Forskning

Fibrer kan hjälpa kroppen göra sig av med farliga PFAS

Ett dagligt tillskott av β-glukan, en löslig fiber som finns i bland annat havre och råg, kan bidra till att minska kroppens nivåer av PFAS. Dessa svårnedbrytbara kemikalier som misstänks vara hormonstörande finns i bland annat förpackningar, textilier och stekpannor.

Nina Granberg 19 augusti, 2025 • Uppdaterades 20 augusti, 2025 • 1 minuts läsning

I en ny nordamerikansk pilotstudie fick 72 män antingen β-glukan eller placebo före måltid under fyra veckor. Deltagarna som fick fibrer visade i snitt cirka 8 procent lägre nivåer av de skadliga ämnena PFOA och PFOS i blodet. Effekten tros bero på att fibrerna binder PFAS i tarmen och förhindrar återupptag via den enterohepatiska* cirkulationen.

Forskarna bakom studien, från bland annat Boston University, ser resultaten som lovande, men betonar att större och längre studier krävs innan några kostråd kan ges.

Källa: Environmental Health, juli 2025; Toxicology and Applied Pharmacology, maj 2025.

Vad är PFAS?

PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) är en grupp mycket svårnedbrytbara kemikalier som använts i allt från brandskum och matförpackningar till stekpannor och textilier. De kallas ibland ”evighetskemikalier” eftersom de stannar kvar länge i både miljön och kroppen. Flera PFAS-ämnen misstänks vara hormonstörande och kopplas till negativa hälsoeffekter som nedsatt immunförsvar, leverpåverkan och ökad risk för vissa cancerformer

Vad är det enterohepatiska kretsloppet?

Vissa ämnen, som gallsyror och miljögifter, går från levern till tarmen – men tas sedan upp igen och går tillbaka till levern. Det kallas det enterohepatiska kretsloppet. Vissa fibrer, som β-glukan, kan störa detta kretslopp och hjälpa kroppen att bli av med skadliga ämnen som PFAS.

Obesitas

VR fick unga att gilla grönsaker mer

Att använda VR i kostrådgivning till barn och unga med obesitas ökade deras gillande av grönsaker, men förändrade varken matval eller näringskunskap. Det visar en ny amerikansk pilotstudie som lyfter VR som ett möjligt sätt att öka engagemanget i behandlingen.

Nina Granberg 15 augusti, 2025 • Uppdaterades 18 augusti, 2025 • 1 minuts läsning

Virtuell verklighet (VR) kan bli ett motiverande komplement till dietistledd kostrådgivning för barn och ungdomar med obesitas. Det visar en ny amerikansk pilotstudie där 40 patienter, 6–20 år, fick antingen traditionell kostrådgivning eller samma rådgivning kompletterad med VR-material.

VR-gruppen rapporterade större gillande av grönsaker än kontrollgruppen (p=0,045) och hög tillfredsställelse med metoden. Däremot sågs inga skillnader i matval direkt efter besöket eller i näringskunskap. Forskarna menar att VR kan öka engagemanget, men att mer forskning krävs för att se om det ger långsiktiga effekter.

Läs mer: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/jhn.70054

Forskning

Minimalt processad mat gav större viktminskning

En ny forskningsstudie har väckt uppmärksamhet både i Sverige och internationellt efter att ha visat att deltagare som åt minimalt processad mat gick ner mer i vikt än de som åt ultraprocessad mat. Men resultaten ifrågasätts.

Nina Granberg 13 augusti, 2025 • Uppdaterades 13 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

I studien som gjorts vid University London ingick 55 vuxna. De fick under åtta veckor äta antingen en diet baserad på hemlagad mat som gröt, frukt och grönsaker, eller en mer ultraprocessad meny med färdigmat, proteinbars och frukostflingor. Båda dieterna följde de brittiska kostråden.

Efter en paus på fyra veckor bytte grupperna diet. Resultatet blev viktminskning på i genomsnitt 2 procent för den minimalt processade dieten jämfört med 1 procent för den ultraprocessade. Däremot sågs ingen skillnad i blodtryck, blodsocker eller blodfetter.

Metodens brister förbigås

Elisabet Rytter, forsknings- och nutritionsansvarig på Livsmedelsföretagen, anser att studien som publicerats i Nature Medicine är välgjord och att resultaten är väntade när människor följer en planerad diet i linje med kostråden. Hon är dock kritisk till att studien inte problematiserar den använda NOVA-klassificeringen, som delar in livsmedel utifrån graden av processning.

– Metoden har så stora vetenskapliga brister att man nu på flera olika håll tittar på om det finns bättre sätt att klassificera livsmedel. Värt att notera är att begreppet ultraprocessat inte inkluderas i våra svenska kostråd, säger hon till tidningen Livsmedel i fokus.

Enligt Rytter gör metodens begränsningar det i princip omöjligt att avgöra om skillnaderna i vikt beror på processningsgraden i sig eller på andra faktorer.

Flera brittiska forskare har också kommenterat studien. Dr Dimitrios Koutoukidis vid University of Oxford, framhåller att studiens crossover-design inte fungerade fullt ut eftersom resultaten påverkades av ordningen i vilken deltagarna fick dieterna.

Andra experter, som professor Keith Frayn och Dr Nerys Astbury vid University of Oxford, påpekar att dieterna skilde sig åt i energitäthet, protein, salt och socker. Det är faktorer som i sig kan påverka aptit och energiintag oberoende av processningsgrad. Dessutom var studien kortvarig och omfattade få deltagare, vilket begränsar möjligheten att dra långtgående slutsatser.

Studien hittar du här: https://www.nature.com/articles/s41591-025-03842-0