Livsmedel

Forskarupprop mot farliga kemikalier i matförpackningar

Det finns idag nästan 12 000 olika kemikalier som används vid tillverkningen av material för livsmedel. Många har inte testats tillräckligt för att avgöra om … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Det finns idag nästan 12 000 olika kemikalier som används vid tillverkningen av material för livsmedel. Många har inte testats tillräckligt för att avgöra om de är skadliga eller inte, och forskare kräver därför åtgärder för att minska hälsoriskerna.

En grupp på 33 internationella forskare uppmanar beslutsfattare i regeringar, industrin och civilsamhället att minska exponeringen för skadliga kemikalier från livsmedelsförpackningar och annat material i kontakt med livsmedel.

Farliga kemikalier som kan överföras från dessa material till livsmedel är associerade med kroniska sjukdomar som diabetes, fetma, cancer och neurologiska störningar som till exempel ADHD. Frågan är särskilt relevant då återvunnet material och alternativ till plast marknadsförs som mer miljövänliga alternativ till den ökade plastanvändningen.

Denna vetenskapligt granskade konsensusförklaring är baserad på mer än 1 200 vetenskapliga studier och belyser sju områden som behöver förbättras.

Områdena är:

Eliminering av farliga kemikalier i material som är i kontakt med livsmedel,

utveckling av säkrare alternativ,

modernisering av riskbedömningsprocessen,

utesluta hormonstörande ämnen,

ta hänsyn till kemikalie-cocktails,

se till att lagar följs samt

skapa dialog med intressenter för att hitta praktiska lösningar.

– Det pratas mycket om plaster och miljöproblem, framförallt nedskräpning och mikroplaster, men det är extremt viktig att vi diskuterar även kemikalier som finns i plaster. Om man vill prata om hur plast påverkar vår hälsa så vet vi redan att många av de kemikalier som används idag ger negativa effekter, säger Bethanie Carney Almroth, ekotoxikolog vid Göteborgs universitet och en av författarna till artikeln.

Alla som äter utsätts för kemikalier

– Praktiskt taget alla som äter mat utsätts för kemikalier från förpackningsmaterialet, vissa av dessa kemikalier är kända för att vara farliga och många är otestade eller till och med helt okända. Denna konsensusförklaring är en väckarklocka. Kemikalier som migrerar från förpackningsmaterial till livsmedel måste hanteras systematiskt och alla farliga ämnen måste bort, säger Jane Muncke, vd för Food Packaging Forum i Zürich.

– Vi måste dessutom undvika att de inte bara ersätts med andra, mindre väl studerade kemikalier som senare visar sig vara lika farliga, som till exempel BPS som ersatte BPA. Farliga kemikalier måste bort ur produkterna då samhället går mot en cirkulär ekonomi och en ökad användning av återvunnet material.

Dåligt bevänt med tester

Författarna bakom rapporten analyserade befintliga listor över kemikalier i kontakt med livsmedel som tagits fram av myndigheter, industrin och icke-statliga organisationer världen över. De fann att idag kan nästan 12 000 olika kemikalier användas vid tillverkningen av material för livsmedel och att många av dessa inte har testats tillräckligt för att avgöra om de är giftiga eller inte.

Även om det finns mycket information för några av de mest välstuderade ämnena som till exempel bisfenol A (BPA) och ftalater (mjukgörare) saknas det information om tusentals ämnen och deras eventuella farliga egenskaper och hur mycket människan exponeras för dem.

Okänt innehåll i förpackningarna

Detta är avgörande information för att kunna bedöma riskerna för människans hälsa. Vidare finns ett okänt men förmodligen ännu högre antal ämnen som förekommer oavsiktligt i livsmedelsförpackningar, till exempel föroreningar och nedbrytningsprodukter, särskilt från återvunna material, vilket kan överföras till livsmedel.

– Målet att återvinna mer material och etablera en cirkulär ekonomi hindras av kemikalier. Vi vet inte vilka kemiska ämnen som finns i olika produkter och kan därför inte använda återvunnen plast på ett säkert sett. Vi måste fasa ut problematiska kemikalier, säger Bethanie Carney Almroth.

Vetenskapliga artiklar:

Impacts of food contact chemicals on human health: a consensus statement, Environmental Health\nFood Contact Chemicals database. v2.0. Groh K et al. (2020) FCCdb

Källa: Göteborgs universitet

Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Forskning

Mikrobiomet kan påverka hur fermenterbara kolhydrater tolereras

Personer som får uppblåsthet av vissa fermenterbara kolhydrater kan skilja sig åt i både mikrobiom och metabol funktion jämfört med dem som inte utvecklar symtom. Det visar en ny brittisk, randomiserad studie.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • Uppdaterades 8 maj, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som publicerats i The American Journal of Gastroenterology, undersökte forskarna varför vissa personer utvecklar uppblåsthet vid intag av specifika fermenterbara kolhydrater, bland annat...