Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Diabetes

Fetmaprofiler styr risken för diabetes

Typ 2-diabetes är vanligt bland personer som lider av fetma, men det finns undantag. Forskare har nu identifierat två olika fetmaprofiler, där den genetiska risken för följdsjukdomar som diabetes skiljer sig åt.

11 april, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning
Stock.adobe.com

Även om fetma och typ 2-diabetes oftast inträffar tillsammans är förhållandet dem emellan komplicerat, och ännu inte helt klarlagt. Det visar sig att en del personer som enligt kroppsmasseindex, BMI, lider av fetma inte har en ökad risk för diabetes.

Den här avvikelsen från normen har gjort att forskare vid Lunds universitet kunnat jämföra olika gruppers genetiska risk för typ 2-diabetes vid fetma.

– Vi använde genetiska metoder för att undersöka hur indelningen inom en grupp personer med fetma ser ut när man bryter ned den på genetisk nivå, säger Paul Franks, professor i genetisk epidemiologi.

Forskarna tittade på en fetmaprofil som visade sig ha hög sannolikhet för andra kliniska problem som diabetes, leversjukdom och andra metabola sjukdomar, och jämförde den med en fetmaprofil bestående av personer som levt länge med fetma, men som aldrig utvecklat de negativa konsekvenser som vi typiskt associerar med för mycket kroppsfett.

Gener ger skydd mot diabetes typ 2

Forskarna jämförde de två fetmaprofilerna tillsammans med kollegor från universiteten i Dundee och Oxford i Storbritannien och Vanderbilt Genetics Institute i USA. Teamet använde sig av en rad maskininlärningsmetoder för att analysera data.

Utifrån indelningen kunde forskarna se att riskerna såg olika ut – trots att personerna i båda grupperna hade fetma. Bland annat förekom skillnader i risk för kardiovaskulär dödlighet, fettdistribution och förekomsten av två bakterier i tarmfloran.

Analyser visade också att midja-höft-kvot, blodtryck och HDL-kolesterol spelade en framträdande roll hos personer med fetma som utvecklade typ 2-diabetes. Hos personerna som inte utvecklade diabetes typ 2, identifierade forskarna 17 gener som ger skydd mot sjukdomen.

Enligt forskarna behövs fler studier, men i praktiken skulle genetiskt bestämda fetmaprofiler kunna användas vid screening och läkemedelsbehandling. De skulle också kunna användas vid kliniska prövningar för att undersöka om personer med olika fetmaprofiler svarar olika på livsstilsförändringar eller kirurgiska ingrepp.

Studie:

A phenome-wide comparative analysis of genetic discordance between obesity and type 2 diabetes, Nature Metabolism.

(Källa: forskning.se)


Dela artikeln

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.