Debatt

Möte med dietist borde vara standard

Maten är ett viktigt verktyg i kampen mot cancer samtidigt som vården har generellt låg kunskap om de senaste forskningsrönen kring kost och cancer. Därför borde det vara självklart att det ingår en dietist i det behandlande teamet runt alla cancerpatienter.

Anna Ottosson 26 mars, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Forskningen visar att mellan 30 och 50 procent av alla cancerfall skulle kunna förhindras genom att förändra matvanor och livsstil. Det är en oerhört hög siffra som förtjänar betydligt mer uppmärksamhet. Om det hade varit ett läkemedel som visade samma goda resultat skulle det troligtvis toppa alla nyhetssändningar och tapetsera hela världens löpsedlar.

I mitt arbete har jag haft förmånen att möta och hjälpa tusentals cancerpatienter tillbaka till livet efter cancer. Jag har lyssnat på deras historier och tagit del av deras erfarenheter – och slås av att majoriteten av dem inte har fått något stöd alls från vården när det gäller just maten. Ofta har inte ett enda kostråd utdelats. Till och med patienter som fått allvarliga komplikationer och strålskador efter cancerbehandling, som påverkar deras förmåga att äta eller tillgodogöra sig näring, blir hemskickade för att klara situationen bäst de kan.

Alla som får en cancerdiagnos borde få möjlighet att träffa en dietist.
Anna Ottosson

Det cancerpatienten däremot möter är i stället en stor okunskap, där vårdpersonalen sällan eller aldrig pratar om mat i kombination med hälsa och välmående, och där läkare påstår att det saknas forskning på området och att de därför kan åka hem och äta precis som vanligt.

Det riktas även en del kritik mot dietister ”som mest rekommenderar glass och läsk” bland canceröverlevare och anhöriga. Det är grovt generaliserat och säkert något som görs med tanke på kakexi och rädsla för att patienterna ska tappa i vikt. Men i kombination med att många patienter i dag är ordentligt pålästa och har förstått betydelsen av kraften i maten på egen hand, så blir detta en trovärdighetskrock.

I min värld är det optimala om nutritionsbehandling går hand i hand med den medicinska både innan, under och efter behandling, och att en legitimerad dietist ingår i det behandlande teamet. Här har alla vi dietister en viktig roll att fylla; tillsammans behöver vi öka kunskapen inom läkarkåren och övriga vården.

Det borde vara en självklarhet att en legitimerad dietist ingår i det behandlande teamet runt varje cancerpatient. Vi vet att det är olika kostråd som gäller före, under och efter en cancerbehandling. Därför borde varje patient som så önskar få skräddarsydda kostråd under hela vårdtiden.

Det innebär att det behövs fler dietister i vården som är specialiserade på onkologi. Det är inte vettigt vare sig ur ett individuellt eller samhällsekonomiskt perspektiv att det bara är de mest allvarligt sjuka som dietisterna tvingas prioritera.

Vi dietister har en självklar plats i cancervården. Maten betyder inte allt, men är ett av flera viktiga verktyg i kampen mot cancer. Det finns tung forskning som bekräftar detta och den behöver vi vara med och sprida.

Folkhälsa

Matvanor i ekonomisk utsatthet - nytt projekt ska minska ohälsa

Nu startar Mat för ett inkluderande samhälle, ett förberedelseprojekt som ska bidra till mer jämlika matvanor genom att ta avstamp i människors faktiska levnadsvillkor.

Nina Granberg 4 februari, 2026 • Uppdaterades 9 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Med Region Stockholm i täten samverkar offentlig sektor och civilsamhälle för att möta ohälsa kopplad till matvanor, en folkhälsoutmaning som slår hårdast mot personer som lever i ekonomisk utsatthet.

Projektet koordineras av Region Stockholm genom Centrum för obesitas vid Akademiskt specialistcentrum och pågår till juni 2026. Arbetet finansieras av Vinnova genom SustainGov och är ett samverkansprojekt för systemförändring med flera aktörer, däribland Dietisternas riksförbund (DRF).

– Det behövs nya arbetssätt som tar avstamp i verkliga levnadsvillkor. Det här projektet ger oss en unik möjlighet att bättre förstå vilka hinder som står i vägen för hälsosamma matvanor hos en väldigt utsatt samhällsgrupp och hur vi inom offentlig sektor bättre kan möta dem”, säger Liisa Tolvanen, forskare och specialistdietist inom obesitasbehandling vid Centrum för obesitas, Akademiskt specialistcentrum, Region Stockholm.

Projektgruppen ska samarbeta med personer som lever i socioekonomisk utsatthet, representerade av Matmissionens medlemmar, genom enkäter, djupintervjuer och workshops. Syftet är att identifiera behov, barriärer och drivkrafter bakom matval, samt att ta fram ett kunskapsunderlag som kan användas nationellt för mer träffsäkra och jämlika folkhälsoinsatser.

Matallergi

På gång: Ny strategi för allergi och celiaki

En nationell strategi och handlingsplan för allergiområdet är nu överlämnad till regeringen. Förslaget, som har tagits fram gemensamt av Livsmedelsverket och Socialstyrelsen, syftar till att skapa en tryggare tillvaro för de miljontals människor i Sverige som lever med allergier.

Nina Granberg 4 februari, 2026 • Uppdaterades 5 februari, 2026 • 2 minuters läsning

Nationell strategi och handlingsplan 2026 för allergiområdet omfattar både hälso- och sjukvården och insatser i samhället.. Ett centralt fokus är trygg mat och tillförlitlig information i livsmedelskedjan, vilket har direkt bäring på dietisters arbete inom vård, rådgivning och offentliga måltider.

– ”Vårt mål är att personer med matallergi eller celiaki ska kunna känna sig trygga när de äter och att de inte drabbas av oväntade eller i vissa fall livshotande reaktioner”, säger Christina Nordin, generaldirektör på Livsmedelsverket.

Matallergi och celiaki

I strategin inkluderas både matallergi och celiaki. Även om celiaki inte är en allergi i medicinsk mening behandlas tillståndet tillsammans med allergier, bland annat eftersom livsmedelslagstiftningen ställer motsvarande krav på information och märkning av gluten som för allergener.

För dietister innebär detta att strategin tydligt berör det kliniska och förebyggande arbete som rör kostbehandling, utbildning och uppföljning vid både matallergi och celiaki.

Kunskap i hela livsmedelskedjan

Livsmedelsverkets del av handlingsplanen fokuserar på att stärka kunskapen i hela livsmedelskedjan, från tillverkning och import till tillagning och servering.

– ”Vi ser att det handlar om att öka kunskapen i alla led i livsmedelskedjan, från de som tillverkar eller importerar mat till de som tillagar och serverar”, säger Ylva Sjögren Bolin, immunolog och projektledare på Livsmedelsverket.

I förslaget ingår också att livsmedelskontrollen ska rikta ett ännu tydligare fokus mot frågor som är särskilt viktiga för personer med matallergi eller celiaki, till exempel korrekt märkning av allergener som ägg, jordnötter och vete. Detta är områden där dietister ofta bidrar med expertkunskap, både i rådgivande och utbildande roller.

Uppföljning i vården och minskat behov av specialkost

Strategin betonar vikten av uppföljning av barn och vuxna med allergi inom hälso- och sjukvården. Med bättre strukturer för uppföljning och möjlighet till friskförklaring kan onödiga eliminationsdieter minska.

Detta kan i sin tur leda till ett minskat behov av specialkost i förskola och skola, något som både kan förenkla måltidsverksamheten och minska risken för felserveringar. Dietister har här en central roll i att bedöma kostbehov, följa upp diagnoser och stödja patienter och verksamheter i att anpassa kosten på ett säkert och ändamålsenligt sätt.

Extra fokus på förskola och skola

Eftersom matallergier är vanligare under barndomen ägnas särskild uppmärksamhet åt förskola och skola. Strategin pekar på behovet av bättre samordning av allergifrågor i skolan samt en översyn av befintligt informationsmaterial.

I dessa miljöer samverkar dietister ofta med elevhälsa, skolsköterskor och måltidspersonal, både kring individuella behov och mer övergripande rutiner för säker mat.

Den nationella strategin och handlingsplanen ska nu beredas vidare av regeringen.