Aktuell forskning i pandemins spår

Det kan tyckas att pandemin är över – men konsekvenserna verkar vi få leva med ett bra tag. När träningar ställdes in och man behövde stanna hemma vid minsta snuva förändrades barns vardag och beteende, och det verkar vara svårt att komma tillbaka till tidigare nivåer och deltagande i fritidsaktiviteter. Flera studier visar att BMI har ökat hos de små barnen.

26 december, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Övervikt och fetma ökade hos tre- och fyraåringar under pandemin, särskilt i socioekonomiskt utsatta områden. Det visar en studie på drygt 25 000 barn i tre svenska regioner (Dalarna, Jönköpings län och Sörmland).

Studien, som utgår från data om barn som gått på vanliga hälsokontroller på BVC, visar att BMI i denna grupp ökade under pandemin. Hos treåringar ökade andelen flickor med fetma från 2,8 till 3,9 procent, och bland pojkarna från 2,4 procent till 2,6. Även hos fyraåringarna sågs en ökning av BMI, både hos pojkar och flickor. De tydligaste förändringarna i BMI sågs hos barn i socioekonomiskt utsatta områden. Här ökade andelen tre- och fyraåringar med övervikt från 9,5 procent till 12,4 under pandemin.

För att vända trenden med övervikt hos de yngsta behövs fler insatser.

– Studien belyser behovet av riktade insatser för att förebygga barnfetma, särskilt i områden med lägre socioekonomisk status, säger barnläkaren och forskaren Anton Holmgren, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Sjuklig fetma ökade under pandemin

Enligt en studie från Uppsala universitet är fler fyraåringar överviktiga, och det är barnfetman som ökat mest under pandemiåren. Paulina Nowicka och hennes medarbetare har i en stor studie kartlagt barns hälsodata vid 4-årskontrollen på BVC.

Data om 200 000 fyraåringar åren 2018 och 2020 studerades. År 2018 hade elva procent av barnen övervikt eller obesitas. Två år senare var siffran drygt 13 procent. Ökningen sågs i de flesta regioner, men varierade över landet. Detta är den hittills största svenska sammanställningen och liknande internationella studier tyder på att detta samband ses även i andra länder. Fortsatta studier behövs för att kunna följa utvecklingen under längre tid.

Bättre matvanor och mindre skärmtid

Övervikt och obesitas hos barn är ett växande problem i världen, och är särskilt utbrett i socioekonomiskt utsatta områden. I en studie som gjorts av forskare från Karolinska Institutet användes en app med information på flera olika språk för att hjälpa småbarnsföräldrar i Sverige att främja hälsosamma matvanor och minska barnens skärmtid.

Resultaten är viktiga för hälsofrämjande arbete inom barnhälsovården och appen kommer att implementeras vid ett flertal barnavårdscentraler i Sverige. Med ett digitalt verktyg som finns på många språk når kunskap om hälsosamma levnadsvanor ut till många familjer.

En av författarna, professor Marie Löf, menar att föräldrarna som fått tillgång till appen dessutom rapporterade att de hade högre tilltro till sin egen förmåga att främja goda levnadsvanor hos sitt barn, både vad gäller kost och fysisk aktivitet.

Studien belyser behovet av riktade insatser för att förebygga barnfetma, särskilt i områden med lägre socioekonomisk status.

Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 • Uppdaterades 5 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Smaksinnet spelar en viktig roll för aptit och matintag. En långvarig nedsättning kan därför påverka både näringsintag och hälsa. Vid covid-19 kan smaksinnet påverkas, och hos vissa personer kvarstår...

Folkhälsa

Ny rapport: Snabb energi ersätter måltider – unga mest påverkade

Trots att 9 av 10 svenskar uppger att de helst lägger sina lunchpengar på en riktig måltid väljer många i praktiken snabba energilösningar. Det visar en stor internationell studie.

Nina Granberg 3 mars, 2026 • Uppdaterades 5 mars, 2026 • 3 minuters läsning

Svenskarna har bra koll på vad en hälsosam måltid innehåller. Ändå äter endast en av tio tillräckligt med frukt och grönt, och mer än en tredjedel konsumerar regelbundet energidrycker, energibars, shakes eller kosttillskott.

Trenden är särskilt tydlig bland unga, som prioriterar snabbhet framför näring i en stressad vardag. Det visar The Vegocracy Report 2026, en internationell undersökning som för femte året i rad djupdyker i våra matvanor.

9 av 10 svenskar säger att de helst lägger sina lunchpengar på en riktig måltid. Men i praktiken krockar ambitionen ofta med vardagens tempo. När tiden inte räcker till blir maten något som ska lösas snabbt snarare än ett medvetet val. 36 procent av svenskarna konsumerar snabb energi, som energidryck, shakes, bars och kosttillskott, flera gånger i veckan och nästan varannan av dem gör det för att få tiden att räcka till.

Unga prioriterar snabbhet framför näring

Bakom siffrorna finns en generation som enligt rapporten tydligt slits mellan höga krav, tidsbrist och önskan om bättre hälsa. 59 procent av Gen Z, 18–29 år, i Sverige konsumerar snabba energilösningar flera gånger i veckan och 19 procent gör det varje dag. Samtidigt oroar sig 52 procent över att deras kost har en negativ påverkan på hälsan, en ökning med 24 procentenheter sedan förra årets mätning.

25 procent av Gen Z uppger att de inte äter tillräckligt med frukt och grönt eftersom de ersätter det med snabb energi. 47 procent väljer oftare mat som ger snabb energi än mat som ger långsiktiga hälsofördelar.

– Jag är sällan särskilt oroad över att unga dricker en shake eller äter en bar då och då. För ungdomar som tränar hårt kan den typen av produkter vara praktiska komplement ibland. Problemet är snarare det man riskerar att välja bort som en följd av det man stoppar i sig. När snabb energi börjar ersätta frukt, grönsaker och vanlig mat, blir det mer bekymmersamt ur ett näringsperspektiv, kommenterar Linda Bakkman, näringsfysiolog och doktor i medicinsk vetenskap i ett pressmeddelande.

Låg tilltro till produkterna

Rapporten visar också en klyfta mellan konsumtion och tilltro. 88 procent av svenskarna uppger att de inte tror att snabba energikällor lever upp till vad de lovar. Endast 3 procent känner tilltro till att protein- och energiboostade produkter ger tillräckligt med näring. 54 procent svarar att de inte vet hur produkterna påverkar den långvariga hälsan.

Däremot uppger 77 procent att de vet vilken mat som ger långvarig energi och inte bara en kort energikick.

Endast 11 procent av svenskarna äter tillräckligt med frukt och grönt, motsvarande 400 gram per dag enligt WHO:s rekommendationer. De vanligaste orsakerna till att inte äta tillräckligt är att man saknar inspiration, (31 procent) eller att man inte har tid, (28 procent). Ekonomiska skäl anges som skäl av 27 procent.

The Vegocracy Report bygger på en internationell undersökning som Ipsos genomfört på uppdrag av Picadeli. Studien omfattar över 12 000 intervjuer med män och kvinnor i åldern 18–65 år i Belgien, Finland, Frankrike, Tyskland, Sverige, Storbritannien och USA. Minst 1 000 intervjuer genomfördes i varje land. Intervjuerna genomfördes mellan november 2025 och januari 2026.