Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Fetma hos gravida ökar komplikationerna hos både mor och barn

Om kvinnan har fetma i början av sin graviditet ökar risken för komplikationer hos både henne själv och barnet, visar en ny forskningssammanställning. Kvinnor med … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Om kvinnan har fetma i början av sin graviditet ökar risken för komplikationer hos både henne själv och\n barnet, visar en ny forskningssammanställning. Kvinnor med fetma behöver därför stöd att minska vikten inför\n graviditet, samt att minimera viktuppgång under graviditeten.

\n Studien har genomförts vid Sahlgrenska akademin och Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, i\n samarbete med Trinity College i Dublin och City University i London. Studien summerar forskningsresultat från 22\n tidigare forskningssammanställningar om totalt 573 vetenskapliga studier.\n Sammanställningen visar att fetma (definierat som BMI > 30 kg/m2) i tidig graviditet, jämfört med hälsosam\n mödravikt, är kopplat till ökad risk för:

  • att kvinnan drabbas av graviditetsdiabetes, högt blodtryck, havandeskapsförgiftning, depression, instrumentell\n förlossning och kejsarsnitt.
  • att barnet föds för tidigt, har högre vikt än normalt, samt något ökad risk för missbildningar och perinatal\n död.
  • att kvinnor ammar i lägre grad och under kortare period.
  • Fetma i samband med barnafödande är ett ökande problem i Sverige:

  • år 1991 var 25 procent av alla kvinnor i Sverige överviktiga eller hade fetma i tidig graviditet.
  • år 2013 var 25 procent överviktiga, och ytterligare 13 procent hade fetma, det vill säga ett BMI på mer än 30.\n
  • – Resultatet i studien stärker rekommendationen att kvinnor med övervikt eller fetma bör gå ner i vikt innan de blir\n gravida, samt minimera viktuppgången under graviditeten, säger forskaren Anna Dencker vid Sahlgrenska akademin.\n –  Det är oerhört viktigt att inte stigmatisera dessa kvinnor, utan att vi erbjuder dem ett personcentrerat stöd\n till en\n hälsosam livsstil. Vi tror att det är nyckeln till en lyckad viktnedgång, och till en samhällsekonomisk vinst, säger\n professor Marie Berg vid Sahlgrenska akademin, som leder forskningsprojektet.\n Artikeln Risks associated with obesity in pregnancy, for the mother and baby: a systematic review of\n reviews\n publiceras online i vetenskapliga tidskriften Obesity Reviews den 28 maj.\n

    \n Länk till artikel: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/obr.12288/pdf

    Källa: Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet


    Dela artikeln

    Kan viktmedicin skydda minnet?

    Läkemedel mot obesitas väcker hopp om att också kunna bevara minne och tankeförmåga. Men forskningen ger ännu inget entydigt svar. I en ny översikt i Science granskar forskare kunskapsläget – och lyfter behovet av att följa både kognitiv och fysisk funktion under behandlingen.

    Dietisten
    Redaktionen 20 november, 2026 • 2 minuters läsning
    Webbild liggande (2)
    Adobe.stock

    Hur påverkar läkemedel mot obesitas och typ 2-diabetes hjärnan? Frågan får allt större uppmärksamhet när behandlingarnas effekter undersöks utanför viktminskning och blodsockerkontroll.

    I översikten sammanställer Stina Börchers, Giulia Mazzini, Henrik Zetterberg och Christoffer Clemmensen forskning från djurförsök, observationsstudier och kliniska prövningar Fokus ligger på GLP-1-baserade behandlingar, men även på kombinationer som påverkar andra hormonsystem, däribland GIP, glukagon och amylin.

    Bilden som framträder är komplex: resultaten varierar, och det återstår att klarlägga vilka patienter som skulle kunna få en kognitiv nytta av behandlingen.

    Lägre demensrisk i observationsstudier 

    Djurstudier har visat effekter på minne och inlärning. I studier av patientuppgifter har GLP-1-behandling också kopplats till lägre demensrisk hos personer med typ 2-diabetes. Sådana samband visar dock inte att läkemedlen orsakar riskminskningen.

    Resultaten från kliniska prövningar ger samtidigt anledning till försiktighet. I studierna EVOKE och EVOKE+ bromsade semaglutid inte sjukdomsutvecklingen vid tidig Alzheimers sjukdom, trots förändringar i flera biologiska sjukdomsmarkörer.

    Direkt effekt eller bättre metabol hälsa?

    En central fråga är hur en eventuell skyddseffekt uppstår. Påverkar läkemedlen hjärnans nervkretsar direkt, eller följer nyttan av förbättrad metabol hälsa och hjärt-kärlhälsa? Båda mekanismerna kan vara inblandade.

    Forskarna pekar på att bland annat läkemedlens receptoregenskaper, hur de når hjärnan, patientens metabola tillstånd och sjukdomens stadium kan påverka resultaten. Att förstå dessa skillnader kan bli avgörande för att utveckla behandlingar som bevarar kognitiva förmågor.

    Äldre och sköra behöver särskilt följas 

    Att semaglutid inte bromsade tidig alzheimer utesluter enligt forskarna inte nytta i andra patientgrupper. Vid obesitas och typ 2-diabetes kan svårigheter med koncentration, planering och informationsbearbetning hänga samman med metabol och vaskulär ohälsa.

    Forskarna efterlyser därför prövningar där kognitiva förmågor följs redan från behandlingsstart. De betonar också en avvägning med tydlig relevans för nutritionsbehandlingen: hos äldre och sköra kan snabb viktnedgång och muskelförlust försämra den fysiska funktionen och minska behandlingens möjliga nytta.

    Källa: Börchers S, Mazzini G, Zetterberg H, Clemmensen C. Obesity pharmacotherapies and cognition. Science.


    Dela artikeln

    Virtuella patienter förbereder dietiststudenter

    En äldre kvinna som gått ner i vikt eller en förälder vars barn inte växer som förväntat. Vid Göteborgs universitet får dietiststudenter öva på patientmöten med chatbotar och animerade avatarer. Målet är att ge fler tillfällen att träna samtal och nutritionsbedömning.

    Dietisten
    Redaktionen 18 november, 2026 • 1 minuts läsning
    Webbild liggande (1)
    Samtalen ska vara så realistiska som möjligt. Adobe.stock

    Satsningen växte fram ur studenternas återkommande önskemål om fler patientmöten. Först utvecklades en textbaserad chatbot i samarbete med Institutionen för tillämpad IT. Nu finns även två virtuella patienter med tal och animerade ansikten.

    En av dem är Sirpa, en äldre kvinna som tappat vikt. Studentens uppgift är att undersöka hennes matvanor, förstå viktnedgången och föreslå nutritionsåtgärder. Patienterna svarar utifrån en förutbestämd sjukdomsbild och livssituation. Studenterna får samla information, ställa följdfrågor och föreslå åtgärder tillsammans med patienten.

    Utvecklarna arbetar med att göra samtalen realistiska. Patienterna ska inte alltid lämna fullständiga svar eller vara överdrivet samarbetsvilliga.

    Kortfattade svar kräver följdfrågor 

    Studenten Per Holby beskriver hur avatarens korta svar krävde öppna frågor. Medicinska begrepp behövde också förklaras med vardagliga ord. Samtidigt förekom problem: programmet kunde tappa samtalets innehåll eller sluta svara.

    Avatarerna är fortfarande under utveckling. Lärarna Jenny van Odijk och Agneta Lind arbetar vidare med fler patientfall och bättre svar. På sikt kan virtuella möten också bli en del av examinationen, exempelvis tillsammans med journalanteckningar.

    Källa: Göteborgs universitet.


    Dela artikeln

    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.