Forskning

Fiberintag kan minska hjärtrisken vid nattarbete

Personer som arbetar natt har en ökad risk för kranskärlssjukdom. Nu visar en stor brittisk studie att ett högre fiberintag kan kopplas till lägre förekomst av sjukdomen – även vid oregelbundna arbetstider.

Nina Granberg 25 februari, 2026 • Uppdaterades 26 februari, 2026 • 2 minuters läsning

Människokroppen är biologiskt anpassad för att vara vaken dagtid och sova på natten. Nattarbete bryter mot denna rytm och har i tidigare studier kopplats till ökad risk för hjärt–kärlsjukdom. Eftersom arbetstider ofta är svåra att förändra ville forskare vid Uppsala universitet undersöka om kosten kan ha en skyddande roll.

– Ett måttligt fiberintag på cirka 19 gram per dag kopplades till lägre risk för kranskärlssjukdom hos personer som arbetade natt regelbundet. För dem som arbetade natt mer sporadiskt räckte omkring 15 gram per dag, säger Diana Nôga forskare vid Uppsala universitet.

Data från över 220 000 personer

Studien bygger på data från drygt 220 000 deltagare i UK Biobank, insamlade mellan 2006 och 2010. Deltagarna delades in i tre grupper: dagarbetare, skiftarbetare med sporadiska nattpass samt regelbundna nattarbetare.Alla hade besvarat detaljerade frågor om sina kostvanor. Vid en uppföljning efter cirka tolv år framkom att nattarbetare med lågt fiberintag hade högre risk för kranskärlssjukdom jämfört med dem som åt mer fibrer.

Inte officiella rekommendationer

Forskarna betonar att resultaten inte ska tolkas som nya kostrekommendationer, utan som ett mönster i materialet. Nuvarande rekommendation för vuxna ligger på omkring 25 gram fibrer per dag.

– Sambandet mellan fibrer och lägre risk för hjärtsjukdom kan inte förklaras enbart av en generellt hälsosammare livsstil. Vi har justerat för flera livsstilsfaktorer i analyserna, säger Christian Benedict, professor i farmakologi vid Uppsala universitet.

En möjlig förklaring, enligt forskarna, är att fibrer kan påverka både tarmfloran och blodfetterna på ett sätt som är särskilt gynnsamt för hjärtat hos personer som arbetar natt.

Kost som komplement

Ett ökat intag av fiberrika livsmedel – som fullkornsprodukter, grönsaker, frukt och baljväxter – kan enligt forskarna vara ett relativt enkelt sätt att stärka hjärthälsan hos nattarbetare. Samtidigt krävs individuell hänsyn, exempelvis vid kroniska mag–tarmsjukdomar.

– Kostförändringar bör ses som ett komplement, inte en ersättning, till andra hälsosamma vanor som rökfrihet, fysisk aktivitet och tillräcklig sömn, säger Diana Nôga.

Läs mer HÄR.

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning

Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat unga i åldern 16–24 år som åt vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost. Ett tydligt...

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.