Covid 19

Fetma hos fyra av tio covidsjuka vuxna på IVA

Personer med fetma, obesitas, var överrepresenterade bland vuxna som intensivvårdades i Sverige för covid-19 under pandemins första våg. Drygt 39 procent hade obesitas, mot cirka … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

\n\n\n\n\n

Personer med fetma, obesitas, var överrepresenterade bland vuxna som intensivvårdades i Sverige för covid-19 under pandemins första våg. Drygt 39 procent hade obesitas, mot cirka 16 procent i befolkningen. Individer med obesitas hade också större risk för lång vårdtid och dödsfall på IVA. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n

Syftet med studien, publicerad i tidskriften PLOS One, var att studera betydelsen av högt BMI för negativ utgång vid intensivvård, definierat som död och lång vårdtid, hos patienter med covid-19.

Genom Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) identifierades samtliga patienter med covid-19 som intensivvårdades under pandemins första våg, våren och sommaren 2020. Uppgifter om längd och vikt var dock inte alltid redovisade.

För de individer som saknade längd och vikt i SIR kompletterades med uppgifter dels direkt från intensivvårdsavdelningar, IVA, och dels via Passregistret, som ju innehåller längduppgifter. På så sätt säkerställdes aktuellt BMI för samtliga inkluderade i studien.

Studien bygger därmed på ett underlag som inte tidigare varit tillgängligt. Även om personer med obesitas tidigt ringades in som riskgrupp för att drabbas särskilt allvarligt vid covid-19, framträder nu en ny och mer detaljerad bild.

Större utsatthet vid fetma

Totalt ingick 1 649 individer med covid-19 från intensivvårdsavdelningar vid universitetssjukhus, länssjukhus och länsdelssjukhus runtom i Sverige. Alla i studien var över 18 år, tre av fyra var män, gravida ingick inte.

Resultaten visar att patienter med obesitas, det vill säga ett BMI på 30 kg/m2 eller mer, var överrepresenterade bland dem med covid-19 inom intensivvården i Sverige. Andelen i studien var 39,4 procent. Motsvarande siffra för befolkningen är cirka 16 procent.

Högt BMI ökade risken för både allvarlig sjukdom med långa vårdtider, och för dödsfall. BMI över 30 kunde kopplas till en 50-procentigt ökad risk för död, jämfört med gruppen med normalvikt. Bland dem som överlevde kunde ett BMI över 35 kopplas till fördubblad risk för vårdtider över 14 dagar, jämfört med dem med normalvikt. Analyserna har justerats för ålder, kön, samsjuklighet samt hur allvarligt sjuk patienten var vid ankomst till intensivvården.

Viktigt med noggrann övervakning

Lovisa Sjögren, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och barnläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Hallands sjukhus Halmstad, är studiens förstaförfattare.

– För individer med covid-19 som intensivvårdas innebär obesitas en ökad risk för död, och bland dem som överlever innebär obesitas en ökad risk för behov av vårdtid på över 14 dagar. Baserat på våra resultat bör obesitas inkluderas som en viktig riskfaktor vid covid-19. Patienter med obesitas som drabbas av covid-19 bör övervakas noggrant, konstaterar hon.

Studien baseras på Svenska Intensivvårdsregistret, och Lovisa Sjögren påpekar att register av hög kvalitet är en grundförutsättning för att kunna genomföra studier av den här typen.

Jenny M Kindblom, docent vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, är senior författare bakom studien.

– Det finns internationella studier som har visat på ett samband mellan högt BMI och risken för svår sjukdom i covid-19. Vi kan nu visa detta i en svensk kontext, och med fördelen av att ha ett helt aktuellt BMI-värde för varje patient, säger hon.

Forskarna bakom studien hade redan tidigt under pandemin kontakt med patientorganisationen HOBS, Hälsa oberoende av storlek. Många medlemmar kände oro för att högt BMI skulle innebära risk för svår sjukdom till följd av infektion med viruset sars-cov-2.

– I det skedet fanns inga publikationer i fältet, studien initierades för att kunna besvara frågor från patienter. Vi hoppas nu att så många som möjligt tar chansen att vaccinera sig och att vården väger in BMI som en riskfaktor, och kanske väljer att övervaka patienter med obesitas som fått covid-19 extra noga, säger Jenny M Kindblom.

Titel: Impact of obesity on intensive care outcomes in patients with COVID-19 in Sweden – a cohort study

\n\n

Text: Margareta Kubista, Göteborgs Universitet

\n\n\n\n\n

Obesitas

Global prispress på GLP-1-läkemedel

I flera delar av världen sjunker nu priserna kraftigt på GLP-1-baserade läkemedel. Det kan göra behandlingen tillgänglig för fler patienter, men väcker också frågor om hur läkemedlen används när de blir billigare och lättare att få tag på.

Nina Granberg 25 mars, 2026 • 3 minuters läsning

I Indien löper nu patentet på semaglutid ut. Det är den aktiva substansen i bland annat Ozempic och Wegovy. Det öppnar för en snabb lansering av generiska alternativ. Enligt BBC väntas ett stort antal läkemedelsbolag introducera egna versioner inom kort, vilket kan leda till kraftiga prisfall.

I dag ligger kostnaden i Indien för behandling med originalpreparat på motsvarande cirka 95–119 dollar för Ozempic och 108–173 dollar för Wegovy per månad. Med generisk konkurrens bedöms priset kunna sjunka till omkring 36–54 dollar. Enligt uppgifter som refereras av The Juggernaut planerar ett indiskt läkemedelsbolag att introducera semaglutid för så lite som 14 dollar per månad.

Samtidigt förväntas ett stort antal nya produkter lanseras. Uppskattningar pekar på att över 40 tillverkare kan introducera mer än 50 varumärken redan under 2026. Liknande utveckling har tidigare setts på den indiska marknaden när patent löpt ut, med en snabb uppskalning av generiska alternativ.

Kan spridas globalt

Utvecklingen i Indien beskrivs som potentiellt omvälvande, inte bara nationellt utan globalt. Landet är en av världens största producenter av generiska läkemedel och står för omkring 20 procent av den globala produktionen.

Flera länder väntas följa efter, däribland Kina, Kanada, Brasilien, Turkiet och Sydafrika. I USA och Europa dröjer det däremot till början av 2030-talet innan motsvarande generisk konkurrens kan slå igenom, på grund av kvarvarande patentskydd.

Priskrig i USA

Parallellt pågår en annan utveckling i USA, där läkemedelsbolagen redan nu sänker priserna kraftigt i konkurrensen om patienter som betalar ur egen ficka.

Enligt BBC har priset på Wegovy för självbetalande patienter sjunkit till omkring 149 dollar per månad, från tidigare över 1 600 dollar. Även Zepbound har fått sänkta priser, där en version i injektionsflaska nu börjar på 299 dollar per månad. När läkemedlet lanserades i USA 2023 låg en månadsdos på över 1 000 dollar.

Bakgrunden är att många försäkringssystem i USA ännu inte täcker läkemedlen vid behandling av obesitas, vilket har lett till att bolagen i högre grad konkurrerar direkt om patienter. Nya försäljningskanaler har etablerats, bland annat genom direktförsäljning via särskilda webbplatser och samarbeten med detaljhandelsaktörer som Walmart och Costco.

Samtidigt pågår politiska initiativ i USA för att öka tillgången, bland annat genom att det offentliga sjukförsäkringssystemet Medicare ska börja omfatta läkemedlen på provbasis i juli.

Ökad tillgång väcker frågor

Den ökade tillgängligheten lyfts som en möjlighet att nå fler patienter med obesitas och typ 2-diabetes. I Indien, där över 77 miljoner personer lever med diabetes, kan lägre priser innebära att behandlingen blir tillgänglig för grupper som tidigare inte haft råd.

I USA har prissänkningarna redan gjort det möjligt för vissa patienter att fortsätta eller höja sin behandling, trots att läkemedlen ofta fortfarande inte omfattas av försäkringsskydd vid obesitas.

Samtidigt väcker utvecklingen frågor om hur läkemedlen används när de blir billigare och lättare att få tag på. I Indien beskriver läkare oro för att preparaten skrivs ut eller marknadsförs i sammanhang där medicinsk uppföljning saknas, med fokus på snabb viktnedgång snarare än långsiktig behandling.

Folkhälsa

Fler unga väljer kött för protein och hälsa

Unga i Sverige ser allt mer kött som en del av en hälsosam kost. Samtidigt minskar andelen som följer strikt vegetariska kostmönster.

Nina Granberg 18 mars, 2026 • Uppdaterades 19 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Enligt en undersökning från Ungdomsbarometern, gjord på uppdrag av Svenskt Kött, uppger 54 procent av unga att kött påverkar deras hälsa positivt, medan endast 9 procent anser att påverkan är negativ. Kött har också blivit ett vanligare inslag i ungas kost de senaste åren.

Andelen unga som äter kött flera gånger i veckan har ökat markant sedan 2018. I dag uppger 78 procent att de äter nötkött flera gånger i veckan eller dagligen, jämfört med 57 procent 2018.

– Den här generationen är mer pragmatisk och tänker mer på sin egen hälsa. Det handlar inte om att tokäta kött men att se det som en naturlig del av en näringsrik kost vid sidan av vegetabilier, säger Isabel Moretti, vd för Svenskt Kött, i en artikel i Livsmedel i fokus.

Samtidigt minskar andelen unga som följer strikt vegetariska kostmönster. Andelen som uppger att de äter enbart vegetariskt har sjunkit från 9 till 3 procent sedan 2019, och endast 1 procent anger att de äter helt veganskt.

Enligt Johanna Göransson, analytiker på Ungdomsbarometern, handlar utvecklingen om ett bredare värderingsskifte.

– Valen styrs i hög grad av smak, vardag, ekonomi och funktion, snarare än av ideologiska kostidentiteter, säger hon och tillägger:

– Det finns ett stort fokus på protein bland dagens unga. Kött kopplas starkt till både protein, träning och välmående, och det är tjejerna som står för den största förflyttningen.

Förtroende för produktionen spelar också en roll. Många uppger att svenskt kött står för trygghet och kontroll över hur maten produceras.

– Dagens unga är morgondagens konsumenter och barnfamiljer. Hur de ser på mat, kött och svenskt ursprung i dag kommer att påverka hur den svenska livsmedelskonsumtionen utvecklas framöver, säger Isabel Moretti.

Läs mer om undersökningen HÄR.

Ungdomsbarometern har studerat måltidsvanor, kostpreferenser och relationen till hälsa i åldersgruppen 15-24. I årets undersökning deltog 15 000 personer. På uppdrag av Svenskt Kött har man i år även undersökt ungas relation till kött och syn på svensk- och närproducerade livsmedel.