Debatt

Förbättra samarbetet mellan primärvård och sjukhus

För att patienten ska få en smidig övergång mellan vårdgivare och vårdinstanser måste vi ändra vårt arbetssätt. Vi behöver nyttja de digitala verktygen för en förbättrad kommunikation samt överrapportering – och självklart för att bibehålla patientens behandlingsresultat.

Shivangi Gandhi 12 juni, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Ncd-sjukdomar är oftast kroniska och kräver livslång behandling. Men får patienterna det?

Dietister inom primärvården behandlar oftast patienter en viss period, därefter får de klara sig själva. I vissa fall samarbetar vi med andra yrkesprofessioner på vår arbetsplats, men vi sträcker oss sällan längre än så. Det är dock något som jag och Liisa Tolvanen, dietist vid Överviktscentrum inom Akademiskt specialistcentrum, har gjort.

När patienterna ska skrivas ut från Överviktscentrum skriver Liisa en remiss till mig som arbetar i primärvården och samtidigt bokar vi in ett trepartssamtal för en bättre övergång. Jag får en bra sammanfattning och vet precis var jag ska ta vid samtidigt som patienten direkt får förtroende för sin nya vårdgivare. På så vis får patienterna fortsatt stöttning i sin behandling.

För att kunna förebygga NCD-sjukdomar behöver vi jobba för att förbättra befolkningens ohälsosamma matvanor som är en av de fyra största riskfaktorerna. Som alla vet tar det tid att bryta gamla vanor oavsett vilka det handlar om. Har man redan påbörjat en behandling inom primärvården eller sjukhuset, och sedan behöver slussas över till den andra sektorn, börjar man om på ruta ett igen. Ett trepartssamtal underlättar för alla parter. Det gör det enklare att förklara vad patienten jobbar med i nuläget och vad hen behöver stöttning kring. Dessutom sparas både tid och pengar.

Enligt Folkhälsomyndigheten försämrades större delen av befolkningens mat- och motionsvanor efter pandemin. Om övervikt och obesitas ökar i samhället ökar även behovet av långvarig behandling. Utvecklar vi vårt arbetssätt och jobbar mer med digitala övergångar minskar risken för att patienter faller mellan stolar och vi bidrar till att bibehålla deras behandlingsresultat.

Utmaningen i denna typ av samarbete är att hitta en mötestid som passar tre personer. Som vårdgivare behöver du vara flexibel för att kunna få till ett gemensamt möte. Ett annat dilemma är vilken enhet som ska ta betalt för besöket, sjukhuset eller primärvården, eftersom det inte ingår i dagens hälso- och sjukvårdsavtal. Dessutom har företaget och Region Stockholm olika videoplattformstjänster.

Vi löste det genom att Liisa bjöd in via Alltid öppet-appen där jag som vårdgivare kunde logga in via mitt E-tjänstekort. Patienterna har blivit väldigt imponerade och tacksamma över att snabbt ha slussats vidare till nästa behandlare utan uppehåll i sin behandling. Det gäller alltså att tänka bortom våra vanliga rutiner. Det bör också politikerna göra för att hälso- och sjukvårdsavtalen ska kunna matcha vårt arbetssätt.

Fler resurser och möjlighet till överrapporteringar mellan olika vårdinstanser behövs för bättre resultat och för att långsiktigt minska prevalensen av NCD-sjukdomar.

Om övervikt och obesitas ökar i samhället ökar även behovet av långvarig behandling.

Livsmedel

Fiskätandet rasar – prisvärda alternativ behöver lyftas fram

Nina Granberg 8 juli, 2025 • Uppdaterades 5 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Trots att många svenskar vill äta mer fisk minskar konsumtionen. Den största nedgången syns bland dem som tidigare åt fisk ofta. Det visar ny data från Fiskbranschens Riksförbund.

– Vi har haft väldigt kraftiga tapp både 2022 och 2023 inom svensk dagligvaruhandel. Lax är Sveriges mest konsumerade produkt och den gick kraftigt upp i pris. Vi tappade ungefär 15 % av volymen, sade Christian Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund vid ett seminarium i Almedalen arrangerat av tidningen Dagligvarunytt.

Enligt Kent är det framför allt konsumenter som tidigare ätit fisk 2–3 gånger i veckan som har dragit ner på intaget. Orsakerna är flera: stigande matpriser, brist på kunskap om tillagning och en känsla av förvirring kring hälsobudskap och hållbarhet.

– Vi vill äta mer fisk, men det är något som gör att det inte blir så. Det som rankas högst som hinder är att det är för dyrt, förklarade Kent.

En annan viktig faktor är att hushållen ofta väljer mat som hela familjen accepterar. Om ett barn inte gillar fisk – då blir det ingen fisk.

– Även om det bara är en av fyra som inte gillar, så är det en av fyra som vinner vardagen.

Behov av nya arter och bättre vägledning

I Sverige domineras fiskkonsumtionen av lax, torsk och räkor – arter som också har ökat mest i pris. Det har bidragit till att fisk i allt högre grad upplevs som en lyxvara, snarare än en del av vardagskosten.

– Det är som om vi hade ätit oxfilé varje dag – det blir inte hållbart i längden, konstaterade Kent.

Fiskbranschen efterlyser därför ett skifte i fokus – från lyx till vardag, från premium till prisvärda alternativ. Samtidigt finns billigare, närproducerade och ofta miljömärkta arter som används i offentliga måltider men sällan syns i butik eller hemma hos konsumenterna.

Skiftet förutsätter en tydligare strategi för hur näringsbudskap kommuniceras – inte minst i relation till pris, hållbarhet och tillagningsbarriärer.

– Vi behöver kommunicera gemensamt, enhetligt värde för fisken och paketera den så att man känner igen den så att kunden vill köpa den, sade Frida Ganshed, vd på Coop Gotland.

Hon lyfte särskilt fram vikten av att göra det enkelt för barnfamiljer.

Bortglömd vardagshjälte

Ett konkret exempel på en art med stor potential är sej. Den är välkänd i skolmåltider och inom äldreomsorgen, men nästan osynlig i butikerna och i hushållens vardagsmatlagning.

– Det är en välkänd art som simmar utanför våra kuster – i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön – men som inte når konsumenten i den utsträckning den borde, sade Kent.

Sej är både miljömärkt, näringsrik och betydligt billigare än torsk och lax. Enligt Kent matchar den flera av de faktorer som konsumenter efterfrågar. Men det krävs nu att både handel och opinionsbildare lyfter fram den som ett realistiskt alternativ i vardagen.

Forskning

Fiberfattig kost kopplas till farliga plack i hjärtat

En ny svensk multicenterstudie ledd av forskare vid Lunds universitet visar ett samband mellan låg fiberkonsumtion och förekomst av instabila högriskplack i kranskärlen – plack som kan utlösa blodpropp och orsaka hjärtinfarkt. Studien kopplar också kostens sammansättning till plackens struktur och potentiella farlighet.

Nina Granberg 8 juli, 2025 • Uppdaterades 8 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Med hjälp av avancerad hjärtavbildning, så kallad datortomografi, har forskarna kunnat visa att kostmönster påverkar åderförfettning i hjärtats kranskärl. Det handlar både om förekomsten av plack och om vad de är uppbyggda av. Deltagarna i studien hade inga symtom på hjärtproblem eller tidigare diagnostiserad hjärtsjukdom.

– När vi matchade...