Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Fisk att vara försiktig med i Jul

Fet fisk från Östersjön kan innehålla höga halter av dioxin och PCB. Barn, ungdomar och kvinnor som vill ha barn bör bara äta den högst … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Fet fisk från Östersjön kan innehålla höga halter av dioxin och PCB. Barn, ungdomar och kvinnor som vill ha barn bör bara äta den högst 2-3 gånger per år. Därför informerar Livsmedelsverket just nu extra mycket i sociala medier om vilken fisk som är bra val julbordet.

Under december genomför Livsmedelsverket en informationskampanj om fisk och miljögifter, med fokus på att välja rätt fisk på julbordet. I kampanjen ingår två filmer som kommer att synas i olika sociala medier veckorna före jul. Fet fisk som lax och strömming i olika former finns med på nästan alla svenska julbord. Fisk är gott och nyttigt men vissa feta fiskar  innehåller mycket miljögifter.

– De känsligaste grupperna är barn, ungdomar och kvinnor som vill ha barn samt gravida och ammande. De bör bara äta den här fisken 2-3 gånger per år. Det är för deras skull vi gör den här kampanjen, säger Rickard Bjerselius chef för team Risk- och nyttohantering och miljö

Barn är känsligare än vuxna

Gifterna lagras i kroppen och går sedan över till barnet hos de som är gravida eller ammar. Barn är dessutom känsligare än vuxna för dessa miljögifter. Därför är Livsmedelsverkets råd att barn, unga och kvinnor som kan tänkas vilja ha barn i framtiden inte ska äta strömming eller sill från Östersjön mer än 2-3 gånger per år. Vuxna män och kvinnor som passerat barnafödande ålder kan utan problem äta fisken en gång i veckan.

Sill och strömming är egentligen samma fiskart, men heter olika beroende på var den är fångad. Det som också skiljer dem åt är att strömmingen och sillen från Östersjön innehåller höga halter av miljögifterna dioxin och PCB, jämfört med sillen från Västkusten och norra Ishavet. Den mesta laxen som äts i Sverige är odlad, och den går bra att äta för alla.

– Sill i burk kommer nästan alltid från Västkusten och Norra Ishavet. Den kan alla som vill njuta av i jul, säger Rickard Bjerselius

Livsmedelsverkets kostråd om dioxiner och PCB i fisk

Dioxiner och PCB är miljögifter som lagras i kroppen under många år och som förs över till barnet vid graviditet och amning. Barn är känsligare för dessa ämnen än vuxna, eftersom de utvecklas. Därför bör barn (både pojkar och flickor), ungdomar och kvinnor i barnafödande ålder inte äta strömming och annan fisk med höga halter av dioxin och PCB oftare än 2-3 gånger per år. Övriga kan äta fisken högst en gång per vecka.

Eftersom fet fisk från Östersjön kan innehålla miljögifter får den inte säljas i många andra länder i Europa. I Sverige får den säljas under förutsättning att Livsmedelsverket informerar om riskerna för bland annat barn, ungdomar och fertila kvinnor. Därför gör Livsmedelsverket bland annat informationskampanjer.

De fiskar som omfattas av kostråden är

  • Strömming och sill från Östersjön inklusive Bottniska viken (strömming och sill är samma fiskart, men den kallas ”strömming” norr om Kalmar och ”sill” söder om Kalmar).
  • Vildfångad lax och öring från Östersjön inklusive Bottniska viken och dess älvar, samt Vänern och Vättern.
  • Vildfångad sik från Vänern och Vättern
  • Vildfångad röding från Vättern.
  • Text: Livsmedelverket



    Kan viktmedicin skydda minnet?

    Läkemedel mot obesitas väcker hopp om att också kunna bevara minne och tankeförmåga. Men forskningen ger ännu inget entydigt svar. I en ny översikt i Science granskar forskare kunskapsläget – och lyfter behovet av att följa både kognitiv och fysisk funktion under behandlingen.

    Dietisten
    Redaktionen 20 november, 2026 • 2 minuters läsning
    Webbild liggande (2)
    Adobe.stock

    Hur påverkar läkemedel mot obesitas och typ 2-diabetes hjärnan? Frågan får allt större uppmärksamhet när behandlingarnas effekter undersöks utanför viktminskning och blodsockerkontroll.

    I översikten sammanställer Stina Börchers, Giulia Mazzini, Henrik Zetterberg och Christoffer Clemmensen forskning från djurförsök, observationsstudier och kliniska prövningar Fokus ligger på GLP-1-baserade behandlingar, men även på kombinationer som påverkar andra hormonsystem, däribland GIP, glukagon och amylin.

    Bilden som framträder är komplex: resultaten varierar, och det återstår att klarlägga vilka patienter som skulle kunna få en kognitiv nytta av behandlingen.

    Lägre demensrisk i observationsstudier 

    Djurstudier har visat effekter på minne och inlärning. I studier av patientuppgifter har GLP-1-behandling också kopplats till lägre demensrisk hos personer med typ 2-diabetes. Sådana samband visar dock inte att läkemedlen orsakar riskminskningen.

    Resultaten från kliniska prövningar ger samtidigt anledning till försiktighet. I studierna EVOKE och EVOKE+ bromsade semaglutid inte sjukdomsutvecklingen vid tidig Alzheimers sjukdom, trots förändringar i flera biologiska sjukdomsmarkörer.

    Direkt effekt eller bättre metabol hälsa?

    En central fråga är hur en eventuell skyddseffekt uppstår. Påverkar läkemedlen hjärnans nervkretsar direkt, eller följer nyttan av förbättrad metabol hälsa och hjärt-kärlhälsa? Båda mekanismerna kan vara inblandade.

    Forskarna pekar på att bland annat läkemedlens receptoregenskaper, hur de når hjärnan, patientens metabola tillstånd och sjukdomens stadium kan påverka resultaten. Att förstå dessa skillnader kan bli avgörande för att utveckla behandlingar som bevarar kognitiva förmågor.

    Äldre och sköra behöver särskilt följas 

    Att semaglutid inte bromsade tidig alzheimer utesluter enligt forskarna inte nytta i andra patientgrupper. Vid obesitas och typ 2-diabetes kan svårigheter med koncentration, planering och informationsbearbetning hänga samman med metabol och vaskulär ohälsa.

    Forskarna efterlyser därför prövningar där kognitiva förmågor följs redan från behandlingsstart. De betonar också en avvägning med tydlig relevans för nutritionsbehandlingen: hos äldre och sköra kan snabb viktnedgång och muskelförlust försämra den fysiska funktionen och minska behandlingens möjliga nytta.

    Källa: Börchers S, Mazzini G, Zetterberg H, Clemmensen C. Obesity pharmacotherapies and cognition. Science.


    Dela artikeln

    Virtuella patienter förbereder dietiststudenter

    En äldre kvinna som gått ner i vikt eller en förälder vars barn inte växer som förväntat. Vid Göteborgs universitet får dietiststudenter öva på patientmöten med chatbotar och animerade avatarer. Målet är att ge fler tillfällen att träna samtal och nutritionsbedömning.

    Dietisten
    Redaktionen 18 november, 2026 • 1 minuts läsning
    Webbild liggande (1)
    Samtalen ska vara så realistiska som möjligt. Adobe.stock

    Satsningen växte fram ur studenternas återkommande önskemål om fler patientmöten. Först utvecklades en textbaserad chatbot i samarbete med Institutionen för tillämpad IT. Nu finns även två virtuella patienter med tal och animerade ansikten.

    En av dem är Sirpa, en äldre kvinna som tappat vikt. Studentens uppgift är att undersöka hennes matvanor, förstå viktnedgången och föreslå nutritionsåtgärder. Patienterna svarar utifrån en förutbestämd sjukdomsbild och livssituation. Studenterna får samla information, ställa följdfrågor och föreslå åtgärder tillsammans med patienten.

    Utvecklarna arbetar med att göra samtalen realistiska. Patienterna ska inte alltid lämna fullständiga svar eller vara överdrivet samarbetsvilliga.

    Kortfattade svar kräver följdfrågor 

    Studenten Per Holby beskriver hur avatarens korta svar krävde öppna frågor. Medicinska begrepp behövde också förklaras med vardagliga ord. Samtidigt förekom problem: programmet kunde tappa samtalets innehåll eller sluta svara.

    Avatarerna är fortfarande under utveckling. Lärarna Jenny van Odijk och Agneta Lind arbetar vidare med fler patientfall och bättre svar. På sikt kan virtuella möten också bli en del av examinationen, exempelvis tillsammans med journalanteckningar.

    Källa: Göteborgs universitet.


    Dela artikeln

    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.