Allt fler tonåringar och yngre barn söker hjälp för ätstörningar. Nio av tio är flickor. Men det finns ett undantag, nämligen diagnosen arfid. Där är hälften pojkar.

Mellan 2011 och 2021 fördubblades antalet flickor och kvinnor i åldrarna 11–24 år som fick en ätstörningsdiagnos, enligt en kartläggning i Region Stockholm. På mellanstadiet börjar ofta besvären med anorexi för att stå i full blom på högstadiet, då anorexian ibland övergår i bulimi. Vad som triggar anorexi och bulimi är komplext, men i botten finns svälten.

Ätstörningar är det psykiatriska tillstånd som ökat mest bland unga. Problemen börjar ofta märkas under mellanstadiet, säger Ulf Wallin, överläkare och forskningsledare vid Region Skånes Ätstörningscentrum. Han har forskat om och arbetat med människor med ätstörningar i 40 år.

Nio av tio som söker hjälp för ätstörningar är flickor. Men det finns ett undantag. Av dem som får den nyare diagnosen arfid är hälften pojkar. Arfid står för ”avoidant restrictive food intake disorder”, eller på svenska ”undvikande/restriktiv ätstörning”.

– Ordet kräsen vill jag inte använda. Det har en moralisk dimension, som man ska akta sig för. Om man har arfid så äter man allt man klarar av att äta, oavsett om man tycker det är gott eller inte, säger Ulf Wallin.

För att få diagnosen ska det begränsade ätandet leda till en tydlig närings- eller energibrist och, eller, ett påtagligt psykosocialt lidande. Det är många barn som inte äter viss mat i perioder men det betyder inte att de har arfid.

Läs hela artikeln här,

Adobe.stock.com