Folkhälsa

Experterna har lägst påverkan på tonåringars matvanor – sociala medier och föräldrar största inspira

Svenska tonåringar upplever att föräldrar och sociala medier har störst påverkan på vad de äter. Minst inflytande har officiella riktlinjer, nutritionister och läkare. Tre av … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Svenska tonåringar upplever att föräldrar och sociala medier har störst påverkan på vad de äter. Minst inflytande har officiella riktlinjer, nutritionister och läkare. Tre av fyra ungdomar anser inte att Livsmedelsverkets rekommendationer är viktiga eller användbara. Det visar en undersökning bland 1 500 tonåringar i Sverige, Danmark och Finland som Ipsos gjort på uppdrag av Arla. Samtidigt har var femte svensk tonåring övervikt eller fetma.

När tonåringar får svara på vad de tror har störst påverkan när det kommer till att förändra tonåringars matvanor hamnar föräldrar och sociala medier högst upp. Läkare, officiella riktlinjer och nutritionister hamnar längst ner.

”Även om experterna hamnar lågt i undersökningen kan det vara så att de har en indirekt påverkan via till exempel föräldrarna. Men att sociala medier hamnar så högt är knappast förvånande. Många av Sveriges största influencers pratar om och lagar ofta mat i sina kanaler vilket påverkar vad våra ungdomar äter. Därför har de ett stort ansvar”, säger Elin Boll, nutritionsspecialist på Arla.

Undersökningen tittade även på hur tonåringar uppfattar officiella riktlinjer och råd i respektive land. Jämfört med tonåringar i Danmark och Finland har svenska tonåringar sämre kunskap om vad deras nationella riktlinjer säger. Endast 45 procent av svenska tonåringar har en tydlig bild av råden från Livsmedelsverket. Generellt uppfattas råden som trovärdiga och lättbegripliga men bara drygt en av fyra svenska tonåringar tycker att de innehåller något viktigt (26 procent) eller användbart (28 procent). Bara ett fåtal anser att råden är övertygande eller intressanta. Samtidigt visar Livsmedelsverkets undersökning ”Riksmaten Ungdom” att var femte ungdom har övervikt eller fetma.

”Alla vi som verkar inom livsmedelsindustrin har ett ansvar att inspirera till en hälsosam och hållbar kost, baserat på vetenskapliga fakta. Vi behöver dessutom göra det där målgruppen finns och på deras villkor. Det finns mängder med kunskap men den behöver komma ut på ett sätt som skapar förändring i rätt riktning. Just nu går det åt fel håll, tonåringar tar inte till sig kunskapen och det är oroande”, säger Elin Boll.

Även när det kommer till att söka information om hälsosam mat är svenska tonåringar sämre än sina grannar i Finland och Danmark. 19 procent har de senaste sex månaderna sökt efter information för att äta hälsosamt. I Danmark är motsvarande siffra 25 procent och i Finland 38 procent. När tonåringar söker vägledning för att äta hälsosammare är de mest använda kanalerna online-recept och sociala medier.

Om Undersökningen\nUndersökningen genomfördes av Ipsos. Datainsamlingen skedde mellan den 19 juni och 10 juli 2020. 1 500 tonåringar i ett riksrepresentativt urval i Sverige, Danmark och Finland svarade på frågor via webbenkät.

Källa: Arla

Livsmedel

Fiskätandet rasar – prisvärda alternativ behöver lyftas fram

Nina Granberg 8 juli, 2025 • Uppdaterades 5 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Trots att många svenskar vill äta mer fisk minskar konsumtionen. Den största nedgången syns bland dem som tidigare åt fisk ofta. Det visar ny data från Fiskbranschens Riksförbund.

– Vi har haft väldigt kraftiga tapp både 2022 och 2023 inom svensk dagligvaruhandel. Lax är Sveriges mest konsumerade produkt och den gick kraftigt upp i pris. Vi tappade ungefär 15 % av volymen, sade Christian Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund vid ett seminarium i Almedalen arrangerat av tidningen Dagligvarunytt.

Enligt Kent är det framför allt konsumenter som tidigare ätit fisk 2–3 gånger i veckan som har dragit ner på intaget. Orsakerna är flera: stigande matpriser, brist på kunskap om tillagning och en känsla av förvirring kring hälsobudskap och hållbarhet.

– Vi vill äta mer fisk, men det är något som gör att det inte blir så. Det som rankas högst som hinder är att det är för dyrt, förklarade Kent.

En annan viktig faktor är att hushållen ofta väljer mat som hela familjen accepterar. Om ett barn inte gillar fisk – då blir det ingen fisk.

– Även om det bara är en av fyra som inte gillar, så är det en av fyra som vinner vardagen.

Behov av nya arter och bättre vägledning

I Sverige domineras fiskkonsumtionen av lax, torsk och räkor – arter som också har ökat mest i pris. Det har bidragit till att fisk i allt högre grad upplevs som en lyxvara, snarare än en del av vardagskosten.

– Det är som om vi hade ätit oxfilé varje dag – det blir inte hållbart i längden, konstaterade Kent.

Fiskbranschen efterlyser därför ett skifte i fokus – från lyx till vardag, från premium till prisvärda alternativ. Samtidigt finns billigare, närproducerade och ofta miljömärkta arter som används i offentliga måltider men sällan syns i butik eller hemma hos konsumenterna.

Skiftet förutsätter en tydligare strategi för hur näringsbudskap kommuniceras – inte minst i relation till pris, hållbarhet och tillagningsbarriärer.

– Vi behöver kommunicera gemensamt, enhetligt värde för fisken och paketera den så att man känner igen den så att kunden vill köpa den, sade Frida Ganshed, vd på Coop Gotland.

Hon lyfte särskilt fram vikten av att göra det enkelt för barnfamiljer.

Bortglömd vardagshjälte

Ett konkret exempel på en art med stor potential är sej. Den är välkänd i skolmåltider och inom äldreomsorgen, men nästan osynlig i butikerna och i hushållens vardagsmatlagning.

– Det är en välkänd art som simmar utanför våra kuster – i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön – men som inte når konsumenten i den utsträckning den borde, sade Kent.

Sej är både miljömärkt, näringsrik och betydligt billigare än torsk och lax. Enligt Kent matchar den flera av de faktorer som konsumenter efterfrågar. Men det krävs nu att både handel och opinionsbildare lyfter fram den som ett realistiskt alternativ i vardagen.

Forskning

Fiberfattig kost kopplas till farliga plack i hjärtat

En ny svensk multicenterstudie ledd av forskare vid Lunds universitet visar ett samband mellan låg fiberkonsumtion och förekomst av instabila högriskplack i kranskärlen – plack som kan utlösa blodpropp och orsaka hjärtinfarkt. Studien kopplar också kostens sammansättning till plackens struktur och potentiella farlighet.

Nina Granberg 8 juli, 2025 • Uppdaterades 8 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Med hjälp av avancerad hjärtavbildning, så kallad datortomografi, har forskarna kunnat visa att kostmönster påverkar åderförfettning i hjärtats kranskärl. Det handlar både om förekomsten av plack och om vad de är uppbyggda av. Deltagarna i studien hade inga symtom på hjärtproblem eller tidigare diagnostiserad hjärtsjukdom.

– När vi matchade...