Obesitas

Fettlever vanligare hos barn till mammor med fetma

Barn och unga vars mammor hade BMI över 30 under tidig graviditet löper en ökad risk att drabbas av fettlever. Det visar en registerbaserad studie … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Barn och unga vars mammor hade BMI över 30 under tidig graviditet löper en ökad risk att drabbas av fettlever. Det visar en registerbaserad studie från Karolinska Institutet och Harvard University som publiceras i tidskriften Journal of Hepatology. I takt med att förekomsten av fetma ökar riskerar allt fler unga att utveckla fettlever, menar forskarna.

– Fynden är viktiga eftersom fetma blir allt vanligare i ung ålder och fettlever som beror på övervikt ökar i världen. Om en tendens till fetma och fettlever kan ”ärvas” så kan det ha konsekvenser för folkhälsan, säger studiens huvudförfattare Hannes Hagström, docent vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet.

Genom den så kallade ESPRESSO-studien, där leverbiopsier från alla Sveriges patologavdelningar samlats in, identifierade forskarna alla barn och unga vuxna födda efter 1992 som efter vävnadsprovtagning fått diagnosen icke-alkoholrelaterad fettlever (NAFLD), totalt 165 individer.

Barnen hade en medianålder på 12 år, drygt 60 procent var pojkar och närmare hälften hade svår fettlever med leverfibros. Kontrollgruppen bestod av barn och unga utan fettlever som matchats efter kön och ålder.

Från det rikstäckande medicinska födelseregistret hämtade forskarna sedan information om moderns BMI (kroppsmasseindex) under tidig graviditet. Barn till mammor med fetma (BMI över 30) hade mer än tre gånger högre risk att få diagnosen fettlever jämfört med barn till mammor med normalt BMI under graviditeten.

Riskökningen sågs även efter att man tagit hänsyn till andra viktiga faktorer som utbildning, rökning och födelseland.

Tidigare forskning på djur har visat att fetma hos mamman kan leda till förändringar hos fostret som föreslås leda till ett ändrat beteende med mer intag av mat, men sådan forskning på människor saknas. Den nya studiens begränsningar är framför allt att det saknas data om matintag, typ av diet och fysisk aktivitet, eftersom sådan information inte finns tillgänglig i svenska register.

– Vi kan inte säkert säga om fyndet är en biologisk effekt av fetma hos modern på det växande fostret, eller om det till exempel finns socioekonomiska förklaringar såsom ett ökat energiintag och en ohälsosam livsstil efter födseln. Men hur som helst bör blivande mödrar med fetma få rådgivning kring hur de kan minska risken för att barnet utvecklar fettlever senare i livet, säger Hannes Hagström.

Förekomsten av fettlever hos barn är inte undersökt i Sverige men i USA uppskattas den till 5–10 procent. Det är huvudsakligen i linje med förekomsten av fetma, som också är den största riskfaktorn för icke-alkoholrelaterad fettlever.

– Annan forskning har visat att övervikt tidigt i livet ökar risken för fettlever, men vår studie är den första att undersöka effekten av fetma över generationer. Svenska register ger unika möjligheter att följa upp patienter över lång tid, säger studiens sisteförfattare Jonas F. Ludvigsson, barnläkare och professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

Fettlever ger ofta inga besvär och många har det utan att veta om det, men sjukdomen kan ibland leda till inflammation i levern och skrumplever. Mängden fett som ansamlas i levern kan minskas genom viktnedgång och goda vanor som fysisk aktivitet.

Forskningen finansierades av Region Stockholm, National Institutes of Health (NIH), Dana-Farber/Harvard Cancer Center och Gastrointestinal Specialized Program in Research Excellence (SPORE). Hannes Hagströms institution har mottagit oberoende forskningsanslag från Intercept, Gilead, Astra Zeneca, EchoSens, MSD och Pfizer. Han har varit rådgivande styrelsemedlem i Gilead Sciences och Bristol Myers-Squibb för arbete utanför den aktuella studien. Medförfattaren Tracey G. Simons institution har mottagit anslag från Amgen och har varit konsult åt Aetion för arbete utanför studien. Jonas F. Ludvigsson leder en studie på uppdrag av det svenska IBD-kvalitetsregistret (SWIBREG) som fått finansiering från Janssen.

Publikation: “Maternal body mass index increases the risk and severity for offspring NAFLD: population-based case-control study”. Hannes Hagström, Tracey G Simon, Bjorn Roelstraete, Olof Stephansson, Jonas Söderling, Jonas F Ludvigsson. Journal of Hepatology, online 19 juli 2021, doi: 10.1016/j.jhep.2021.06.045F43.8A

Källa: Karolinska Institutet

Livsmedel

Matcha – hälsodryck eller hype?

Det gröna tepulvret matcha är en stor trend på sociala medier, cafémenyer och inom wellnesskulturen. Men hur mycket av hälsohypen stöds egentligen av forskning?

Nina Granberg 12 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Matcha görs av skuggodlade gröna teblad som mals till ett fint pulver. Till skillnad från vanligt grönt te dricker man hela bladet, vilket gör att man får i sig mer av vissa ämnen, bland annat polyfenoler och koffein.

– Kaffe och te, inklusive matcha, innehåller mycket polyfenoler. De kan gynna tarmhälsan eftersom de fungerar som näring för goda tarmbakterier, säger Emily Leeming, dietist och forskare inom mikrobiom vid King’s College London, till brittiska BBC.

Vissa mindre studier tyder på att daglig konsumtion av matcha kan öka mångfalden av tarmbakterier, men forskningen är fortfarande begränsad.

Kan påverka hjärt-kärlhälsan

Matcha innehåller höga halter av katechiner, en grupp polyfenoler med antioxidativa och antiinflammatoriska egenskaper. Det finns viss forskning som tyder på att dessa ämnen kan bidra till lägre blodtryck och kolesterolnivåer, särskilt hos personer med förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom.

Samtidigt betonar dietisten Bahee Van de Bor, talesperson för British Dietetic Association, att vanligt grönt te sannolikt ger liknande effekter.

– Det finns betydligt mer forskning kring grönt te och hjärt-kärlhälsa än kring matcha specifikt, säger hon till BBC.

Koffein med lugnande effekt?

En annan anledning till matchans popularitet är kombinationen av koffein och aminosyran L-teanin. Enligt Justin Roberts, professor i nutritionsfysiologi vid Anglia Ruskin University, kan ämnena balansera varandra.

– Du får koffeinets stimulerande effekt men också den avslappnande effekten från L-teanin. Det kan förklara varför vissa upplever att de kan fokusera längre när de dricker matcha.

Det finns även studier som antyder möjliga positiva effekter på koncentration, vakenhet och stressnivåer.

Koffeinhalten varierar dock beroende på mängden pulver. En tesked matcha, cirka 1–2 gram, kan innehålla mellan 35 och 70 milligram koffein, men större mängder kan ge mer koffein än en kopp kaffe.

”Superfood” saknar vetenskaplig betydelse

Flera experter varnar samtidigt för överdrivna hälsopåståenden kring matcha som ”superfood” och liknande.

– Många av påståendena om matcha är överdrivna av marknadsföring, säger Emily Leeming.

Särskilt försiktig bör man vara med påståenden om förbättrad blodsockerkontroll och insulinkänslighet, eftersom mycket av forskningen bygger på djurstudier snarare än studier på människor.

Experterna betonar också att en enskild dryck inte kan kompensera för brister i den övriga kosten.

Bahee Van de Bor lyfter även en annan aspekt: kosttillskott med koncentrerade grönt te-extrakt har i sällsynta fall kopplats till leverskador. Risken gäller främst högkoncentrerade tillskott snarare än vanlig matchadryck.

Sammanfattningsvis tyder forskningen på att matcha kan vara ett hälsosamt alternativ för den som tycker om smaken, men att drycken knappast är unik. Liknande polyfenoler och antioxidativa ämnen finns även i vanligt grönt te, svart te, yerba mate och kakao.

Produktnyheter

Nytt mellanmål kan öka järnupptaget från fullkorn

Ett nytt mellanmål baserat på forskning om mineralupptag lanseras nu på den svenska marknaden. Råggyberry bygger på hydrotermiskt behandlad fullkornsråg som kan öka kroppens upptag av järn och zink.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • Uppdaterades 12 maj, 2026 • 1 minuts läsning

Produkten består av fullkornsråg, yoghurt och en råvara från produktionen av grillost, toppad med äppel- och svartvinbärskompott. De svarta vinbären bidrar även med C-vitamin, som kan främja järnupptaget.

Tekniken bygger på en hydrotermisk behandling där spannmålets naturliga enzymer aktiveras med hjälp av värme och vatten. Därmed bryts fytinsyra ner, ett ämne som annars binder mineraler och försämrar upptaget. Enligt projektet bakom tekniken visar forskning att upptaget av järn och zink kan öka omkring fyra gånger jämfört med obehandlade spannmål.

Bakom satsningen står bland andra Axfoundation, Good Grains, Generation Pep, Urban Deli och Axfood. Produkten är ett resultat av innovationsprojektet Mineralskiftet, som finansierats av Vinnova.

– Nästan alla skulle må bra av att äta mer fullkorn och med hydrotermisk behandling blir fullkornet en ännu bättre råvara, säger Anna Henning Moberg, verksamhetschef på Axfoundations utvecklingscentrum Torsåker gård.

Råggyberry säljs under Axfoods varumärke Garant och finns hos bland annat Hemköp, Willys, Tempo och City Gross.