Yrkesfrågor

Fokus på prevention och utveckling

Under de senaste tio åren har DRF arbetat aktivt med sjukdomsförebyggande metoder. Projektmedel från Socialstyrelsen har gjort det möjligt för förbundet att sätta fokus på prevention och utveckling inom eftersatta områden.

26 april, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

DRF har bland annat kunnat göra insatser inom hälsosamma levnadsvanor för olika grupper, satsat lite extra i geografiska områden där det varit ont om dietisttjänster och lyft viktiga frågor såsom mat i samband med cancer.

– Det var tufft till en början. Inställningen var ofta negativ och det var svårt att nå fram till beslutsfattare och berörda organisationer, men vi bjöd in World Cancer Research Fund (WCRF) och gjorde en Sverigeturné tillsammans med Livsmedelsverket och Regionala cancercentrum (så kallade “RCC:er”) runt om i landet, säger dietist Anna Stubbendorff som haft en viktig roll som projektledare och samordnare för arbetet.

Det blev startskottet för en ökad medvetenhet och höjt kunskapsläge, och har gjort att levnadsvanornas betydelse för cancer har lyfts i samhällsdebatten. Numera ses kost och matvanor som centrala vid både primär- och sekundärprevention och är ofta en viktig del av behandlingen. Dietisten har fått en mer självklar roll, till exempel när riktlinjer och informationsmaterial utarbetas, och samarbetet med Cancerfonden har fortsatt.

Finansieringen från Socialstyrelsen har gjort det möjligt för DRF att göra utvecklingsarbete inom ett flertal områden och medverka i många nya sammanhang som banat väg till nya arenor där dietister behövs. Främst handlar det om olika kommunikationsinsatser kring hälsosamma matvanor för olika grupper.

Kunskapsläget och medvetenheten kring kostens betydelse för hälsa och sjukdom i olika grupper och hos olika individer har tagit stora kliv framåt under de senaste åren. DRF:s arbete har, och har haft, en stor betydelse för den utvecklingen.

Läs hela artikeln här.

Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Forskning

Mikrobiomet kan påverka hur fermenterbara kolhydrater tolereras

Personer som får uppblåsthet av vissa fermenterbara kolhydrater kan skilja sig åt i både mikrobiom och metabol funktion jämfört med dem som inte utvecklar symtom. Det visar en ny brittisk, randomiserad studie.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • Uppdaterades 8 maj, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som publicerats i The American Journal of Gastroenterology, undersökte forskarna varför vissa personer utvecklar uppblåsthet vid intag av specifika fermenterbara kolhydrater, bland annat...