Folkhälsa

Experterna har lägst påverkan på tonåringars matvanor – sociala medier och föräldrar största inspira

Svenska tonåringar upplever att föräldrar och sociala medier har störst påverkan på vad de äter. Minst inflytande har officiella riktlinjer, nutritionister och läkare. Tre av … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Svenska tonåringar upplever att föräldrar och sociala medier har störst påverkan på vad de äter. Minst inflytande har officiella riktlinjer, nutritionister och läkare. Tre av fyra ungdomar anser inte att Livsmedelsverkets rekommendationer är viktiga eller användbara. Det visar en undersökning bland 1 500 tonåringar i Sverige, Danmark och Finland som Ipsos gjort på uppdrag av Arla. Samtidigt har var femte svensk tonåring övervikt eller fetma.

När tonåringar får svara på vad de tror har störst påverkan när det kommer till att förändra tonåringars matvanor hamnar föräldrar och sociala medier högst upp. Läkare, officiella riktlinjer och nutritionister hamnar längst ner.

”Även om experterna hamnar lågt i undersökningen kan det vara så att de har en indirekt påverkan via till exempel föräldrarna. Men att sociala medier hamnar så högt är knappast förvånande. Många av Sveriges största influencers pratar om och lagar ofta mat i sina kanaler vilket påverkar vad våra ungdomar äter. Därför har de ett stort ansvar”, säger Elin Boll, nutritionsspecialist på Arla.

Undersökningen tittade även på hur tonåringar uppfattar officiella riktlinjer och råd i respektive land. Jämfört med tonåringar i Danmark och Finland har svenska tonåringar sämre kunskap om vad deras nationella riktlinjer säger. Endast 45 procent av svenska tonåringar har en tydlig bild av råden från Livsmedelsverket. Generellt uppfattas råden som trovärdiga och lättbegripliga men bara drygt en av fyra svenska tonåringar tycker att de innehåller något viktigt (26 procent) eller användbart (28 procent). Bara ett fåtal anser att råden är övertygande eller intressanta. Samtidigt visar Livsmedelsverkets undersökning ”Riksmaten Ungdom” att var femte ungdom har övervikt eller fetma.

”Alla vi som verkar inom livsmedelsindustrin har ett ansvar att inspirera till en hälsosam och hållbar kost, baserat på vetenskapliga fakta. Vi behöver dessutom göra det där målgruppen finns och på deras villkor. Det finns mängder med kunskap men den behöver komma ut på ett sätt som skapar förändring i rätt riktning. Just nu går det åt fel håll, tonåringar tar inte till sig kunskapen och det är oroande”, säger Elin Boll.

Även när det kommer till att söka information om hälsosam mat är svenska tonåringar sämre än sina grannar i Finland och Danmark. 19 procent har de senaste sex månaderna sökt efter information för att äta hälsosamt. I Danmark är motsvarande siffra 25 procent och i Finland 38 procent. När tonåringar söker vägledning för att äta hälsosammare är de mest använda kanalerna online-recept och sociala medier.

Om Undersökningen\nUndersökningen genomfördes av Ipsos. Datainsamlingen skedde mellan den 19 juni och 10 juli 2020. 1 500 tonåringar i ett riksrepresentativt urval i Sverige, Danmark och Finland svarade på frågor via webbenkät.

Källa: Arla

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.