Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Dietisten – läs vår nya satsning! 💚

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Debatt

Möte med dietist borde vara standard

Maten är ett viktigt verktyg i kampen mot cancer samtidigt som vården har generellt låg kunskap om de senaste forskningsrönen kring kost och cancer. Därför borde det vara självklart att det ingår en dietist i det behandlande teamet runt alla cancerpatienter.

Anna Ottosson 26 mars, 2024 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Forskningen visar att mellan 30 och 50 procent av alla cancerfall skulle kunna förhindras genom att förändra matvanor och livsstil. Det är en oerhört hög siffra som förtjänar betydligt mer uppmärksamhet. Om det hade varit ett läkemedel som visade samma goda resultat skulle det troligtvis toppa alla nyhetssändningar och tapetsera hela världens löpsedlar. 

I mitt arbete har jag haft förmånen att möta och hjälpa tusentals cancerpatienter tillbaka till livet efter cancer. Jag har lyssnat på deras historier och tagit del av deras erfarenheter – och slås av att majoriteten av dem inte har fått något stöd alls från vården när det gäller just maten. Ofta har inte ett enda kostråd utdelats. Till och med patienter som fått allvarliga komplikationer och strålskador efter cancerbehandling, som påverkar deras förmåga att äta eller tillgodogöra sig näring, blir hemskickade för att klara situationen bäst de kan.

Alla som får en cancer­diagnos borde få möjlighet att träffa en dietist.

Anna Ottosson

Det cancerpatienten däremot möter är i stället en stor okunskap, där vårdpersonalen sällan eller aldrig pratar om mat i kombination med hälsa och välmående, och där läkare påstår att det saknas forskning på området och att de därför kan åka hem och äta precis som vanligt. 

Det riktas även en del kritik mot dietister ”som mest rekommenderar glass och läsk” bland canceröverlevare och anhöriga. Det är grovt generaliserat och säkert något som görs med tanke på kakexi och rädsla för att patienterna ska tappa i vikt. Men i kombination med att många patienter i dag är ordentligt pålästa och har förstått betydelsen av kraften i maten på egen hand, så blir detta en trovärdighetskrock.

I min värld är det optimala om nutritionsbehandling går hand i hand med den medicinska både innan, under och efter behandling, och att en legitimerad dietist ingår i det behandlande teamet. Här har alla vi dietister en viktig roll att fylla; tillsammans behöver vi öka kunskapen inom läkarkåren och övriga vården.

Det borde vara en självklarhet att en legitimerad dietist ingår i det behandlande teamet runt varje cancerpatient. Vi vet att det är olika kostråd som gäller före, under och efter en cancerbehandling. Därför borde varje patient som så önsk­ar få skräddarsydda kostråd under hela vårdtiden.

Det innebär att det behövs fler dietister i vården som är specialiserade på onkologi. Det är inte vettigt vare sig ur ett individuellt eller samhälls­ekonomiskt perspektiv att det bara är de mest allvarligt sjuka som dietisterna tvingas prioritera.

Vi dietister har en självklar plats i cancervården. Maten betyder inte allt, men är ett av flera viktiga verktyg i kampen mot cancer. Det finns tung forskning som bekräftar detta och den behöver vi vara med och sprida.


Dela artikeln

Livsmedel

Fiskätandet rasar – prisvärda alternativ behöver lyftas fram


Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 8 juli, 2025 Uppdaterades 5 augusti, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_268073936

Foto: AdobeStock_268073936

Trots att många svenskar vill äta mer fisk minskar konsumtionen. Den största nedgången syns bland dem som tidigare åt fisk ofta. Det visar ny data från Fiskbranschens Riksförbund.

– Vi har haft väldigt kraftiga tapp både 2022 och 2023 inom svensk dagligvaruhandel. Lax är Sveriges mest konsumerade produkt och den gick kraftigt upp i pris. Vi tappade ungefär 15 % av volymen, sade Christian Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund vid ett seminarium i Almedalen arrangerat av tidningen Dagligvarunytt. 

Enligt Kent är det framför allt konsumenter som tidigare ätit fisk 2–3 gånger i veckan som har dragit ner på intaget. Orsakerna är flera: stigande matpriser, brist på kunskap om tillagning och en känsla av förvirring kring hälsobudskap och hållbarhet.

– Vi vill äta mer fisk, men det är något som gör att det inte blir så. Det som rankas högst som hinder är att det är för dyrt, förklarade Kent.

En annan viktig faktor är att hushållen ofta väljer mat som hela familjen accepterar. Om ett barn inte gillar fisk – då blir det ingen fisk.

– Även om det bara är en av fyra som inte gillar, så är det en av fyra som vinner vardagen.

Behov av nya arter och bättre vägledning

I Sverige domineras fiskkonsumtionen av lax, torsk och räkor – arter som också har ökat mest i pris. Det har bidragit till att fisk i allt högre grad upplevs som en lyxvara, snarare än en del av vardagskosten.

– Det är som om vi hade ätit oxfilé varje dag – det blir inte hållbart i längden, konstaterade Kent.

Fiskbranschen efterlyser därför ett skifte i fokus – från lyx till vardag, från premium till prisvärda alternativ. Samtidigt finns billigare, närproducerade och ofta miljömärkta arter som används i offentliga måltider men sällan syns i butik eller hemma hos konsumenterna.

Skiftet förutsätter en tydligare strategi för hur näringsbudskap kommuniceras – inte minst i relation till pris, hållbarhet och tillagningsbarriärer.

– Vi behöver kommunicera gemensamt, enhetligt värde för fisken och paketera den så att man känner igen den så att kunden vill köpa den, sade Frida Ganshed, vd på Coop Gotland.

Hon lyfte särskilt fram vikten av att göra det enkelt för barnfamiljer.

Bortglömd vardagshjälte

Ett konkret exempel på en art med stor potential är sej. Den är välkänd i skolmåltider och inom äldreomsorgen, men nästan osynlig i butikerna och i hushållens vardagsmatlagning.

– Det är en välkänd art som simmar utanför våra kuster – i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön – men som inte når konsumenten i den utsträckning den borde, sade Kent. 

Sej är både miljömärkt, näringsrik och betydligt billigare än torsk och lax. Enligt Kent matchar den flera av de faktorer som konsumenter efterfrågar. Men det krävs nu att både handel och opinionsbildare lyfter fram den som ett realistiskt alternativ i vardagen. 



Forskning

Fiberfattig kost kopplas till farliga plack i hjärtat

En ny svensk multicenterstudie ledd av forskare vid Lunds universitet visar ett samband mellan låg fiberkonsumtion och förekomst av instabila högriskplack i kranskärlen – plack som kan utlösa blodpropp och orsaka hjärtinfarkt. Studien kopplar också kostens sammansättning till plackens struktur och potentiella farlighet.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 8 juli, 2025 Uppdaterades 8 augusti, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_614181255

Foto: AdobeStock_614181255



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.