Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Covid 19

Fetma hos fyra av tio covidsjuka vuxna på IVA

Personer med fetma, obesitas, var överrepresenterade bland vuxna som intensivvårdades i Sverige för covid-19 under pandemins första våg. Drygt 39 procent hade obesitas, mot cirka … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

\n\n\n\n\n

Personer med fetma, obesitas, var överrepresenterade bland vuxna som intensivvårdades i Sverige för covid-19 under pandemins första våg. Drygt 39 procent hade obesitas, mot cirka 16 procent i befolkningen. Individer med obesitas hade också större risk för lång vårdtid och dödsfall på IVA. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n

Syftet med studien, publicerad i tidskriften PLOS One, var att studera betydelsen av högt BMI för negativ utgång vid intensivvård, definierat som död och lång vårdtid, hos patienter med covid-19.

Genom Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) identifierades samtliga patienter med covid-19 som intensivvårdades under pandemins första våg, våren och sommaren 2020. Uppgifter om längd och vikt var dock inte alltid redovisade.

För de individer som saknade längd och vikt i SIR kompletterades med uppgifter dels direkt från intensivvårdsavdelningar, IVA, och dels via Passregistret, som ju innehåller längduppgifter. På så sätt säkerställdes aktuellt BMI för samtliga inkluderade i studien.

Studien bygger därmed på ett underlag som inte tidigare varit tillgängligt. Även om personer med obesitas tidigt ringades in som riskgrupp för att drabbas särskilt allvarligt vid covid-19, framträder nu en ny och mer detaljerad bild.

Större utsatthet vid fetma

Totalt ingick 1 649 individer med covid-19 från intensivvårdsavdelningar vid universitetssjukhus, länssjukhus och länsdelssjukhus runtom i Sverige. Alla i studien var över 18 år, tre av fyra var män, gravida ingick inte.

Resultaten visar att patienter med obesitas, det vill säga ett BMI på 30 kg/m2 eller mer, var överrepresenterade bland dem med covid-19 inom intensivvården i Sverige. Andelen i studien var 39,4 procent. Motsvarande siffra för befolkningen är cirka 16 procent.

Högt BMI ökade risken för både allvarlig sjukdom med långa vårdtider, och för dödsfall. BMI över 30 kunde kopplas till en 50-procentigt ökad risk för död, jämfört med gruppen med normalvikt. Bland dem som överlevde kunde ett BMI över 35 kopplas till fördubblad risk för vårdtider över 14 dagar, jämfört med dem med normalvikt. Analyserna har justerats för ålder, kön, samsjuklighet samt hur allvarligt sjuk patienten var vid ankomst till intensivvården.

Viktigt med noggrann övervakning

Lovisa Sjögren, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och barnläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Hallands sjukhus Halmstad, är studiens förstaförfattare.

– För individer med covid-19 som intensivvårdas innebär obesitas en ökad risk för död, och bland dem som överlever innebär obesitas en ökad risk för behov av vårdtid på över 14 dagar. Baserat på våra resultat bör obesitas inkluderas som en viktig riskfaktor vid covid-19. Patienter med obesitas som drabbas av covid-19 bör övervakas noggrant, konstaterar hon.

Studien baseras på Svenska Intensivvårdsregistret, och Lovisa Sjögren påpekar att register av hög kvalitet är en grundförutsättning för att kunna genomföra studier av den här typen.

Jenny M Kindblom, docent vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, är senior författare bakom studien.

– Det finns internationella studier som har visat på ett samband mellan högt BMI och risken för svår sjukdom i covid-19. Vi kan nu visa detta i en svensk kontext, och med fördelen av att ha ett helt aktuellt BMI-värde för varje patient, säger hon.

Forskarna bakom studien hade redan tidigt under pandemin kontakt med patientorganisationen HOBS, Hälsa oberoende av storlek. Många medlemmar kände oro för att högt BMI skulle innebära risk för svår sjukdom till följd av infektion med viruset sars-cov-2.

– I det skedet fanns inga publikationer i fältet, studien initierades för att kunna besvara frågor från patienter. Vi hoppas nu att så många som möjligt tar chansen att vaccinera sig och att vården väger in BMI som en riskfaktor, och kanske väljer att övervaka patienter med obesitas som fått covid-19 extra noga, säger Jenny M Kindblom.

Titel: Impact of obesity on intensive care outcomes in patients with COVID-19 in Sweden – a cohort study

\n\n

Text: Margareta Kubista, Göteborgs Universitet

\n\n\n\n\n


Dela artikeln

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater 

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 17 december, 2025 2 minuters läsning
IMG_1364

Foto: AdobeStock



Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 19 december, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_179140824

Foto: AdobeStock

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.