Folkhälsa

Fisk att vara försiktig med i Jul

Fet fisk från Östersjön kan innehålla höga halter av dioxin och PCB. Barn, ungdomar och kvinnor som vill ha barn bör bara äta den högst … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Fet fisk från Östersjön kan innehålla höga halter av dioxin och PCB. Barn, ungdomar och kvinnor som vill ha barn bör bara äta den högst 2-3 gånger per år. Därför informerar Livsmedelsverket just nu extra mycket i sociala medier om vilken fisk som är bra val julbordet.

Under december genomför Livsmedelsverket en informationskampanj om fisk och miljögifter, med fokus på att välja rätt fisk på julbordet. I kampanjen ingår två filmer som kommer att synas i olika sociala medier veckorna före jul. Fet fisk som lax och strömming i olika former finns med på nästan alla svenska julbord. Fisk är gott och nyttigt men vissa feta fiskar innehåller mycket miljögifter.

– De känsligaste grupperna är barn, ungdomar och kvinnor som vill ha barn samt gravida och ammande. De bör bara äta den här fisken 2-3 gånger per år. Det är för deras skull vi gör den här kampanjen, säger Rickard Bjerselius chef för team Risk- och nyttohantering och miljö

Barn är känsligare än vuxna

Gifterna lagras i kroppen och går sedan över till barnet hos de som är gravida eller ammar. Barn är dessutom känsligare än vuxna för dessa miljögifter. Därför är Livsmedelsverkets råd att barn, unga och kvinnor som kan tänkas vilja ha barn i framtiden inte ska äta strömming eller sill från Östersjön mer än 2-3 gånger per år. Vuxna män och kvinnor som passerat barnafödande ålder kan utan problem äta fisken en gång i veckan.

Sill och strömming är egentligen samma fiskart, men heter olika beroende på var den är fångad. Det som också skiljer dem åt är att strömmingen och sillen från Östersjön innehåller höga halter av miljögifterna dioxin och PCB, jämfört med sillen från Västkusten och norra Ishavet. Den mesta laxen som äts i Sverige är odlad, och den går bra att äta för alla.

– Sill i burk kommer nästan alltid från Västkusten och Norra Ishavet. Den kan alla som vill njuta av i jul, säger Rickard Bjerselius

Livsmedelsverkets kostråd om dioxiner och PCB i fisk

Dioxiner och PCB är miljögifter som lagras i kroppen under många år och som förs över till barnet vid graviditet och amning. Barn är känsligare för dessa ämnen än vuxna, eftersom de utvecklas. Därför bör barn (både pojkar och flickor), ungdomar och kvinnor i barnafödande ålder inte äta strömming och annan fisk med höga halter av dioxin och PCB oftare än 2-3 gånger per år. Övriga kan äta fisken högst en gång per vecka.

Eftersom fet fisk från Östersjön kan innehålla miljögifter får den inte säljas i många andra länder i Europa. I Sverige får den säljas under förutsättning att Livsmedelsverket informerar om riskerna för bland annat barn, ungdomar och fertila kvinnor. Därför gör Livsmedelsverket bland annat informationskampanjer.

De fiskar som omfattas av kostråden är

Strömming och sill från Östersjön inklusive Bottniska viken (strömming och sill är samma fiskart, men den kallas ”strömming” norr om Kalmar och ”sill” söder om Kalmar).

Vildfångad lax och öring från Östersjön inklusive Bottniska viken och dess älvar, samt Vänern och Vättern.

Vildfångad sik från Vänern och Vättern

Vildfångad röding från Vättern.

Text: Livsmedelverket

Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Redaktionen 24 september, 2025 • Uppdaterades 24 september, 2025 • 2 minuters läsning

Ätstörningar är ett av vårdens mest komplexa tillstånd. För vården innebär det stora utmaningar och ett tydligt behov av dietistens kompetens.

Temat lyfter dietistens betydelse – från vårdens verklighet till vetenskapliga rön.

Ur temat

• Dietisten Jenny Bergvall berättar om sitt arbete vid en av Sveriges fem enheter för högspecialiserad...

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Nina Granberg 22 september, 2025 • Uppdaterades 24 september, 2025 • 3 minuters läsning

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

Vad är NNR2023?
De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
Fokus:
Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
Hälsa & hållbarhet:
Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
Utmaningar:
Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.