Fetma orsakad av ohälsosam livsstil farligare för hjärtat

Risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar är mindre bland personer med ärftliga anlag för sjuklig fetma. En ohälsosam livsstil har större betydelse för följdsjukdomar, enligt en ny studie.

19 april, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Det senaste decenniet har övervikt och obesitas ökat världen över. Närmare en tredjedel av befolkningen lever nu med övervikt eller sjuklig fetma. Men en ny studie visar nu att risken för att utveckla hjärt-kärlsjukdomar varierar stort bland personer med obesitas.

Forskare vid Karolinska institutet har tittat på data från drygt 15 000 tvillingar från Svenska tvillingregistret. De samlade även in information om personernas kroppsmasseindex, BMI, och data som visade ärftliga anlag för ett högt BMI. Forskarna tittade också på registerdata från vården för att ta reda på förekomsten av hjärt-kärlsjukdom bland tvillingarna.

Det visade sig att risken att få hjärt-kärlsjukdom är lägre bland personer med obesitas som har genetiska anlag för ett högt BMI, jämfört med personer som har sjuklig fetma till följd av andra faktorer, till exempel en ohälsosam livsstil.

– Kopplingen mellan obesitas och hjärt-kärlsjukdom var två gånger starkare bland dem som hade genetiska anlag för ett lågt BMI, jämfört med dem vars obesitas i huvudsak hade genetiska faktorer som orsak, säger Ida Karlsson, forskare vid Karolinska institutet.

Nästa steg i forskningen är att undersöka hur individer med övervikt orsakad av genetiska- respektive livsstilsfaktorer skiljer sig åt när det gäller blodsocker, kolesterol och inflammationsmarkörer.

Studie:

Genetically and environmentally predicted obesity in relation to cardiovascular disease: a nationwide cohort study, eClinicalMedicine.

(Källa: forskning.se)

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning

Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat unga i åldern 16–24 år som åt vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost. Ett tydligt...

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.