Obesitas

Fetmakirurgi minskar risken för blodcancer

Kirurgi mot fetma är förknippat med 40 procent lägre risk för blodcancer. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.

26 september, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Tidigare studier har visat att obesitas är riskfaktor för flera typer av cancer. Det är också känt att kvinnor löper en högre risk att drabbas av cancer vid obesitas än män, och att risknivån sjunker vid en avsiktlig viktminskning.

Bevisen för en koppling mellan obesitas, viktminskning och blodcancer har dock varit begränsade.

I en ny studie har forskare använt data från den så kallade SOS-studien, Swedish Obese Subjects, vid Göteborgs universitet och data från bland andra Cancerregistret vid Socialstyrelsen.

Forskarna studerade drygt 2 000 personer som genomgick fetmakirurgi. De jämfördes med en kontrollgrupp där ungefär lika många individer med obesitas ingick som inte opererades. Grupperna var i övrigt jämförbara beträffande bland annat kön, ålder, kroppssammansättning, riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och psykosociala variabler.

Under uppföljningstiden utvecklade 34 individer i kirurgigruppen blodcancer parallellt med en påtaglig viktnedgång. Motsvarande siffra i kontrollgruppen var 51 blodcancerfall, samtidigt som gruppen låg kvar på nivån grav fetma.

De flesta blodcancerfallen utgjordes av lymfom. När dessa studerades separat såg forskarna en 55-procentig riskminskning för lymfom i gruppen som genomgått fetmakirurgi. Motsvarande riskminskning för samtliga blodcancerfall var 40 procent.

Framför allt var det kvinnor med högt blodsocker vid studiens start som verkade dra fördel av obesitaskirurgin.

– Nyttan med kirurgin är kopplad till grundläggande blodsockernivåer. Den minskade risken för blodcancer var mycket tydligare om blodsockernivåerna hos kvinnorna var höga i början, vilket tydligt visar att blodsocker är en viktig faktor som driver cancerutvecklingen, säger forskaren Magdalena Taube vid Göteborgs universitet.

De menar att de metabola förbättringar som sker efter obesitaskirurgi, inklusive minskad inflammation, kan minska risken för cancer.

– Resultaten ger ytterligare stöd för att man borde betrakta obesitas som en riskfaktor för blodcancer, och att viktminskningskirurgi kan minska risken för blodcancer hos kvinnor med obesitas, säger Magdalena Taube.

Vetenskaplig studie:

Long-term incidence of haematological cancer after bariatric surgery or usual care in the Swedish Obese Subjects study: a prospective cohort study, Lancet Healthy Longevity.

Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Forskning

Mikrobiomet kan påverka hur fermenterbara kolhydrater tolereras

Personer som får uppblåsthet av vissa fermenterbara kolhydrater kan skilja sig åt i både mikrobiom och metabol funktion jämfört med dem som inte utvecklar symtom. Det visar en ny brittisk, randomiserad studie.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • Uppdaterades 8 maj, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som publicerats i The American Journal of Gastroenterology, undersökte forskarna varför vissa personer utvecklar uppblåsthet vid intag av specifika fermenterbara kolhydrater, bland annat...