Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Debatt

Förbättra samarbetet mellan primärvård och sjukhus

För att patienten ska få en smidig övergång mellan vårdgivare och vårdinstanser måste vi ändra vårt arbetssätt. Vi behöver nyttja de digitala verktygen för en förbättrad kommunikation samt överrapportering – och självklart för att bibehålla patientens behandlingsresultat.

Shivangi Gandhi 12 juni, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Ncd-sjukdomar är oftast kroniska och kräver livslång behandling. Men får patienterna det?

Dietister inom primärvård­en behandlar oftast patienter en viss period, därefter får de klara sig själva. I vissa fall samarbetar vi med andra yrkesprofessioner på vår arbetsplats, men vi sträcker oss sällan längre än så. Det är dock något som jag och Liisa Tolvanen, dietist vid Överviktscentrum inom Akademiskt specialistcentrum, har gjort. 

När patienterna ska skrivas ut från Överviktscentrum skriver Liisa en remiss till mig som arbetar i primärvården och samtidigt bokar vi in ett trepartssamtal för en bättre övergång. Jag får en bra sammanfattning och vet precis var jag ska ta vid samtidigt som patienten direkt får förtroende för sin nya vårdgivare. På så vis får patienterna fortsatt stöttning i sin behandling.

För att kunna förebygga NCD-sjukdomar behöver vi jobba för att förbättra befolkningens ohälsosamma matvanor som är en av de fyra största riskfaktorerna. Som alla vet tar det tid att bryta gamla vanor oavsett vilka det handlar om. Har man redan påbörjat en behandling inom primärvården eller sjukhuset, och sedan behöver slussas över till den andra sektorn, börjar man om på ruta ett igen. Ett trepartssamtal underlättar för alla parter. Det gör det enklare att förklara vad patienten jobbar med i nuläget och vad hen behöver stöttning kring. Dessutom sparas både tid och pengar.

Enligt Folkhälsomyndigheten försämrades större delen av befolkningens mat- och motions­vanor efter pandemin. Om övervikt och obesitas ökar i samhället ökar även behovet av långvarig behandling. Utvecklar vi vårt arbetssätt och jobbar mer med digitala övergångar minskar risken för att patienter faller mellan stolar och vi bidrar till att bibehålla deras behandlingsresultat. 

Utmaningen i denna typ av samarbete är att hitta en mötestid som passar tre personer. Som vårdgivare behöver du vara flexibel för att kunna få till ett gemensamt möte. Ett annat dilemma är vilken enhet som ska ta betalt för besöket, sjukhuset eller primärvården, eftersom det inte ingår i dagens hälso- och sjukvårdsavtal. Dessutom har företaget och Region Stockholm olika video­­plattformstjänster. 

Vi löste det genom att Liisa bjöd in via Alltid öppet-appen där jag som vårdgivare kunde logga in via mitt E-tjänstekort. Patienterna har blivit väldigt imponerade och tacksamma över att snabbt ha slussats vidare till nästa behandlare utan uppehåll i sin behandling. Det gäller alltså att tänka bortom våra vanliga rutiner. Det bör också politikerna göra för att hälso- och sjukvårdsav­talen ska kunna matcha vårt arbetssätt. 

Fler resurser och möjlighet till överrapporteringar mellan olika vårdinstanser behövs för bät­tre resultat och för att långsiktigt minska prevalensen av NCD-sjukdomar.

Om övervikt och obesitas ökar i samhället ökar även behovet av långvarig behandling.


Dela artikeln

Onkologi

Kostlektioner för brittiska cancerpatienter

Gruppbaserade kostlektioner för cancerpatienter kan bli ett nytt inslag i Storbritannien. Upplägget har testats i en pilotstudie och pekas ut som ett sätt att stärka patientstödet och samtidigt minska trycket på dietistresurser inom vården.

Nina Granberg 19 februari, 2026 1 minuts läsning
IMG_1545

Foto: AdobeStock

Bakom initiativet står den brittiska cancerstiftelsen Maggie’s, som tillsammans med Royal Marsden NHS Foundation Trust har genomfört satsningen. Efter positiva resultat planerar organisationen nu att erbjuda kostlektionerna vid samtliga sina 27 center i Storbritannien, skriver The Guardian.

I pilotstudien bestod kostlektionerna av gruppbaserade workshops, ofta med inslag av praktisk matlagning. Ett centralt fokus var att hjälpa deltagarna att skilja vetenskapligt förankrade råd från vanliga myter om kost och cancer, till exempel föreställningen att socker skulle ”gynna” cancer eller att vissa livsmedelsgrupper alltid bör undvikas.

Lektionerna ska ledas av dietetiker med specialistkompetens och bygga på evidensbaserad praxis. Syftet är att ge patienter bättre förståelse för hur kosten kan påverka välbefinnandet både under pågående behandling och i återhämtningsfasen.

Organisationens vd Laura Lee beskriver satsningen som gynnsam både för patienter och vården:

– Det här är en win-win-situation, personer som lever med cancer får snabbare tillgång till tillförlitligt koststöd, samtidigt som trycket på dietistresurser inom vården minskar.

Satsningen kommer i kölvattnet av att den brittiska regeringen förbereder en ny nationell cancerstrategi, som väntas presenteras under våren. Strategin ska bland annat stärka patientstödet och förbättra vårdens arbetssätt längs hela vårdkedjan.


Dela artikeln

Forskning

Periodisk fasta ger inte större viktnedgång än traditionella råd

Intermittent fasting, periodisk fasta, leder inte till större viktnedgång hos vuxna med övervikt eller obesitas än traditionella kostråd eller ingen insats alls. Det visar en ny systematisk översikt från Cochrane.

Nina Granberg 19 februari, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_1750152193

Foto: AdobeStock



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.