Aktuell forskning i pandemins spår

Det kan tyckas att pandemin är över – men konsekvenserna verkar vi få leva med ett bra tag. När träningar ställdes in och man behövde stanna hemma vid minsta snuva förändrades barns vardag och beteende, och det verkar vara svårt att komma tillbaka till tidigare nivåer och deltagande i fritidsaktiviteter. Flera studier visar att BMI har ökat hos de små barnen.

26 december, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Övervikt och fetma ökade hos tre- och fyraåringar under pandemin, särskilt i socioekonomiskt utsatta områden. Det visar en studie på drygt 25 000 barn i tre svenska regioner (Dalarna, Jönköpings län och Sörmland).

Studien, som utgår från data om barn som gått på vanliga hälsokontroller på BVC, visar att BMI i denna grupp ökade under pandemin. Hos treåringar ökade andelen flickor med fetma från 2,8 till 3,9 procent, och bland pojkarna från 2,4 procent till 2,6. Även hos fyraåringarna sågs en ökning av BMI, både hos pojkar och flickor. De tydligaste förändringarna i BMI sågs hos barn i socioekonomiskt utsatta områden. Här ökade andelen tre- och fyraåringar med övervikt från 9,5 procent till 12,4 under pandemin.

För att vända trenden med övervikt hos de yngsta behövs fler insatser.

– Studien belyser behovet av riktade insatser för att förebygga barnfetma, särskilt i områden med lägre socioekonomisk status, säger barnläkaren och forskaren Anton Holmgren, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Sjuklig fetma ökade under pandemin

Enligt en studie från Uppsala universitet är fler fyraåringar överviktiga, och det är barnfetman som ökat mest under pandemiåren. Paulina Nowicka och hennes medarbetare har i en stor studie kartlagt barns hälsodata vid 4-årskontrollen på BVC.

Data om 200 000 fyraåringar åren 2018 och 2020 studerades. År 2018 hade elva procent av barnen övervikt eller obesitas. Två år senare var siffran drygt 13 procent. Ökningen sågs i de flesta regioner, men varierade över landet. Detta är den hittills största svenska sammanställningen och liknande internationella studier tyder på att detta samband ses även i andra länder. Fortsatta studier behövs för att kunna följa utvecklingen under längre tid.

Bättre matvanor och mindre skärmtid

Övervikt och obesitas hos barn är ett växande problem i världen, och är särskilt utbrett i socioekonomiskt utsatta områden. I en studie som gjorts av forskare från Karolinska Institutet användes en app med information på flera olika språk för att hjälpa småbarnsföräldrar i Sverige att främja hälsosamma matvanor och minska barnens skärmtid.

Resultaten är viktiga för hälsofrämjande arbete inom barnhälsovården och appen kommer att implementeras vid ett flertal barnavårdscentraler i Sverige. Med ett digitalt verktyg som finns på många språk når kunskap om hälsosamma levnadsvanor ut till många familjer.

En av författarna, professor Marie Löf, menar att föräldrarna som fått tillgång till appen dessutom rapporterade att de hade högre tilltro till sin egen förmåga att främja goda levnadsvanor hos sitt barn, både vad gäller kost och fysisk aktivitet.

Studien belyser behovet av riktade insatser för att förebygga barnfetma, särskilt i områden med lägre socioekonomisk status.

Onkologi

Kostlektioner för brittiska cancerpatienter

Gruppbaserade kostlektioner för cancerpatienter kan bli ett nytt inslag i Storbritannien. Upplägget har testats i en pilotstudie och pekas ut som ett sätt att stärka patientstödet och samtidigt minska trycket på dietistresurser inom vården.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Bakom initiativet står den brittiska cancerstiftelsen Maggie’s, som tillsammans med Royal Marsden NHS Foundation Trust har genomfört satsningen. Efter positiva resultat planerar organisationen nu att erbjuda kostlektionerna vid samtliga sina 27 center i Storbritannien, skriver The Guardian.

I pilotstudien bestod kostlektionerna av gruppbaserade workshops, ofta med inslag av praktisk matlagning. Ett centralt fokus var att hjälpa deltagarna att skilja vetenskapligt förankrade råd från vanliga myter om kost och cancer, till exempel föreställningen att socker skulle ”gynna” cancer eller att vissa livsmedelsgrupper alltid bör undvikas.

Lektionerna ska ledas av dietetiker med specialistkompetens och bygga på evidensbaserad praxis. Syftet är att ge patienter bättre förståelse för hur kosten kan påverka välbefinnandet både under pågående behandling och i återhämtningsfasen.

Organisationens vd Laura Lee beskriver satsningen som gynnsam både för patienter och vården:

– Det här är en win-win-situation, personer som lever med cancer får snabbare tillgång till tillförlitligt koststöd, samtidigt som trycket på dietistresurser inom vården minskar.

Satsningen kommer i kölvattnet av att den brittiska regeringen förbereder en ny nationell cancerstrategi, som väntas presenteras under våren. Strategin ska bland annat stärka patientstödet och förbättra vårdens arbetssätt längs hela vårdkedjan.

Forskning

Periodisk fasta ger inte större viktnedgång än traditionella råd

Intermittent fasting, periodisk fasta, leder inte till större viktnedgång hos vuxna med övervikt eller obesitas än traditionella kostråd eller ingen insats alls. Det visar en ny systematisk översikt från Cochrane.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Översikten omfattar 22 randomiserade kontrollerade studier med totalt 1 995 deltagare från Nordamerika, Europa, Kina, Australien och Sydamerika. I studierna ingick flera former av periodisk fasta,...