Debatt

Barn med celiaki behöver både stöd och bröd

För de barn som drabbats av den kroniska autoimmuna sjukdomen celiaki ser det alltmer dystert ut vad gäller stöd och hjälp från samhället, och särskilt från hälso- och sjukvården. Ett nytt förslag från regeringen kan leda till att vården för barn med celiaki blir sämre, och än mer olik beroende på vilken region barnet bor i.

24 september, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Svenska celiakiförbundet anser att flera av förslagen strider mot både FN:s Barnrättskonvention och Funktionsrättskonvention, där det tydligt framgår att barn har rätt till adekvat och lika vård.

Dietisten är den viktigaste vårdkontakten

Dietister är de som har bäst kunskap och förutsättningar för att ge information och råd till barn med celiaki, att följa upp både hur den glutenfria kosten sköts, samt hur patienten mår i sin sjukdom. Ett av verktygen dietister enligt lag ska ha tillgång till är glutenfria livsmedel på recept, för att bättre kunna kontrollera och säkra upp den glutenfria nutritionsbehandlingen.

Dietisterna är ofta även de som väljer att guida sina patienter ut i samhället med sin nya diagnos. Många tipsar även sina patienter om Svenska Celiakiförbundet för att få råd och stöd som ligger utanför sjukvårdens domän.

Risk för försämrad vård

Socialdepartementet skickade i våras ut ett förslag på remiss rörande hur stödet till barn med bland annat celiaki ska moderniseras, Förutom att åldersgränsen föreslås höjas från 16 till 18 år är det inte någon munter läsning. En ökning av egenavgiften från 480 till 2 500 kronor är det som allra tydligast slår mot de med minst pengar.

Flera av förslagen i den utredning som ligger till grund för remissen handlar om att decentralisera beslut om vård och stöd från staten till regionerna. Det handlar om bedömning av vem som ska kunna få förskrivning, beslut om vilka varor som ska kunna förskrivas, och mycket annat.

Kraftigt försämrad vård

Svenska Celiakiförbundet skickade i juni in ett remissvar och påtalade där att det redan i dag finns flera regioner som i strid med gällande lag tillämpar en generell regel, där de mer eller mindre förbjuder sina anställda att förskriva glutenfria produkter till barn med celiaki. Och i strid med lagen får barn med celiaki i dessa regioner inte några glutenfria produkter på recept. Oftast försvinner samtidigt vårdkontakt med både dietist och läkare när förskrivningen upphör.

Större ojämlikhet och risk att vården uteblir

Det är tydligt för oss att förslaget som skickats ut på remiss rimmar illa med de rättigheter som finns inskrivna i både FN:s Barnkonvention och i Funktionsrättskonventionen, som Sverige har att förhålla sig till. Alla barn har rätt till en adekvat och likvärdig vård, och vår starka förhoppning är att dessa internationella regelverk, tillsammans med intresseföreningar för berörda vårdyrken och andra, ska kunna stoppa förslaget i dess nuvarande form.

Vi är positiva till både ett större omtag och en modernisering av vården och stödet till både barn och vuxna med celiaki. Men vi ser framför oss en bättre, likvärdig och mer inkluderande vård med mer genomtänkt kontakt med dietist, inte en nedmontering av densamma.

Linus Engqvist Richert

Tf generalsekreterare

Svenska Celiakiförbundet

Dietisterna är ofta även de som väljer att guida sina patienter ut i samhället med sin nya diagnos.

ANNONS

Innehåll från Di Luca & Di Luca

Annons

Zeta Glutenfri – när matglädjen får plats för fler

Glutenfritt ska inte behöva betyda mindre smak, sämre konsistens eller färre möjligheter runt matbordet. Det var utgångspunkten när Zeta tog steget in i den glutenfria kategorin. Bakom satsningen ligger ett omfattande kategoriarbete och erfarenheter från personer som själva lever med celiaki.

Annons 5 oktober, 2026 • Uppdaterades 9 oktober, 2026 • 3 minuters läsning

Under våren 2025 lanserades Zeta Glutenfri med bland annat pasta, pinsa- och pizzabottnar, grissini, crostini och cantucci. Sortimentet sträcker sig från antipasti och pizza till pasta och något sött till kaffet. Ambitionen var att produkterna skulle stå på egna ben när det gäller smak, konsistens och kvalitet.

– För oss har det varit viktigt att inte tänka ”bra för att vara glutenfritt”. Det ska vara riktigt gott, punkt. Zeta handlar om matglädje och om att samla människor kring maten, och då vill vi att fler ska kunna vara med runt bordet på samma villkor, säger Christian Di Luca, vd för Gruppo Di Luca som står bakom varumärket Zeta.

Egen erfarenhet bidrog i arbetet

Inför lanseringen gick Ida Lindberg, inköpskoordinator på Di Luca & Di Luca, igenom marknaden för att kartlägga utbudet och vad konsumenterna saknade. Hon har själv haft celiaki i åtta år och fick diagnosen relativt sent, vilket innebär att hon också har glutenhaltiga produkter att jämföra med.

– Eftersom jag själv är konsument av glutenfria produkter kände jag redan till mycket av det vi saknar på marknaden. För den som lever med celiaki är det inget tillfälligt val, utan en del av vardagen. Då räcker det inte att en produkt bara är glutenfri – den måste också vara riktigt god, ha rätt konsistens och fungera i de måltider man längtar efter.

Kvaliteten fick därför styra produktutvecklingen. Pastan är framtagen för att ge den al dente-känsla som förknippas med italiensk pasta och behålla sitt tuggmotstånd genom måltiden. Pinsa- och pizzabottnarna ska kombinera frasighet, seghet och luftiga kanter.

– En viktig insikt i kategoriarbetet var att konsumenten inte vill bli definierad av det som måste väljas bort. Man vill inspireras av vad man faktiskt kan äta, säger Ida Lindberg.

Matglädje som fått gensvar

Efter lanseringen fick Zeta uppskattande mejl, meddelanden och reaktioner i sociala medier från personer med celiaki. Under 2025 tilldelades satsningen också Guldaxet vid Mat för livet-mässan, ett pris som går till en aktör som gjort en betydande insats för personer som inte kan äta gluten.

– Responsen från personer med celiaki har betytt väldigt mycket för oss. När människor hör av sig och berättar att de har hittat en pasta, en pinsa eller ett bröd som de verkligen har saknat, då blir det tydligt att lanseringen handlar om mer än nya produkter, säger Christian Di Luca.

För Anna Mellberg, dietist på Di Luca & Di Luca, handlar satsningen ytterst om att maten ska få stå i centrum.

– När glutenfritt smakar lika gott som allt annat på tallriken kan fokus ligga där det hör hemma – på njutningen, gemenskapen och matglädjen runt bordet. Det ska vara en självklarhet.

Zeta Glutenfri är mer än en ny produktserie. Det är ett sätt att göra den medelhavsmat som Zeta har arbetat med i decennier tillgänglig för fler. Med smak och kvalitet som utgångspunkt är ambitionen att glutenfritt aldrig ska behöva betyda mindre gott

Diabetes

Kost och träning gav remission vid tidig typ 2-diabetes

Drygt hälften av deltagarna uppnådde diabetesremission efter ett program med energireducerad kost och strukturerad träning. Samtidigt minskade fettmassan medan muskelmassan bevarades. Det visar en ny randomiserad studie av yngre vuxna med typ 2-diabetes.

Redaktionen 9 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Typ 2-diabetes som debuterar tidigt i livet kan innebära snabbare försämring av blodsockerkontrollen och tidigare komplikationer. I studien RESET for Remission undersökte forskare i Storbritannien och Kanada om en kombination av kostbehandling och träning kunde leda till remission hos denna grupp. Resultaten presenterades vid EASD-kongressen i Milano och publicerades i The Lancet Regional Health – Americas.

Kostersättning och regelbunden träning

Studien omfattade 96 personer i åldern 18–45 år med obesitas och typ 2-diabetes, utan insulinbehandling. Deltagarna lottades till sedvanlig vård eller ett intensivt program.

Programmet inleddes med tolv veckors energireducerad kost och träning, följt av tolv veckor med fokus på viktstabilisering. Kostersättning och återintroduktion av vanlig mat kombinerades med både styrke- och konditionsträning.

Upplägget hade utformats för att undersöka såväl diabetesremission som effekter på bland annat hjärtfunktion och kroppssammansättning.

Remission hos 54 procent

Efter 24 veckor hade 27 av 50 deltagare i interventionsgruppen, 54 procent, uppnått remission. I kontrollgruppen var motsvarande resultat två av 46, cirka fyra procent.

Remission definierades som HbA1c under 48 mmol/mol och minst tolv veckor utan blodsockersänkande läkemedel. Resultaten visade också minskad fettmassa med bevarad muskelmassa – en relevant aspekt vid behandling som innebär snabb viktnedgång.

För dietister väcker studien frågor om hur kostbehandling och fysisk träning kan samordnas när målet är både viktnedgång och bibehållen fysisk funktion.

Studien jämförde dock hela programmet med sedvanlig vård. Det går därför inte att avgöra hur mycket just träningen bidrog till resultaten. Uppföljningen var dessutom begränsad till 24 veckor, och forskarna efterlyser längre studier. Resultaten visar remission vid uppföljningen, vilket inte innebär att sjukdomen är permanent botad.

Källa: European Association for the Study of Diabetes (EASD), presentation av RESET for Remission, 30 september 2026. The Lancet Regional Health – Americas, 2026. Läs presentationen av studien.