Fetma orsakad av ohälsosam livsstil farligare för hjärtat

Risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar är mindre bland personer med ärftliga anlag för sjuklig fetma. En ohälsosam livsstil har större betydelse för följdsjukdomar, enligt en ny studie.

19 april, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Det senaste decenniet har övervikt och obesitas ökat världen över. Närmare en tredjedel av befolkningen lever nu med övervikt eller sjuklig fetma. Men en ny studie visar nu att risken för att utveckla hjärt-kärlsjukdomar varierar stort bland personer med obesitas.

Forskare vid Karolinska institutet har tittat på data från drygt 15 000 tvillingar från Svenska tvillingregistret. De samlade även in information om personernas kroppsmasseindex, BMI, och data som visade ärftliga anlag för ett högt BMI. Forskarna tittade också på registerdata från vården för att ta reda på förekomsten av hjärt-kärlsjukdom bland tvillingarna.

Det visade sig att risken att få hjärt-kärlsjukdom är lägre bland personer med obesitas som har genetiska anlag för ett högt BMI, jämfört med personer som har sjuklig fetma till följd av andra faktorer, till exempel en ohälsosam livsstil.

– Kopplingen mellan obesitas och hjärt-kärlsjukdom var två gånger starkare bland dem som hade genetiska anlag för ett lågt BMI, jämfört med dem vars obesitas i huvudsak hade genetiska faktorer som orsak, säger Ida Karlsson, forskare vid Karolinska institutet.

Nästa steg i forskningen är att undersöka hur individer med övervikt orsakad av genetiska- respektive livsstilsfaktorer skiljer sig åt när det gäller blodsocker, kolesterol och inflammationsmarkörer.

Studie:

Genetically and environmentally predicted obesity in relation to cardiovascular disease: a nationwide cohort study, eClinicalMedicine.

(Källa: forskning.se)

Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Forskning

Mikrobiomet kan påverka hur fermenterbara kolhydrater tolereras

Personer som får uppblåsthet av vissa fermenterbara kolhydrater kan skilja sig åt i både mikrobiom och metabol funktion jämfört med dem som inte utvecklar symtom. Det visar en ny brittisk, randomiserad studie.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • Uppdaterades 8 maj, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som publicerats i The American Journal of Gastroenterology, undersökte forskarna varför vissa personer utvecklar uppblåsthet vid intag av specifika fermenterbara kolhydrater, bland annat...