Gastroenterologi

Nytt centrum för de svårast mag- och tarmsjuka

Ett nytt och Sverigeunikt centrum finns nu på Karolinska Universitetssjukhuset. Magtarmcentrum riktar sig till en hårt drabbad patientgrupp som det talas för lite om.

4 mars, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Strax under en procent. Så många svenskar lider i dag av inflammatorisk tarmsjukdom, IBD. Många av patienterna är i början av sina liv, inte sällan i tonåren. För de hårdast drabbade kan sjukdomen innebära att drömmar om att resa, utbilda sig och starta familj förblir just drömmar. Magtarmcentrum vill ge de patienterna nytt hopp. Här ska flera professioner och specialiteter samverka. För patienten betyder det bättre och mer sammanhållen vård.

– Magtarmcentrum gör det möjligt för patienten att få möta gastroenterolog, kirurg, sjuksköterska, psykolog och dietist på en plats, vid ett tillfälle, säger Mattias Soop, sektionschef för Kirurgi för Inflammatorisk Tarmsjukdom och Tarmsvikt vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Magtarmcentrum tar också hand om patienter som lider av tarmsvikt. Det är en liten patientgrupp med varierande sjukdomsbakgrund. Den som lider av tarmsvikt kan inte ta upp näring på vanligt sätt. För att överleva krävs intravenös näring eller vätska. Tarmsvikt är ett av Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag inom nationell högspecialiserad vård.

– Det har varit ett långt arbete att få Magtarmcentrum på plats. Vi känner oss väldigt stolta över att vi har kommit hit, säger Francesca Bresso, sektionschef för Mag- och tarmsjukdomar vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Något gemensamt för IBD, tarmsvikt och andra sjukdomar kopplade till mag-tarmkanalen är att det talas för lite om dem. Det anser både Francesca Bresso och Mattias Soop.

– Det vill vi ändra på. Tanken med att bilda centrumet är bland annat att öka medvetenhet och kunskap om magtarmsjukdomar och att stärka patientfokus, säger Francesca Bresso.

Magtarmcentrum

Magtarmcentrum är ett samarbete mellan Sektionen för Magtarmsjukdom och Sektionen för Kirurgi vid IBD och Tarmsvikt inom Tema inflammation och Åldrande respektive Tema Cancer.

Magtarmcentrum bedriver arbete inom tre huvudområden: tarmsvikt, IBD och neurogastroenterologi.

Flera verksamheter är involverade, både i öppen- och slutenvården.

Utöver vård ska samarbetet också ha positiv inverkan på Karolinska Universitetssjukhusets forskning och utbildning inom magtarmsjukdomar och nutrition.

Läs mer på Magtarmcentrum (karolinska.se)

Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Forskning

Mikrobiomet kan påverka hur fermenterbara kolhydrater tolereras

Personer som får uppblåsthet av vissa fermenterbara kolhydrater kan skilja sig åt i både mikrobiom och metabol funktion jämfört med dem som inte utvecklar symtom. Det visar en ny brittisk, randomiserad studie.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • Uppdaterades 8 maj, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som publicerats i The American Journal of Gastroenterology, undersökte forskarna varför vissa personer utvecklar uppblåsthet vid intag av specifika fermenterbara kolhydrater, bland annat...