Fetma orsakad av ohälsosam livsstil farligare för hjärtat

Risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar är mindre bland personer med ärftliga anlag för sjuklig fetma. En ohälsosam livsstil har större betydelse för följdsjukdomar, enligt en ny studie.

19 april, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Det senaste decenniet har övervikt och obesitas ökat världen över. Närmare en tredjedel av befolkningen lever nu med övervikt eller sjuklig fetma. Men en ny studie visar nu att risken för att utveckla hjärt-kärlsjukdomar varierar stort bland personer med obesitas.

Forskare vid Karolinska institutet har tittat på data från drygt 15 000 tvillingar från Svenska tvillingregistret. De samlade även in information om personernas kroppsmasseindex, BMI, och data som visade ärftliga anlag för ett högt BMI. Forskarna tittade också på registerdata från vården för att ta reda på förekomsten av hjärt-kärlsjukdom bland tvillingarna.

Det visade sig att risken att få hjärt-kärlsjukdom är lägre bland personer med obesitas som har genetiska anlag för ett högt BMI, jämfört med personer som har sjuklig fetma till följd av andra faktorer, till exempel en ohälsosam livsstil.

– Kopplingen mellan obesitas och hjärt-kärlsjukdom var två gånger starkare bland dem som hade genetiska anlag för ett lågt BMI, jämfört med dem vars obesitas i huvudsak hade genetiska faktorer som orsak, säger Ida Karlsson, forskare vid Karolinska institutet.

Nästa steg i forskningen är att undersöka hur individer med övervikt orsakad av genetiska- respektive livsstilsfaktorer skiljer sig åt när det gäller blodsocker, kolesterol och inflammationsmarkörer.

Studie:

Genetically and environmentally predicted obesity in relation to cardiovascular disease: a nationwide cohort study, eClinicalMedicine.

(Källa: forskning.se)

Verktyg

Tallriksmodellen fyller 50 år – når 100 000 elever varje år

I år fyller Tallriksmodellen 50 år och den är fortfarande en självklar del av undervisningen. Varje år möter omkring 100 000 elever modellen i ämnet hem- och konsumentkunskap, där den används som pedagogiskt verktyg för att förklara hur en väl sammansatt måltid kan se ut.

Nina Granberg 12 januari, 2026 • Uppdaterades 13 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Modellen presenterades första gången 1976 i tidningen Vår näring. Bakom den står hushållsläraren och nutritionisten Britt-Marie Dahlin (Andersson), som ville göra näringslära mer begriplig genom en enkel, visuell symbol.

– Alla förstår Tallriksmodellen direkt, även barn och unga. Därför kommer de också ihåg den, säger Britt-Marie Dahlin (Andersson).

Tallriksmodellen delar in tallriken i tre delar: proteinrika livsmedel som kött, fisk, ägg och baljväxter, kolhydratkällor som potatis, ris och pasta samt grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Den bygger delvis på Livsmedelsverkets dåvarande matpyramid och kostcirkel. Runt 1992 valde Livsmedelsverket att stötta modellen, som därmed blev Sveriges officiella symbol för en väl sammansatt lunch eller middag.

I takt med förändrade levnadsvanor och ny kunskap om kost har modellen justerats. Från att ursprungligen vara indelad i tre lika delar utvecklades den till två varianter: en för fysiskt aktiva personer och en där halva tallriken utgörs av grönsaker för personer med lägre energibehov.

Trots sina 50 år ser Britt-Marie Dahlin (Andersson) Tallriksmodellen som minst lika relevant i dag. Hon lyfter särskilt betydelsen av hem- och konsumentkunskap och menar att ämnet ger elever praktiska och livsnära kunskaper som stärker självständigheten i vuxenlivet.

Obesitas

Få studier om kostvanor vid GLP-1-behandling

Trots att kostvanor är en central del av obesitasbehandling följs de sällan upp i studier av läkemedel. Det visar en ny systematisk översikt.

Nina Granberg 7 januari, 2026 • Uppdaterades 12 januari, 2026 • 1 minuts läsning

GLP-1- och GLP-1/GIP-agonister som liraglutid, semaglutid och tirzepatid har på kort tid förändrat behandlingen av obesitas och typ 2-diabetes. Effekterna på vikt och glykemisk kontroll är väldokumenterade. Däremot vet vi förvånansvärt lite om hur dessa läkemedel påverkar vad patienter faktiskt äter.

Det visar en ny internationell systematisk...