Obesitas

Fetmaoperation skyddar mot kronisk njursvikt

Patienter med fetma som opererats med fetmakirurgi har minst 50 procents minskad risk att drabbas av njursvikt. Det visar en studie från Sahlgrenska akademin, publicerad … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Patienter med fetma som opererats med fetmakirurgi har minst 50 procents minskad risk att drabbas av njursvikt. Det visar en studie från Sahlgrenska akademin, publicerad i tidskriften International Journal of Obesity.

– Njursvikt kan kräva dialys eller njurtransplantation och får betraktas som en av flera svåra följdsjukdomar som fetma kan ge upphov till, säger Per-Arne Svensson, docent i molekylär medicin och forskare inom fetma, diabetes och kardiovaskulär sjukdom.\nForskningsprojektet Swedish Obese Subjects, SOS, leds från Sahlgrenska akademin och har i flera uppmärksammade studier påvisat fetmakirurgins hälsovinster. Det har bland annat handlat om att förhindra utvecklingen av diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdomar samt minska förekomsten av vissa cancerformer.

Halverad risk

I den aktuella studien har forskarna undersökt risken för kronisk njursvikt hos cirka 2 000 patienter som genomgått fetmaoperation, och jämfört dessa med en lika stor grupp patienter med fetma som istället fått sedvanlig behandling för fetma i primärvården.\nResultaten visar att fetmaoperation minskar risken för kronisk njursvikt med minst 50 procent. Studien har möjliggjorts genom en kombination av SOS-studiens långa uppföljningstid, upp till 26 år, och tillgången till svenska sjukvårdsregister.\nStudien visar även att den skyddande effekten av fetmaoperationer är som mest påtaglig hos patienter med mycket proteiner i urinen, vilket tyder på njurpåverkan. Detta indikerar att fetmakirurgi kan förhindra att patienter med njurpåverkan får förvärrad njursjukdom och i värsta fall njursvikt.

Ny sjukdom adderad

Sammantaget gör fynden i studien att även njursvikt nu kan adderas till de sjukdomar som kan förhindras med fetmakirurgi.\n– Även om tidigare studier, ofta med kortare uppföljningstid, har påvisat att fetmakirurgi minskar njurskador och påverkar njurfunktionen positivt, har vi i denna studie för första gången påvisat att detta även leder till minskad förekomst av kronisk njursvikt, konstaterar Per-Arne Svensson.

Titel: Incidence of End-Stage Renal Disease Following Bariatric Surgery in the Swedish Obese Subjects Study; https://www.nature.com/articles/s41366-018-0045-x

Källa: Sahlgrenska akademin

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning

Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat unga i åldern 16–24 år som åt vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost. Ett tydligt...

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.