Forskning

Fetare förskolebarn under pandemin

Förekomsten av övervikt och fetma hos tre- och fyraåringar ökade under pandemin, särskilt i utsatta områden. Det visar en studie på drygt 25 000 barn … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Förekomsten av övervikt och fetma hos tre- och fyraåringar ökade under pandemin, särskilt i utsatta områden. Det visar en studie på drygt 25 000 barn i tre svenska regioner.

Studien utgår från data om 25 000 barn som gått på vanliga hälsokontroller hos BVC.\nResultaten visar att en ökning av kroppsmasseindex, BMI, skedde under pandemin.\nAndelen treåriga flickor med fetma ökade från 2,8 procent före pandemin till 3,9 procent under pandemin. Andelen pojkar med fetma ökade från 2,4 procent till 2,6.

Även hos fyraåringarna sågs en ökning av BMI. Fetma ökade hos både flickor och pojkar i denna åldersgrupp. Bland femåringar sågs däremot inga förändringar.\nTydligast sågs BMI-förändringar hos barn i socioekonomiskt utsatta områden. Här ökade andelen tre- och fyraåringar med övervikt från 9,5 procent till 12,4 under pandemin. Andelen med fetma ökade också.

– Trots att Sverige inte stängde ner på samma sätt som många andra länder under pandemin ökade förekomsten av övervikt och fetma hos tre- och fyraåringar, och redan i så låga åldrar ser man de socioekonomiska skillnaderna, säger barnläkaren Anton Holmgren som forskar vid Sahlgrenska akademin.

För att vända trenden med övervikt hos de yngsta behövs fler insatser, menar han.

– Studien belyser behovet av ytterligare ansträngningar och insatser inriktade på att förebygga barnfetma, särskilt i områden med lägre socioekonomisk status.

Studie:\nIncreased incidence of overweight and obesity among preschool Swedish children during the COVID-19 pandemic, European Journal of Public Health.

(Källa: forskning.se)

Stock.adobe.com

Verktyg

Tallriksmodellen fyller 50 år – når 100 000 elever varje år

I år fyller Tallriksmodellen 50 år och den är fortfarande en självklar del av undervisningen. Varje år möter omkring 100 000 elever modellen i ämnet hem- och konsumentkunskap, där den används som pedagogiskt verktyg för att förklara hur en väl sammansatt måltid kan se ut.

Nina Granberg 12 januari, 2026 • Uppdaterades 13 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Modellen presenterades första gången 1976 i tidningen Vår näring. Bakom den står hushållsläraren och nutritionisten Britt-Marie Dahlin (Andersson), som ville göra näringslära mer begriplig genom en enkel, visuell symbol.

– Alla förstår Tallriksmodellen direkt, även barn och unga. Därför kommer de också ihåg den, säger Britt-Marie Dahlin (Andersson).

Tallriksmodellen delar in tallriken i tre delar: proteinrika livsmedel som kött, fisk, ägg och baljväxter, kolhydratkällor som potatis, ris och pasta samt grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Den bygger delvis på Livsmedelsverkets dåvarande matpyramid och kostcirkel. Runt 1992 valde Livsmedelsverket att stötta modellen, som därmed blev Sveriges officiella symbol för en väl sammansatt lunch eller middag.

I takt med förändrade levnadsvanor och ny kunskap om kost har modellen justerats. Från att ursprungligen vara indelad i tre lika delar utvecklades den till två varianter: en för fysiskt aktiva personer och en där halva tallriken utgörs av grönsaker för personer med lägre energibehov.

Trots sina 50 år ser Britt-Marie Dahlin (Andersson) Tallriksmodellen som minst lika relevant i dag. Hon lyfter särskilt betydelsen av hem- och konsumentkunskap och menar att ämnet ger elever praktiska och livsnära kunskaper som stärker självständigheten i vuxenlivet.

Obesitas

Få studier om kostvanor vid GLP-1-behandling

Trots att kostvanor är en central del av obesitasbehandling följs de sällan upp i studier av läkemedel. Det visar en ny systematisk översikt.

Nina Granberg 7 januari, 2026 • Uppdaterades 12 januari, 2026 • 1 minuts läsning

GLP-1- och GLP-1/GIP-agonister som liraglutid, semaglutid och tirzepatid har på kort tid förändrat behandlingen av obesitas och typ 2-diabetes. Effekterna på vikt och glykemisk kontroll är väldokumenterade. Däremot vet vi förvånansvärt lite om hur dessa läkemedel påverkar vad patienter faktiskt äter.

Det visar en ny internationell systematisk...