Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Obesitas

Fetma hos gravida ökar komplikationerna hos både mor och barn

Om kvinnan har fetma i början av sin graviditet ökar risken för komplikationer hos både henne själv och barnet, visar en ny forskningssammanställning. Kvinnor med … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Om kvinnan har fetma i början av sin graviditet ökar risken för komplikationer hos både henne själv och\n barnet, visar en ny forskningssammanställning. Kvinnor med fetma behöver därför stöd att minska vikten inför\n graviditet, samt att minimera viktuppgång under graviditeten.

\n Studien har genomförts vid Sahlgrenska akademin och Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, i\n samarbete med Trinity College i Dublin och City University i London. Studien summerar forskningsresultat från 22\n tidigare forskningssammanställningar om totalt 573 vetenskapliga studier.\n Sammanställningen visar att fetma (definierat som BMI > 30 kg/m2) i tidig graviditet, jämfört med hälsosam\n mödravikt, är kopplat till ökad risk för:

  • att kvinnan drabbas av graviditetsdiabetes, högt blodtryck, havandeskapsförgiftning, depression, instrumentell\n förlossning och kejsarsnitt.
  • att barnet föds för tidigt, har högre vikt än normalt, samt något ökad risk för missbildningar och perinatal\n död.
  • att kvinnor ammar i lägre grad och under kortare period.
  • Fetma i samband med barnafödande är ett ökande problem i Sverige:

  • år 1991 var 25 procent av alla kvinnor i Sverige överviktiga eller hade fetma i tidig graviditet.
  • år 2013 var 25 procent överviktiga, och ytterligare 13 procent hade fetma, det vill säga ett BMI på mer än 30.\n
  • – Resultatet i studien stärker rekommendationen att kvinnor med övervikt eller fetma bör gå ner i vikt innan de blir\n gravida, samt minimera viktuppgången under graviditeten, säger forskaren Anna Dencker vid Sahlgrenska akademin.\n –  Det är oerhört viktigt att inte stigmatisera dessa kvinnor, utan att vi erbjuder dem ett personcentrerat stöd\n till en\n hälsosam livsstil. Vi tror att det är nyckeln till en lyckad viktnedgång, och till en samhällsekonomisk vinst, säger\n professor Marie Berg vid Sahlgrenska akademin, som leder forskningsprojektet.\n Artikeln Risks associated with obesity in pregnancy, for the mother and baby: a systematic review of\n reviews\n publiceras online i vetenskapliga tidskriften Obesity Reviews den 28 maj.\n

    \n Länk till artikel: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/obr.12288/pdf

    Källa: Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet


    Dela artikeln

    Forskning

    Olika kosthållningar – olika utmaningar

    Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

    Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
    AdobeStock_430354398
    Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

    Dela artikeln

    Kostråd & riktlinjer

    Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

    Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

    Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
    Matkorg
    Adobe.stock

    Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

    Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

    – I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

    För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

    – Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

    Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

    Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


    Dela artikeln

    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.