Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Diabetes

Forskare undersöker hur coronapandemin påverkar människor med diabetes

Forskarna ska ta reda på hur coronapandemin påverkar människor med diabetes. –  En fara med att bli utpekad som riskgrupp är att människor inte vågar … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Forskarna ska ta reda på hur coronapandemin påverkar människor med diabetes.\n–  En fara med att bli utpekad som riskgrupp är att människor inte vågar söka vård eftersom de uppmanas att isolera sig. Följden kan då bli att de i högre utsträckning riskerar att drabbas av diabeteskomplikationer, säger Johan Jendle, Örebroforskare som leder studien.

Målet med studien är att ge en bild av hur människor med de två olika typerna av diabetes påverkas av den pågående pandemin. Den innefattar det rent medicinska, men också effekter på det psykiska välbefinnandet.

Deltagarna i studien, fördelade på tre tusen människor med typ 1-diabetes och typ 2-diabetes i regionerna Örebro, Värmland och Dalarna, blir i december tillfrågade om de vill delta i studien. Om man tackar ja får man ett paket på posten. Samma paket får även de tre tusen deltagarna utan diabetes, de som utgör kontrollgruppen.

I paketet finns ett provtagnings-set för att deltagarna på egen hand ska kunna ta ett blodprov. Detta för att forskarna ska kunna konstatera om personen varit smittad med SARS-CoV-2 (det mer exakta namnet på viruset).

Deltagarna ska också svara på enkäter om sin psykiska hälsa, om oro, depression och livskvalitet.

–  Personer med diabetes har pekats ut som en riskgrupp och många far illa av att tvingas till att isolera sig. Vi vill ta reda på hur de agerar och hur de mår, säger Johan Jendle, professor i medicin och diabetesforskare. Hugo Hesser, professor i psykologi vid Örebro universitet, är en annan av forskarna i projektet, med ansvar för enkäterna om psykisk hälsa.

Diabetes har pekats ut som en riskfaktor för att bli sjuk av detta coronavirus.

–  Det stämmer inte helt, utan gruppen är väldigt heterogen. Det finns till och med studier som visar att typ 1-diabetes kan skydda mot att bli infekterad av coronavirus. Men faktorer som övervikt och högt blodtryck som förknippas mer med typ 2-diabetes är sannolikt betydelsefulla riskfaktorer, säger Johan Jendle.

Målet med den beskrivande, deskriptiva, studien är alltså att visa i vilken utsträckning personer med diabetes infekteras med COVID-19 och hur livet påverkas för människor med diabetes, jämfört med kontrollgruppen utan diabetes.

–  Det blir också den första coronastudien med människor som inte bor i storstäderna, konstaterar Johan Jendle.

Preliminära resultat förväntas vara klart efter sommaren.

–  När det finns ett vaccin skulle vi vilja följa gruppen för att skaffa kunskap inför kommande pandemier. För de lär komma, säger Johan Jendle.

Källa: Örebro universitet


Dela artikeln

Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Dietisten
Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
IMG_1028

Foto: IMG_1028

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

  • Vad är NNR2023?
    De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
  • Fokus:
    Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
  • Hälsa & hållbarhet:
    Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
  • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
    Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
  • Utmaningar:
    Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.