Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Folkhälsa

Fisk att vara försiktig med i Jul

Fet fisk från Östersjön kan innehålla höga halter av dioxin och PCB. Barn, ungdomar och kvinnor som vill ha barn bör bara äta den högst … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Fet fisk från Östersjön kan innehålla höga halter av dioxin och PCB. Barn, ungdomar och kvinnor som vill ha barn bör bara äta den högst 2-3 gånger per år. Därför informerar Livsmedelsverket just nu extra mycket i sociala medier om vilken fisk som är bra val julbordet.

Under december genomför Livsmedelsverket en informationskampanj om fisk och miljögifter, med fokus på att välja rätt fisk på julbordet. I kampanjen ingår två filmer som kommer att synas i olika sociala medier veckorna före jul. Fet fisk som lax och strömming i olika former finns med på nästan alla svenska julbord. Fisk är gott och nyttigt men vissa feta fiskar  innehåller mycket miljögifter.

– De känsligaste grupperna är barn, ungdomar och kvinnor som vill ha barn samt gravida och ammande. De bör bara äta den här fisken 2-3 gånger per år. Det är för deras skull vi gör den här kampanjen, säger Rickard Bjerselius chef för team Risk- och nyttohantering och miljö

Barn är känsligare än vuxna

Gifterna lagras i kroppen och går sedan över till barnet hos de som är gravida eller ammar. Barn är dessutom känsligare än vuxna för dessa miljögifter. Därför är Livsmedelsverkets råd att barn, unga och kvinnor som kan tänkas vilja ha barn i framtiden inte ska äta strömming eller sill från Östersjön mer än 2-3 gånger per år. Vuxna män och kvinnor som passerat barnafödande ålder kan utan problem äta fisken en gång i veckan.

Sill och strömming är egentligen samma fiskart, men heter olika beroende på var den är fångad. Det som också skiljer dem åt är att strömmingen och sillen från Östersjön innehåller höga halter av miljögifterna dioxin och PCB, jämfört med sillen från Västkusten och norra Ishavet. Den mesta laxen som äts i Sverige är odlad, och den går bra att äta för alla.

– Sill i burk kommer nästan alltid från Västkusten och Norra Ishavet. Den kan alla som vill njuta av i jul, säger Rickard Bjerselius

Livsmedelsverkets kostråd om dioxiner och PCB i fisk

Dioxiner och PCB är miljögifter som lagras i kroppen under många år och som förs över till barnet vid graviditet och amning. Barn är känsligare för dessa ämnen än vuxna, eftersom de utvecklas. Därför bör barn (både pojkar och flickor), ungdomar och kvinnor i barnafödande ålder inte äta strömming och annan fisk med höga halter av dioxin och PCB oftare än 2-3 gånger per år. Övriga kan äta fisken högst en gång per vecka.

Eftersom fet fisk från Östersjön kan innehålla miljögifter får den inte säljas i många andra länder i Europa. I Sverige får den säljas under förutsättning att Livsmedelsverket informerar om riskerna för bland annat barn, ungdomar och fertila kvinnor. Därför gör Livsmedelsverket bland annat informationskampanjer.

De fiskar som omfattas av kostråden är

  • Strömming och sill från Östersjön inklusive Bottniska viken (strömming och sill är samma fiskart, men den kallas ”strömming” norr om Kalmar och ”sill” söder om Kalmar).
  • Vildfångad lax och öring från Östersjön inklusive Bottniska viken och dess älvar, samt Vänern och Vättern.
  • Vildfångad sik från Vänern och Vättern
  • Vildfångad röding från Vättern.
  • Text: Livsmedelverket



    Profilen

    Frida Axberg: Hon simmar mot strömmen

    En matsmart dietist och kreativ företagare som brinner för god nutrition. Frida Axberg vill öka kunskapen om hur man förebygger och behandlar under­näring och demenssjukdom med hjälp av en holistisk syn på måltiden.

    Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.31.14
    Agneta Renmark 10 april, 2026 8 minuters läsning
    FridaAxberg_0G2A5339_FotografEmmaIngolf

    Foto: Emma Ingolf


    Dela artikeln

    Forskning

    Sondnäring baserad på vanliga livsmedel – vad visar forskningen?

    Allt fler patienter och anhöriga visar intresse för att använda sondnäring baserad på vanliga livsmedel. Utvecklingen öppnar för nya arbetssätt där dietister kan bidra med kunskap, trygghet och utveckling av praxis.

    Dietisten
    Redaktionen 10 april, 2026 6 minuters läsning
    AdobeStock_533507771

    Foto: AdobeStock


    Dela artikeln

    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.