsatser har sedan presenterats i ett femtiotal vetenskapliga underlag. Dessa underlag har tidigare varit ute på remiss och nu finns återigen möjligheten för alla att komma med synpunkter.

Remissen är öppen till 26 maj: Public consultation of the NNR report 2023

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.