Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Forskning visar hur glutenintolerans påverkar hälsan

Att leva med glutenintolerans (celiaki) innebär olika påverkan på kroppen. Resultaten från en studie publicerades nyligen i den internationella medicinska tidskriften JAMA (The Journal of … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Att leva med glutenintolerans (celiaki) innebär olika påverkan på kroppen. Resultaten från en studie publicerades nyligen i den internationella medicinska tidskriften JAMA (The Journal of the American Medical Association). ”Den visar att celiaki är en allvarlig sjukdom som behöver prioriteras”, säger forskare Jonas Ludvigsson vid Region Örebro län.

– Forskningen visar också att bara för att diagnosen har ställts har man inte blivit av med alla risker. Det är som för patienter med typ 1-diabetes. Även om de tar insulin så har de kvar sin sjukdom. På samma sätt har patienter med celiaki kvar sin sjukdom även om de äter glutenfritt, säger Jonas Ludvigsson, överläkare på barnkliniken vid Universitetssjukhuset Örebro.

Ökad risk för andra sjukdomar

Glutenintolerans är en inflammation i tarmen. Idag har cirka 1-2 procent av befolkningen diagnosen glutenintolerans och de har ökad risk för andra sjukdomar som cancer och hjärt-kärlsjukdom.

– Vi visar att även bland patienter som fått sin celiakidiagnos senaste tio-årsperioden så finns en ökad risk att dö i förtid. Samtidigt är ökningen mycket låg, säger Jonas Ludvigsson.

Forskningen bygger på registerdata från Socialstyrelsen. Data har kopplats samman över dödlighet, sjukdomar och läkemedel med data från magtarmbiopsier som är ett vävnadsprov som undersöks i mikroskop.

– Vi har haft möjlighet att räkna ut den faktiska risken för patienter med celiaki. Om man följer 100 patienter med celiaki i tio år så dör cirka 10 patienter. Om man följer 100 personer utan celiaki så dör ungefär 9 under en tioårsperiod, skillnaden är liten, säger Jonas Ludvigsson.

Han är huvudförfattare till studien som är gjord tillsammans med forskare från Karolinska Institutet och Columbia University. Den stora studien omfattade 49 829 patienter med glutenintolerans i Sverige.

Länkar: Association Between Celiac Disease and Mortality Risk in a Swedish Population

Källa: Universitetssjukhuset Örebro



Verktyg

Tallriksmodellen fyller 50 år – når 100 000 elever varje år

I år fyller Tallriksmodellen 50 år och den är fortfarande en självklar del av undervisningen. Varje år möter omkring 100 000 elever modellen i ämnet hem- och konsumentkunskap, där den används som pedagogiskt verktyg för att förklara hur en väl sammansatt måltid kan se ut.

Nina Granberg 12 januari, 2026 Uppdaterades 13 januari, 2026 1 minuts läsning
3_ratter_tallriksmodellen

Foto: Livsmedelsverket

Modellen presenterades första gången 1976 i tidningen Vår näring. Bakom den står hushållsläraren och nutritionisten Britt-Marie Dahlin (Andersson), som ville göra näringslära mer begriplig genom en enkel, visuell symbol.

– Alla förstår Tallriksmodellen direkt, även barn och unga. Därför kommer de också ihåg den, säger Britt-Marie Dahlin (Andersson). 

Tallriksmodellen delar in tallriken i tre delar: proteinrika livsmedel som kött, fisk, ägg och baljväxter, kolhydratkällor som potatis, ris och pasta samt grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Den bygger delvis på Livsmedelsverkets dåvarande matpyramid och kostcirkel. Runt 1992 valde Livsmedelsverket att stötta modellen, som därmed blev Sveriges officiella symbol för en väl sammansatt lunch eller middag. 

I takt med förändrade levnadsvanor och ny kunskap om kost har modellen justerats. Från att ursprungligen vara indelad i tre lika delar utvecklades den till två varianter: en för fysiskt aktiva personer och en där halva tallriken utgörs av grönsaker för personer med lägre energibehov. 

Trots sina 50 år ser Britt-Marie Dahlin (Andersson) Tallriksmodellen som minst lika relevant i dag. Hon lyfter särskilt betydelsen av hem- och konsumentkunskap och menar att ämnet ger elever praktiska och livsnära kunskaper som stärker självständigheten i vuxenlivet.


Dela artikeln

Obesitas

Få studier om kostvanor vid GLP-1-behandling

Trots att kostvanor är en central del av obesitasbehandling följs de sällan upp i studier av läkemedel. Det visar en ny systematisk översikt.

Nina Granberg 7 januari, 2026 Uppdaterades 12 januari, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_1600453583

Foto: AdobeStock



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.