Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Debatt

Möte med dietist borde vara standard

Maten är ett viktigt verktyg i kampen mot cancer samtidigt som vården har generellt låg kunskap om de senaste forskningsrönen kring kost och cancer. Därför borde det vara självklart att det ingår en dietist i det behandlande teamet runt alla cancerpatienter.

Anna Ottosson 26 mars, 2024 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Forskningen visar att mellan 30 och 50 procent av alla cancerfall skulle kunna förhindras genom att förändra matvanor och livsstil. Det är en oerhört hög siffra som förtjänar betydligt mer uppmärksamhet. Om det hade varit ett läkemedel som visade samma goda resultat skulle det troligtvis toppa alla nyhetssändningar och tapetsera hela världens löpsedlar. 

I mitt arbete har jag haft förmånen att möta och hjälpa tusentals cancerpatienter tillbaka till livet efter cancer. Jag har lyssnat på deras historier och tagit del av deras erfarenheter – och slås av att majoriteten av dem inte har fått något stöd alls från vården när det gäller just maten. Ofta har inte ett enda kostråd utdelats. Till och med patienter som fått allvarliga komplikationer och strålskador efter cancerbehandling, som påverkar deras förmåga att äta eller tillgodogöra sig näring, blir hemskickade för att klara situationen bäst de kan.

Alla som får en cancer­diagnos borde få möjlighet att träffa en dietist.

Anna Ottosson

Det cancerpatienten däremot möter är i stället en stor okunskap, där vårdpersonalen sällan eller aldrig pratar om mat i kombination med hälsa och välmående, och där läkare påstår att det saknas forskning på området och att de därför kan åka hem och äta precis som vanligt. 

Det riktas även en del kritik mot dietister ”som mest rekommenderar glass och läsk” bland canceröverlevare och anhöriga. Det är grovt generaliserat och säkert något som görs med tanke på kakexi och rädsla för att patienterna ska tappa i vikt. Men i kombination med att många patienter i dag är ordentligt pålästa och har förstått betydelsen av kraften i maten på egen hand, så blir detta en trovärdighetskrock.

I min värld är det optimala om nutritionsbehandling går hand i hand med den medicinska både innan, under och efter behandling, och att en legitimerad dietist ingår i det behandlande teamet. Här har alla vi dietister en viktig roll att fylla; tillsammans behöver vi öka kunskapen inom läkarkåren och övriga vården.

Det borde vara en självklarhet att en legitimerad dietist ingår i det behandlande teamet runt varje cancerpatient. Vi vet att det är olika kostråd som gäller före, under och efter en cancerbehandling. Därför borde varje patient som så önsk­ar få skräddarsydda kostråd under hela vårdtiden.

Det innebär att det behövs fler dietister i vården som är specialiserade på onkologi. Det är inte vettigt vare sig ur ett individuellt eller samhälls­ekonomiskt perspektiv att det bara är de mest allvarligt sjuka som dietisterna tvingas prioritera.

Vi dietister har en självklar plats i cancervården. Maten betyder inte allt, men är ett av flera viktiga verktyg i kampen mot cancer. Det finns tung forskning som bekräftar detta och den behöver vi vara med och sprida.


Dela artikeln

Forskning

Undernäring vid IBD kan missas trots normalt BMI

Undernäring hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom IBD kan vara vanligare än många tror, och BMI räcker inte alltid för att fånga dem som är i riskzonen.

Nina Granberg 26 mars, 2026 Uppdaterades 27 mars, 2026 1 minuts läsning
IMG_1661

Foto: AdobeStock

Den svenska studien som publicerats i Clinical Nutrition ESPEN omfattade 306 öppenvårdspatienter med Crohns sjukdom eller ulcerös kolit och 11,8 procent uppfyllde kriterierna för undernäring enligt GLIM (Global Leadership Initiative on Malnutrition).

Forskarna såg ingen tydlig skillnad mellan diagnoserna, men däremot mellan könen. Kvinnor hade mer än dubbelt så hög risk för undernäring som män, och även sjukdomsaktivitet under det senaste året identifierades som en oberoende riskfaktor.

BMI räckte inte

Samtidigt hade få patienter lågt BMI. I stället hade mer än hälften övervikt eller obesitas, vilket enligt forskarna visar att undernäring kan förbises om bedömningen i för hög grad bygger på kroppsvikt.

I en kommentar på LinkedIn lyfter förstaförfattaren Katarina Marta Korwel, dietist och doktorand vid Linköpings universitet och Region Östergötland, att BMI inte räcker för att fånga alla patienter i riskzonen och att även patienter med normalt eller högt BMI kan vara undernärda.

Forskarna drar slutsatsen att patienter med IBD bör screenas regelbundet för undernäring och risk för undernäring, även under perioder av remission. Särskilt viktigt kan det vara för kvinnor och för patienter med tidigare sjukdomsaktivitet. 

Läs mer HÄR.



Folkhälsa

Pris viktigast för mer hälsosamma matval

Lägre priser är den viktigaste faktorn för att få människor att äta mer hälsosamt. Det framgår av Svenska Livsmedelsrapporten 2026, en undersökning om svenska konsumenters attityder till mat, hälsa och livsmedel.

Nina Granberg 26 mars, 2026 1 minuts läsning
IMG_1634

Foto: AdobeStock

I rapporten, som tagits fram av Nordic Viewpoint, uppger nästan sex av tio att de vill äta mer hälsosamt. Samtidigt varierar synen på vad som uppfattas som hälsosamt.

– Resultatet visar att många konsumenter i första hand tänker på högförädlade och processade produkter som gör anspråk på att vara hälsosamma. De tänker inte på morötter, havregryn och knäckebröd, säger Anna-Lena Wihlborg, senior konsult på analysföretaget Nordic Viewpoint, till Livsmedel i fokus.

Protein är det näringsämne som flest uppger att de tittar efter i innehållsförteckningen. Fyra av tio uppger att protein fått ökad betydelse för dem, och nästan lika många säger att de regelbundet köper proteinrika mejeriprodukter som kvarg.

Rapporten visar också att fler uppger att de använder hungersdämpande läkemedel som Ozempic, Wegovy och Mounjaro. Andelen har ökat från 2 till 6 procent på två år. Om även tidigare användare räknas in handlar det om totalt 10 procent, jämfört med 5 procent 2024.

IMG_1632
Anna-Lena Wihlborg

När konsumenterna får frågan vad som får dem att testa ett nytt varumärke eller en ny produkt är det vanligaste svaret ”ett bra pris eller en kampanj”. Även ”en intressant smak eller smakprofil” lyfts fram.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.