Obesitas

Fettlever vanligare hos barn till mammor med fetma

Barn och unga vars mammor hade BMI över 30 under tidig graviditet löper en ökad risk att drabbas av fettlever. Det visar en registerbaserad studie … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Barn och unga vars mammor hade BMI över 30 under tidig graviditet löper en ökad risk att drabbas av fettlever. Det visar en registerbaserad studie från Karolinska Institutet och Harvard University som publiceras i tidskriften Journal of Hepatology. I takt med att förekomsten av fetma ökar riskerar allt fler unga att utveckla fettlever, menar forskarna.

– Fynden är viktiga eftersom fetma blir allt vanligare i ung ålder och fettlever som beror på övervikt ökar i världen. Om en tendens till fetma och fettlever kan ”ärvas” så kan det ha konsekvenser för folkhälsan, säger studiens huvudförfattare Hannes Hagström, docent vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet.

Genom den så kallade ESPRESSO-studien, där leverbiopsier från alla Sveriges patologavdelningar samlats in, identifierade forskarna alla barn och unga vuxna födda efter 1992 som efter vävnadsprovtagning fått diagnosen icke-alkoholrelaterad fettlever (NAFLD), totalt 165 individer.

Barnen hade en medianålder på 12 år, drygt 60 procent var pojkar och närmare hälften hade svår fettlever med leverfibros. Kontrollgruppen bestod av barn och unga utan fettlever som matchats efter kön och ålder.

Från det rikstäckande medicinska födelseregistret hämtade forskarna sedan information om moderns BMI (kroppsmasseindex) under tidig graviditet. Barn till mammor med fetma (BMI över 30) hade mer än tre gånger högre risk att få diagnosen fettlever jämfört med barn till mammor med normalt BMI under graviditeten.

Riskökningen sågs även efter att man tagit hänsyn till andra viktiga faktorer som utbildning, rökning och födelseland.

Tidigare forskning på djur har visat att fetma hos mamman kan leda till förändringar hos fostret som föreslås leda till ett ändrat beteende med mer intag av mat, men sådan forskning på människor saknas. Den nya studiens begränsningar är framför allt att det saknas data om matintag, typ av diet och fysisk aktivitet, eftersom sådan information inte finns tillgänglig i svenska register.

– Vi kan inte säkert säga om fyndet är en biologisk effekt av fetma hos modern på det växande fostret, eller om det till exempel finns socioekonomiska förklaringar såsom ett ökat energiintag och en ohälsosam livsstil efter födseln. Men hur som helst bör blivande mödrar med fetma få rådgivning kring hur de kan minska risken för att barnet utvecklar fettlever senare i livet, säger Hannes Hagström.

Förekomsten av fettlever hos barn är inte undersökt i Sverige men i USA uppskattas den till 5–10 procent. Det är huvudsakligen i linje med förekomsten av fetma, som också är den största riskfaktorn för icke-alkoholrelaterad fettlever.

– Annan forskning har visat att övervikt tidigt i livet ökar risken för fettlever, men vår studie är den första att undersöka effekten av fetma över generationer. Svenska register ger unika möjligheter att följa upp patienter över lång tid, säger studiens sisteförfattare Jonas F. Ludvigsson, barnläkare och professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

Fettlever ger ofta inga besvär och många har det utan att veta om det, men sjukdomen kan ibland leda till inflammation i levern och skrumplever. Mängden fett som ansamlas i levern kan minskas genom viktnedgång och goda vanor som fysisk aktivitet.

Forskningen finansierades av Region Stockholm, National Institutes of Health (NIH), Dana-Farber/Harvard Cancer Center och Gastrointestinal Specialized Program in Research Excellence (SPORE). Hannes Hagströms institution har mottagit oberoende forskningsanslag från Intercept, Gilead, Astra Zeneca, EchoSens, MSD och Pfizer. Han har varit rådgivande styrelsemedlem i Gilead Sciences och Bristol Myers-Squibb för arbete utanför den aktuella studien. Medförfattaren Tracey G. Simons institution har mottagit anslag från Amgen och har varit konsult åt Aetion för arbete utanför studien. Jonas F. Ludvigsson leder en studie på uppdrag av det svenska IBD-kvalitetsregistret (SWIBREG) som fått finansiering från Janssen.

Publikation: “Maternal body mass index increases the risk and severity for offspring NAFLD: population-based case-control study”. Hannes Hagström, Tracey G Simon, Bjorn Roelstraete, Olof Stephansson, Jonas Söderling, Jonas F Ludvigsson. Journal of Hepatology, online 19 juli 2021, doi: 10.1016/j.jhep.2021.06.045F43.8A

Källa: Karolinska Institutet

Livsmedel

Fiskätandet rasar – prisvärda alternativ behöver lyftas fram

Nina Granberg 8 juli, 2025 • Uppdaterades 5 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Trots att många svenskar vill äta mer fisk minskar konsumtionen. Den största nedgången syns bland dem som tidigare åt fisk ofta. Det visar ny data från Fiskbranschens Riksförbund.

– Vi har haft väldigt kraftiga tapp både 2022 och 2023 inom svensk dagligvaruhandel. Lax är Sveriges mest konsumerade produkt och den gick kraftigt upp i pris. Vi tappade ungefär 15 % av volymen, sade Christian Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund vid ett seminarium i Almedalen arrangerat av tidningen Dagligvarunytt.

Enligt Kent är det framför allt konsumenter som tidigare ätit fisk 2–3 gånger i veckan som har dragit ner på intaget. Orsakerna är flera: stigande matpriser, brist på kunskap om tillagning och en känsla av förvirring kring hälsobudskap och hållbarhet.

– Vi vill äta mer fisk, men det är något som gör att det inte blir så. Det som rankas högst som hinder är att det är för dyrt, förklarade Kent.

En annan viktig faktor är att hushållen ofta väljer mat som hela familjen accepterar. Om ett barn inte gillar fisk – då blir det ingen fisk.

– Även om det bara är en av fyra som inte gillar, så är det en av fyra som vinner vardagen.

Behov av nya arter och bättre vägledning

I Sverige domineras fiskkonsumtionen av lax, torsk och räkor – arter som också har ökat mest i pris. Det har bidragit till att fisk i allt högre grad upplevs som en lyxvara, snarare än en del av vardagskosten.

– Det är som om vi hade ätit oxfilé varje dag – det blir inte hållbart i längden, konstaterade Kent.

Fiskbranschen efterlyser därför ett skifte i fokus – från lyx till vardag, från premium till prisvärda alternativ. Samtidigt finns billigare, närproducerade och ofta miljömärkta arter som används i offentliga måltider men sällan syns i butik eller hemma hos konsumenterna.

Skiftet förutsätter en tydligare strategi för hur näringsbudskap kommuniceras – inte minst i relation till pris, hållbarhet och tillagningsbarriärer.

– Vi behöver kommunicera gemensamt, enhetligt värde för fisken och paketera den så att man känner igen den så att kunden vill köpa den, sade Frida Ganshed, vd på Coop Gotland.

Hon lyfte särskilt fram vikten av att göra det enkelt för barnfamiljer.

Bortglömd vardagshjälte

Ett konkret exempel på en art med stor potential är sej. Den är välkänd i skolmåltider och inom äldreomsorgen, men nästan osynlig i butikerna och i hushållens vardagsmatlagning.

– Det är en välkänd art som simmar utanför våra kuster – i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön – men som inte når konsumenten i den utsträckning den borde, sade Kent.

Sej är både miljömärkt, näringsrik och betydligt billigare än torsk och lax. Enligt Kent matchar den flera av de faktorer som konsumenter efterfrågar. Men det krävs nu att både handel och opinionsbildare lyfter fram den som ett realistiskt alternativ i vardagen.

Forskning

Fiberfattig kost kopplas till farliga plack i hjärtat

En ny svensk multicenterstudie ledd av forskare vid Lunds universitet visar ett samband mellan låg fiberkonsumtion och förekomst av instabila högriskplack i kranskärlen – plack som kan utlösa blodpropp och orsaka hjärtinfarkt. Studien kopplar också kostens sammansättning till plackens struktur och potentiella farlighet.

Nina Granberg 8 juli, 2025 • Uppdaterades 8 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Med hjälp av avancerad hjärtavbildning, så kallad datortomografi, har forskarna kunnat visa att kostmönster påverkar åderförfettning i hjärtats kranskärl. Det handlar både om förekomsten av plack och om vad de är uppbyggda av. Deltagarna i studien hade inga symtom på hjärtproblem eller tidigare diagnostiserad hjärtsjukdom.

– När vi matchade...