Covid 19

Fetma hos fyra av tio covidsjuka vuxna på IVA

Personer med fetma, obesitas, var överrepresenterade bland vuxna som intensivvårdades i Sverige för covid-19 under pandemins första våg. Drygt 39 procent hade obesitas, mot cirka … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

\n\n\n\n\n

Personer med fetma, obesitas, var överrepresenterade bland vuxna som intensivvårdades i Sverige för covid-19 under pandemins första våg. Drygt 39 procent hade obesitas, mot cirka 16 procent i befolkningen. Individer med obesitas hade också större risk för lång vårdtid och dödsfall på IVA. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n

Syftet med studien, publicerad i tidskriften PLOS One, var att studera betydelsen av högt BMI för negativ utgång vid intensivvård, definierat som död och lång vårdtid, hos patienter med covid-19.

Genom Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) identifierades samtliga patienter med covid-19 som intensivvårdades under pandemins första våg, våren och sommaren 2020. Uppgifter om längd och vikt var dock inte alltid redovisade.

För de individer som saknade längd och vikt i SIR kompletterades med uppgifter dels direkt från intensivvårdsavdelningar, IVA, och dels via Passregistret, som ju innehåller längduppgifter. På så sätt säkerställdes aktuellt BMI för samtliga inkluderade i studien.

Studien bygger därmed på ett underlag som inte tidigare varit tillgängligt. Även om personer med obesitas tidigt ringades in som riskgrupp för att drabbas särskilt allvarligt vid covid-19, framträder nu en ny och mer detaljerad bild.

Större utsatthet vid fetma

Totalt ingick 1 649 individer med covid-19 från intensivvårdsavdelningar vid universitetssjukhus, länssjukhus och länsdelssjukhus runtom i Sverige. Alla i studien var över 18 år, tre av fyra var män, gravida ingick inte.

Resultaten visar att patienter med obesitas, det vill säga ett BMI på 30 kg/m2 eller mer, var överrepresenterade bland dem med covid-19 inom intensivvården i Sverige. Andelen i studien var 39,4 procent. Motsvarande siffra för befolkningen är cirka 16 procent.

Högt BMI ökade risken för både allvarlig sjukdom med långa vårdtider, och för dödsfall. BMI över 30 kunde kopplas till en 50-procentigt ökad risk för död, jämfört med gruppen med normalvikt. Bland dem som överlevde kunde ett BMI över 35 kopplas till fördubblad risk för vårdtider över 14 dagar, jämfört med dem med normalvikt. Analyserna har justerats för ålder, kön, samsjuklighet samt hur allvarligt sjuk patienten var vid ankomst till intensivvården.

Viktigt med noggrann övervakning

Lovisa Sjögren, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och barnläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Hallands sjukhus Halmstad, är studiens förstaförfattare.

– För individer med covid-19 som intensivvårdas innebär obesitas en ökad risk för död, och bland dem som överlever innebär obesitas en ökad risk för behov av vårdtid på över 14 dagar. Baserat på våra resultat bör obesitas inkluderas som en viktig riskfaktor vid covid-19. Patienter med obesitas som drabbas av covid-19 bör övervakas noggrant, konstaterar hon.

Studien baseras på Svenska Intensivvårdsregistret, och Lovisa Sjögren påpekar att register av hög kvalitet är en grundförutsättning för att kunna genomföra studier av den här typen.

Jenny M Kindblom, docent vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, är senior författare bakom studien.

– Det finns internationella studier som har visat på ett samband mellan högt BMI och risken för svår sjukdom i covid-19. Vi kan nu visa detta i en svensk kontext, och med fördelen av att ha ett helt aktuellt BMI-värde för varje patient, säger hon.

Forskarna bakom studien hade redan tidigt under pandemin kontakt med patientorganisationen HOBS, Hälsa oberoende av storlek. Många medlemmar kände oro för att högt BMI skulle innebära risk för svår sjukdom till följd av infektion med viruset sars-cov-2.

– I det skedet fanns inga publikationer i fältet, studien initierades för att kunna besvara frågor från patienter. Vi hoppas nu att så många som möjligt tar chansen att vaccinera sig och att vården väger in BMI som en riskfaktor, och kanske väljer att övervaka patienter med obesitas som fått covid-19 extra noga, säger Jenny M Kindblom.

Titel: Impact of obesity on intensive care outcomes in patients with COVID-19 in Sweden – a cohort study

\n\n

Text: Margareta Kubista, Göteborgs Universitet

\n\n\n\n\n

Dietisten Plus

Viktig information om tidskriften Dietisten

Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift och inte en medlemsförmån i Dietisternas Riksförbund (DRF), även om vi samarbetar och DRF finns representerade i redaktionsrådet. För att säkra tidskriftens långsiktiga kvalitet och fortsatta utgivning upphör nu tidigare kostnadsfria prenumerationer. För att fortsätta få Dietisten krävs att du tecknar en aktiv prenumeration.

26 januari, 2026 • Uppdaterades 26 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Tidskriften Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift. Vi samarbetar med Dietisternas Riksförbund (DRF), bland annat genom att DRF finns representerade i tidskriftens redaktionsråd, men Dietisten ges inte ut av DRF och är inte en medlemsförmån.

Under många år har tidskriften kunnat erbjudas kostnadsfritt. För att långsiktigt säkerställa Dietistens fortsatta utveckling, kvalitet och överlevnad behöver vi nu ta nästa steg. Det innebär att tidskriften inte längre kommer att vara kostnadsfri.

Alla tidigare kostnadsfria prenumerationer kommer därför att upphöra, och för att fortsätta ta del av Dietisten krävs en ny aktiv prenumeration.

Vi har just nu ett introduktionspris för dig som vill fortsätta läsa tidskriften (eller för dig som vill teckna en ny prenumeration): 790 kr per år för både tryckt tidning och digital läsning. Önskar du fler exemplar, företagsprenumerationer eller att betala via faktura kan du mejla till prenumeration@dietisten.net

Vi hoppas verkligen att du vill fortsätta läsa Dietisten och vara med på vår resa framåt – med fördjupande innehåll, aktuell forskning och relevanta perspektiv för dietistprofessionen.

Åtgärd krävs!
För att säkerställa din fortsatta prenumeration, teckna abonnemang via länken nedan:
https://www.dietisten.net/prenumerationer

Folkhälsa

Matvanor i ekonomisk utsatthet - nytt projekt ska minska ohälsa

Nu startar Mat för ett inkluderande samhälle, ett förberedelseprojekt som ska bidra till mer jämlika matvanor genom att ta avstamp i människors faktiska levnadsvillkor.

Nina Granberg 4 februari, 2026 • Uppdaterades 5 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Med Region Stockholm i täten samverkar offentlig sektor och civilsamhälle för att möta ohälsa kopplad till matvanor, en folkhälsoutmaning som slår hårdast mot personer som lever i ekonomisk utsatthet.

Projektet koordineras av Region Stockholm genom Centrum för obesitas vid Akademiskt specialistcentrum och pågår till juni 2026. Arbetet finansieras av Vinnova genom SustainGov och är ett samverkansprojekt för systemförändring med flera aktörer, däribland Dietisternas riksförbund (DRF).

– Det behövs nya arbetssätt som tar avstamp i verkliga levnadsvillkor. Det här projektet ger oss en unik möjlighet att bättre förstå vilka hinder som står i vägen för hälsosamma matvanor hos en väldigt utsatt samhällsgrupp och hur vi inom offentlig sektor bättre kan möta dem”, säger Liisa Tolvanen, forskare och specialistdietist inom obesitasbehandling vid Centrum för obesitas, Akademiskt specialistcentrum, Region Stockholm.

Projektgruppen ska samarbeta med personer som lever i socioekonomisk utsatthet, representerade av Matmissionens medlemmar, genom enkäter, djupintervjuer och workshops. Syftet är att identifiera behov, barriärer och drivkrafter bakom matval, samt att ta fram ett kunskapsunderlag som kan användas nationellt för mer träffsäkra och jämlika folkhälsoinsatser.