Gastroenterologi

Nytt centrum för de svårast mag- och tarmsjuka

Ett nytt och Sverigeunikt centrum finns nu på Karolinska Universitetssjukhuset. Magtarmcentrum riktar sig till en hårt drabbad patientgrupp som det talas för lite om.

4 mars, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Strax under en procent. Så många svenskar lider i dag av inflammatorisk tarmsjukdom, IBD. Många av patienterna är i början av sina liv, inte sällan i tonåren. För de hårdast drabbade kan sjukdomen innebära att drömmar om att resa, utbilda sig och starta familj förblir just drömmar. Magtarmcentrum vill ge de patienterna nytt hopp. Här ska flera professioner och specialiteter samverka. För patienten betyder det bättre och mer sammanhållen vård.

– Magtarmcentrum gör det möjligt för patienten att få möta gastroenterolog, kirurg, sjuksköterska, psykolog och dietist på en plats, vid ett tillfälle, säger Mattias Soop, sektionschef för Kirurgi för Inflammatorisk Tarmsjukdom och Tarmsvikt vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Magtarmcentrum tar också hand om patienter som lider av tarmsvikt. Det är en liten patientgrupp med varierande sjukdomsbakgrund. Den som lider av tarmsvikt kan inte ta upp näring på vanligt sätt. För att överleva krävs intravenös näring eller vätska. Tarmsvikt är ett av Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag inom nationell högspecialiserad vård.

– Det har varit ett långt arbete att få Magtarmcentrum på plats. Vi känner oss väldigt stolta över att vi har kommit hit, säger Francesca Bresso, sektionschef för Mag- och tarmsjukdomar vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Något gemensamt för IBD, tarmsvikt och andra sjukdomar kopplade till mag-tarmkanalen är att det talas för lite om dem. Det anser både Francesca Bresso och Mattias Soop.

– Det vill vi ändra på. Tanken med att bilda centrumet är bland annat att öka medvetenhet och kunskap om magtarmsjukdomar och att stärka patientfokus, säger Francesca Bresso.

Magtarmcentrum

Magtarmcentrum är ett samarbete mellan Sektionen för Magtarmsjukdom och Sektionen för Kirurgi vid IBD och Tarmsvikt inom Tema inflammation och Åldrande respektive Tema Cancer.

Magtarmcentrum bedriver arbete inom tre huvudområden: tarmsvikt, IBD och neurogastroenterologi.

Flera verksamheter är involverade, både i öppen- och slutenvården.

Utöver vård ska samarbetet också ha positiv inverkan på Karolinska Universitetssjukhusets forskning och utbildning inom magtarmsjukdomar och nutrition.

Läs mer på Magtarmcentrum (karolinska.se)

Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Redaktionen 24 september, 2025 • Uppdaterades 24 september, 2025 • 2 minuters läsning

Ätstörningar är ett av vårdens mest komplexa tillstånd. För vården innebär det stora utmaningar och ett tydligt behov av dietistens kompetens.

Temat lyfter dietistens betydelse – från vårdens verklighet till vetenskapliga rön.

Ur temat

• Dietisten Jenny Bergvall berättar om sitt arbete vid en av Sveriges fem enheter för högspecialiserad...

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Nina Granberg 22 september, 2025 • Uppdaterades 24 september, 2025 • 3 minuters läsning

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

Vad är NNR2023?
De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
Fokus:
Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
Hälsa & hållbarhet:
Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
Utmaningar:
Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.