Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Obesitas

Förbättrad tarmmikrobiota vid behandling med kolesterolsänkare

Det finns en tydlig koppling mellan förbättrad tarmmikrobiota och ett av våra vanligaste kolesterolsänkande läkemedel, statiner. Det framgår av en europeisk studie där forskare vid … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Det finns en tydlig koppling mellan förbättrad tarmmikrobiota och ett av våra vanligaste kolesterolsänkande läkemedel, statiner. Det framgår av en europeisk studie där forskare vid Göteborgs universitet ingår.

Tarmens mikrobiota, alltså sammansättningen av bakterier, har tidigare kunnat kopplas till olika ämnesomsättningsrelaterade sjukdomar och hjärt-kärlsjukdom. Den aktuella studien, publicerad i tidskriften Nature, visar nu att tarmmikrobiotan förbättrades hos den grupp deltagare som tog statiner.

De direkta mekanismerna är inte klarlagda men resultaten är ändå tydliga i denna första huvudpublikation från det EU-baserade samarbetsprojektet MetaCardis, med 14 forskargrupper från sex länder.

En av författarna är Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, med fokus på tarmflorans roll vid metabolism.

– Även om studien inte ger ett orsakssamband, så är det spännande att se hur ett välbeprövat läkemedel kan förändra tarmmikrobiotan. Nu återstår det att visa om statiner direkt påverkar bakterierna i tarmen eller om läkemedlet påverkar tarm- och immunceller som i sin tur bidrar till en förändrad mikrobiota, säger han.

Länk mellan tarmmikrobiota och fetma

Syftet med MetaCardis är att klargöra om och hur tarmmikrobiotan kan kopplas till hjärt-kärlsjukdom. Inom projektet har drygt 2 000 européer med olika grader av ämnesomsättnings- och hjärt-kärlsjukdom noggrant undersökts.

Tarmmikrobiotan delas in i olika huvudgrupper mellan individer, så kallade enterotyper. En av dessa, betecknad Bact2, har färre antal bakterier till både antal och sammansättning. Bland annat saknas antiinflammatoriska bakterier som Faecalibacterium, som bland annat stärker immunförsvaret.

Bact2 har visat sig vara vanligare hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom, multipel skleros och depression. I den aktuella studien såg forskarna att denna enterotyp också var betydligt mer förekommande hos patienter med fetma (18 procent) än hos personer utan fetma (4 procent), en observation som verifierades i en oberoende belgisk studie.

Öppnar för nya behandlingsformer

Den positiva och hittills okända effekten av statiner, som forskarna identifierat, handlade om att andelen individer med Bact2 minskade i den grupp som behandlades med läkemedlet, vilket gav en mer normal tarmmikrobiota. Tillsammans öppnar de olika fynden i studien för nya framtida behandlingsformer där man kan använda läkemedel för att förändra tarmmikrobiotan.

– Kanske kan man använda läkemedel som statiner för att ändra ekologin i tarmen, men för detta krävs vidare studier, konstaterar Fredrik Bäckhed.

Titel: Statin therapy is associated with lower prevalence of gut microbiota dysbiosis

Källa: Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet


Dela artikeln

Onkologi

Kostlektioner för brittiska cancerpatienter

Gruppbaserade kostlektioner för cancerpatienter kan bli ett nytt inslag i Storbritannien. Upplägget har testats i en pilotstudie och pekas ut som ett sätt att stärka patientstödet och samtidigt minska trycket på dietistresurser inom vården.

Nina Granberg 19 februari, 2026 1 minuts läsning
IMG_1545

Foto: AdobeStock

Bakom initiativet står den brittiska cancerstiftelsen Maggie’s, som tillsammans med Royal Marsden NHS Foundation Trust har genomfört satsningen. Efter positiva resultat planerar organisationen nu att erbjuda kostlektionerna vid samtliga sina 27 center i Storbritannien, skriver The Guardian.

I pilotstudien bestod kostlektionerna av gruppbaserade workshops, ofta med inslag av praktisk matlagning. Ett centralt fokus var att hjälpa deltagarna att skilja vetenskapligt förankrade råd från vanliga myter om kost och cancer, till exempel föreställningen att socker skulle ”gynna” cancer eller att vissa livsmedelsgrupper alltid bör undvikas.

Lektionerna ska ledas av dietetiker med specialistkompetens och bygga på evidensbaserad praxis. Syftet är att ge patienter bättre förståelse för hur kosten kan påverka välbefinnandet både under pågående behandling och i återhämtningsfasen.

Organisationens vd Laura Lee beskriver satsningen som gynnsam både för patienter och vården:

– Det här är en win-win-situation, personer som lever med cancer får snabbare tillgång till tillförlitligt koststöd, samtidigt som trycket på dietistresurser inom vården minskar.

Satsningen kommer i kölvattnet av att den brittiska regeringen förbereder en ny nationell cancerstrategi, som väntas presenteras under våren. Strategin ska bland annat stärka patientstödet och förbättra vårdens arbetssätt längs hela vårdkedjan.


Dela artikeln

Forskning

Periodisk fasta ger inte större viktnedgång än traditionella råd

Intermittent fasting, periodisk fasta, leder inte till större viktnedgång hos vuxna med övervikt eller obesitas än traditionella kostråd eller ingen insats alls. Det visar en ny systematisk översikt från Cochrane.

Nina Granberg 19 februari, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_1750152193

Foto: AdobeStock



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.