Folkhälsa

Experterna har lägst påverkan på tonåringars matvanor – sociala medier och föräldrar största inspira

Svenska tonåringar upplever att föräldrar och sociala medier har störst påverkan på vad de äter. Minst inflytande har officiella riktlinjer, nutritionister och läkare. Tre av … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Svenska tonåringar upplever att föräldrar och sociala medier har störst påverkan på vad de äter. Minst inflytande har officiella riktlinjer, nutritionister och läkare. Tre av fyra ungdomar anser inte att Livsmedelsverkets rekommendationer är viktiga eller användbara. Det visar en undersökning bland 1 500 tonåringar i Sverige, Danmark och Finland som Ipsos gjort på uppdrag av Arla. Samtidigt har var femte svensk tonåring övervikt eller fetma.

När tonåringar får svara på vad de tror har störst påverkan när det kommer till att förändra tonåringars matvanor hamnar föräldrar och sociala medier högst upp. Läkare, officiella riktlinjer och nutritionister hamnar längst ner.

”Även om experterna hamnar lågt i undersökningen kan det vara så att de har en indirekt påverkan via till exempel föräldrarna. Men att sociala medier hamnar så högt är knappast förvånande. Många av Sveriges största influencers pratar om och lagar ofta mat i sina kanaler vilket påverkar vad våra ungdomar äter. Därför har de ett stort ansvar”, säger Elin Boll, nutritionsspecialist på Arla.

Undersökningen tittade även på hur tonåringar uppfattar officiella riktlinjer och råd i respektive land. Jämfört med tonåringar i Danmark och Finland har svenska tonåringar sämre kunskap om vad deras nationella riktlinjer säger. Endast 45 procent av svenska tonåringar har en tydlig bild av råden från Livsmedelsverket. Generellt uppfattas råden som trovärdiga och lättbegripliga men bara drygt en av fyra svenska tonåringar tycker att de innehåller något viktigt (26 procent) eller användbart (28 procent). Bara ett fåtal anser att råden är övertygande eller intressanta. Samtidigt visar Livsmedelsverkets undersökning ”Riksmaten Ungdom” att var femte ungdom har övervikt eller fetma.

”Alla vi som verkar inom livsmedelsindustrin har ett ansvar att inspirera till en hälsosam och hållbar kost, baserat på vetenskapliga fakta. Vi behöver dessutom göra det där målgruppen finns och på deras villkor. Det finns mängder med kunskap men den behöver komma ut på ett sätt som skapar förändring i rätt riktning. Just nu går det åt fel håll, tonåringar tar inte till sig kunskapen och det är oroande”, säger Elin Boll.

Även när det kommer till att söka information om hälsosam mat är svenska tonåringar sämre än sina grannar i Finland och Danmark. 19 procent har de senaste sex månaderna sökt efter information för att äta hälsosamt. I Danmark är motsvarande siffra 25 procent och i Finland 38 procent. När tonåringar söker vägledning för att äta hälsosammare är de mest använda kanalerna online-recept och sociala medier.

Om Undersökningen\nUndersökningen genomfördes av Ipsos. Datainsamlingen skedde mellan den 19 juni och 10 juli 2020. 1 500 tonåringar i ett riksrepresentativt urval i Sverige, Danmark och Finland svarade på frågor via webbenkät.

Källa: Arla

Onkologi

Kostlektioner för brittiska cancerpatienter

Gruppbaserade kostlektioner för cancerpatienter kan bli ett nytt inslag i Storbritannien. Upplägget har testats i en pilotstudie och pekas ut som ett sätt att stärka patientstödet och samtidigt minska trycket på dietistresurser inom vården.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Bakom initiativet står den brittiska cancerstiftelsen Maggie’s, som tillsammans med Royal Marsden NHS Foundation Trust har genomfört satsningen. Efter positiva resultat planerar organisationen nu att erbjuda kostlektionerna vid samtliga sina 27 center i Storbritannien, skriver The Guardian.

I pilotstudien bestod kostlektionerna av gruppbaserade workshops, ofta med inslag av praktisk matlagning. Ett centralt fokus var att hjälpa deltagarna att skilja vetenskapligt förankrade råd från vanliga myter om kost och cancer, till exempel föreställningen att socker skulle ”gynna” cancer eller att vissa livsmedelsgrupper alltid bör undvikas.

Lektionerna ska ledas av dietetiker med specialistkompetens och bygga på evidensbaserad praxis. Syftet är att ge patienter bättre förståelse för hur kosten kan påverka välbefinnandet både under pågående behandling och i återhämtningsfasen.

Organisationens vd Laura Lee beskriver satsningen som gynnsam både för patienter och vården:

– Det här är en win-win-situation, personer som lever med cancer får snabbare tillgång till tillförlitligt koststöd, samtidigt som trycket på dietistresurser inom vården minskar.

Satsningen kommer i kölvattnet av att den brittiska regeringen förbereder en ny nationell cancerstrategi, som väntas presenteras under våren. Strategin ska bland annat stärka patientstödet och förbättra vårdens arbetssätt längs hela vårdkedjan.

Forskning

Periodisk fasta ger inte större viktnedgång än traditionella råd

Intermittent fasting, periodisk fasta, leder inte till större viktnedgång hos vuxna med övervikt eller obesitas än traditionella kostråd eller ingen insats alls. Det visar en ny systematisk översikt från Cochrane.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Översikten omfattar 22 randomiserade kontrollerade studier med totalt 1 995 deltagare från Nordamerika, Europa, Kina, Australien och Sydamerika. I studierna ingick flera former av periodisk fasta,...