Folkhälsa

Experterna har lägst påverkan på tonåringars matvanor – sociala medier och föräldrar största inspira

Svenska tonåringar upplever att föräldrar och sociala medier har störst påverkan på vad de äter. Minst inflytande har officiella riktlinjer, nutritionister och läkare. Tre av … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Svenska tonåringar upplever att föräldrar och sociala medier har störst påverkan på vad de äter. Minst inflytande har officiella riktlinjer, nutritionister och läkare. Tre av fyra ungdomar anser inte att Livsmedelsverkets rekommendationer är viktiga eller användbara. Det visar en undersökning bland 1 500 tonåringar i Sverige, Danmark och Finland som Ipsos gjort på uppdrag av Arla. Samtidigt har var femte svensk tonåring övervikt eller fetma.

När tonåringar får svara på vad de tror har störst påverkan när det kommer till att förändra tonåringars matvanor hamnar föräldrar och sociala medier högst upp. Läkare, officiella riktlinjer och nutritionister hamnar längst ner.

”Även om experterna hamnar lågt i undersökningen kan det vara så att de har en indirekt påverkan via till exempel föräldrarna. Men att sociala medier hamnar så högt är knappast förvånande. Många av Sveriges största influencers pratar om och lagar ofta mat i sina kanaler vilket påverkar vad våra ungdomar äter. Därför har de ett stort ansvar”, säger Elin Boll, nutritionsspecialist på Arla.

Undersökningen tittade även på hur tonåringar uppfattar officiella riktlinjer och råd i respektive land. Jämfört med tonåringar i Danmark och Finland har svenska tonåringar sämre kunskap om vad deras nationella riktlinjer säger. Endast 45 procent av svenska tonåringar har en tydlig bild av råden från Livsmedelsverket. Generellt uppfattas råden som trovärdiga och lättbegripliga men bara drygt en av fyra svenska tonåringar tycker att de innehåller något viktigt (26 procent) eller användbart (28 procent). Bara ett fåtal anser att råden är övertygande eller intressanta. Samtidigt visar Livsmedelsverkets undersökning ”Riksmaten Ungdom” att var femte ungdom har övervikt eller fetma.

”Alla vi som verkar inom livsmedelsindustrin har ett ansvar att inspirera till en hälsosam och hållbar kost, baserat på vetenskapliga fakta. Vi behöver dessutom göra det där målgruppen finns och på deras villkor. Det finns mängder med kunskap men den behöver komma ut på ett sätt som skapar förändring i rätt riktning. Just nu går det åt fel håll, tonåringar tar inte till sig kunskapen och det är oroande”, säger Elin Boll.

Även när det kommer till att söka information om hälsosam mat är svenska tonåringar sämre än sina grannar i Finland och Danmark. 19 procent har de senaste sex månaderna sökt efter information för att äta hälsosamt. I Danmark är motsvarande siffra 25 procent och i Finland 38 procent. När tonåringar söker vägledning för att äta hälsosammare är de mest använda kanalerna online-recept och sociala medier.

Om Undersökningen\nUndersökningen genomfördes av Ipsos. Datainsamlingen skedde mellan den 19 juni och 10 juli 2020. 1 500 tonåringar i ett riksrepresentativt urval i Sverige, Danmark och Finland svarade på frågor via webbenkät.

Källa: Arla

Forskning

Salt kan påverka ämnesomsättningen – inte bara blodtrycket

Ett högt saltintag kan påverka kroppens ämnesomsättning och därmed öka risken för hjärt-kärlsjukdom på fler sätt än genom blodtrycket. Det visar en ny svensk studie vid Karolinska Institutet.

Nina Granberg 12 november, 2025 • Uppdaterades 12 november, 2025 • 1 minuts läsning

– Våra resultat tyder på att personer som äter mindre salt i större utsträckning använder sina fettlager som energikälla. Hos dem som äter mer salt ser vi i stället högre nivåer av metaboliter i blodet som i tidigare forskning kopplats till inflammation och åderförkalkning, säger Jonas Wuopio, specialistläkare i internmedicin och forskare vid Karolinska Institutet.

Svenskar äter för mycket salt

I studien motsvarade ett högt saltintag omkring tio gram per dag. Det ligger väl över det rekommenderade intaget på högst sex gram per dag enligt Nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2023). I Sverige äter befolkningen i genomsnitt omkring åtta till tio gram salt per dag, varav en stor del kommer från processade livsmedel som bröd, chark och färdigmat.

Tre tips för att minska saltintaget

Var uppmärksam på dolda saltkällor i bröd, chark och färdigmat. Välj gärna Nyckelhålsmärkta alternativ.
Undvik att salta extra vid bordet – smaka först.
Byt till kaliumsalt hemma, det har visat sig minska risken för stroke och hjärtinfarkt.

Studien ingår i Hjärt-Lungfondens forskningssatsning SCAPIS och har genomförts vid Karolinska Institutet

Läs mer: https://nutritionandmetabolism.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12986-025-00997-y

Geriatrik

Nytt material ska öka äldres proteinkunskap

Få seniorer vet att proteinbehovet ökar med uppemot 40 procent efter 65, visar en ny undersökning. Nu tar Livsmedelsverket fram nytt informationsmaterial för att nå äldre bättre.

Nina Granberg 10 november, 2025 • Uppdaterades 11 november, 2025 • 1 minuts läsning

En ny Novusundersökning har tagits fram som underlag till Livsmedelsverkets regeringsuppdrag. Den visar att bara 6 procent av personer mellan 65 och 89 år känner till att proteinbehovet ökar efter 65. Samtidigt uppger många att de har god allmän kunskap om hälsosam mat, men betydligt färre vet vilka behov som förändras efter 65.

– ”Det är stort fokus på protein idag, men trots det är det få som känner till att det är just seniorer som behöver mer protein för att bevara muskler och hälsan upp i åren, säger Susanna Kugelberg, projektledare för regeringsuppdraget om mat för äldre på Livsmedelsverket.

Som en del av uppdraget ska myndigheten nu ta fram ett nytt informationsmaterial riktat direkt till äldre personer, med fokus på hur maten kan bidra till ett hälsosamt åldrande och hur man kan tänka när aptiten minskar. Parallellt utvecklas även ett kunskapsstöd för personal och beslutsfattare inom äldreomsorgen, som ska komplettera befintliga råd.