Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Obesitas

Förändrade parrelationer vanligare efter fetmakirurgi

Ensamstående personer som genomgår fetmakirurgi har ökade chanser att träffa en ny livskamrat. Samtidigt är det något vanligare att ett befintligt förhållande tar slut för … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Ensamstående personer som genomgår fetmakirurgi har ökade chanser att träffa en ny livskamrat. Samtidigt är det något vanligare att ett befintligt förhållande tar slut för den som opereras mot fetma, visar en studie publicerad i tidskriften JAMA Surgery.\n– Vi har tidigare studerat medicinska hälsovinster av fetmakirurgi, men den nya studien visar att även andra aspekter av patientens liv kan förändras, säger Per-Arne Svensson, docent vid Sahlgrenska akademin.\nStudien visar att patienterna som genomgått fetmakirurgi oftare blev sambo eller gifte sig jämfört med patienterna i kontrollgruppen. En möjlig förklaring är att det blir lättare att hitta en partner när livskvaliteten höjs och de sociala aktiviteterna ökar, förändringar som är kända från tidigare studier av personer som genomgått fetmakirurgi.

Den aktuella studien visar också att det finns ett samband mellan graden av viktminskning och möjligheten att träffa en partner.

Vanligare att skiljas

Ett annat resultat i studien är att även separationer och skilsmässor är något vanligare hos patienter som genomgått fetmakirurgi. Här är de bakomliggande orsakerna komplexa, men en möjlig förklaring skulle kunna vara att parterna glider isär när personen som opererats genomför livsstilsförändringar, och partnern inte gör det.\nAtt den opererade patientens livskvalitet, självförtroende och självbild förbättras kan också möjligen bidra till att det blir lättare att avsluta ett förhållande man inte trivs i, menar forskarna.\n– Det är dock viktigt att poängtera att fetmakirurgi inte automatiskt leder till en sämre relation. Tidigare studier har visat att förhållanden i de flesta fall kan stärkas eller bibehållas på samma nivå. Detta stödjs också av att en majoritet av patienterna som genomgått fetmakirurgi är kvar i samma förhållande väldigt många år efter operationen, säger Per-Arne Svensson.

Sjukvården kan ge stöd

– Det är viktigt att hälso- och sjukvården är medveten om att partnerrelationer kan förändras efter en fetmaoperation så att patienten vid behov kan få information och stöd, konstaterar Per-Arne Svensson.\nTill grund för forskningsprojektet finns två stora svenska fetmaoperationsstudier, Swedish Obese Subjects (SOS) och Scandinavian Obesity Surgery Registry (SOReg).\nI SOS-studien har forskarna studerat cirka 2 000 patienter som genomgått fetmaoperation och lika många kontrollpatienter med fetma, och undersökt antalet ingångna och avslutade samboförhållanden och äktenskap. I SOReg har 29 000 patienter som genomgått fetmaoperation jämförts med köns- och åldersmatchade kontrollpersoner ur den allmänna befolkningen och här har frekvensen av giftermål och skilsmässor studerats.

Titel: Associations of Bariatric Surgery With Changes in Interpersonal Relationship Status; https://jamanetwork.com/journals/jamasurgery/fullarticle/2676728

Källa: Sahlgrenska Akademin


Dela artikeln

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.