Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Debatt

Möte med dietist borde vara standard

Maten är ett viktigt verktyg i kampen mot cancer samtidigt som vården har generellt låg kunskap om de senaste forskningsrönen kring kost och cancer. Därför borde det vara självklart att det ingår en dietist i det behandlande teamet runt alla cancerpatienter.

Anna Ottosson 26 mars, 2024 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Forskningen visar att mellan 30 och 50 procent av alla cancerfall skulle kunna förhindras genom att förändra matvanor och livsstil. Det är en oerhört hög siffra som förtjänar betydligt mer uppmärksamhet. Om det hade varit ett läkemedel som visade samma goda resultat skulle det troligtvis toppa alla nyhetssändningar och tapetsera hela världens löpsedlar. 

I mitt arbete har jag haft förmånen att möta och hjälpa tusentals cancerpatienter tillbaka till livet efter cancer. Jag har lyssnat på deras historier och tagit del av deras erfarenheter – och slås av att majoriteten av dem inte har fått något stöd alls från vården när det gäller just maten. Ofta har inte ett enda kostråd utdelats. Till och med patienter som fått allvarliga komplikationer och strålskador efter cancerbehandling, som påverkar deras förmåga att äta eller tillgodogöra sig näring, blir hemskickade för att klara situationen bäst de kan.

Alla som får en cancer­diagnos borde få möjlighet att träffa en dietist.

Anna Ottosson

Det cancerpatienten däremot möter är i stället en stor okunskap, där vårdpersonalen sällan eller aldrig pratar om mat i kombination med hälsa och välmående, och där läkare påstår att det saknas forskning på området och att de därför kan åka hem och äta precis som vanligt. 

Det riktas även en del kritik mot dietister ”som mest rekommenderar glass och läsk” bland canceröverlevare och anhöriga. Det är grovt generaliserat och säkert något som görs med tanke på kakexi och rädsla för att patienterna ska tappa i vikt. Men i kombination med att många patienter i dag är ordentligt pålästa och har förstått betydelsen av kraften i maten på egen hand, så blir detta en trovärdighetskrock.

I min värld är det optimala om nutritionsbehandling går hand i hand med den medicinska både innan, under och efter behandling, och att en legitimerad dietist ingår i det behandlande teamet. Här har alla vi dietister en viktig roll att fylla; tillsammans behöver vi öka kunskapen inom läkarkåren och övriga vården.

Det borde vara en självklarhet att en legitimerad dietist ingår i det behandlande teamet runt varje cancerpatient. Vi vet att det är olika kostråd som gäller före, under och efter en cancerbehandling. Därför borde varje patient som så önsk­ar få skräddarsydda kostråd under hela vårdtiden.

Det innebär att det behövs fler dietister i vården som är specialiserade på onkologi. Det är inte vettigt vare sig ur ett individuellt eller samhälls­ekonomiskt perspektiv att det bara är de mest allvarligt sjuka som dietisterna tvingas prioritera.

Vi dietister har en självklar plats i cancervården. Maten betyder inte allt, men är ett av flera viktiga verktyg i kampen mot cancer. Det finns tung forskning som bekräftar detta och den behöver vi vara med och sprida.


Dela artikeln

Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 2 minuters läsning
Bild till Webben @x2

Foto: AdobeStock

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.  

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.  

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.  

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.  

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.  

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.  

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.



Forskning

Mikrobiomet kan påverka hur fermenterbara kolhydrater tolereras

Personer som får uppblåsthet av vissa fermenterbara kolhydrater kan skilja sig åt i både mikrobiom och metabol funktion jämfört med dem som inte utvecklar symtom. Det visar en ny brittisk, randomiserad studie.

Nina Granberg 7 maj, 2026 Uppdaterades 8 maj, 2026 1 minuts läsning
Bild till Webben @x2-1

Foto: AdobeStock



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.