Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Diabetes

Broccoliämne kan bromsa prediabetes

Ett ämne från broccoligroddar, sulforafan, kan kopplas till förbättrade blodsockernivåer hos personer med prediabetes som föregår typ 2. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet. Hos vissa påverkades blodsockret extra mycket vid intag av broccoliämnet.

Nina Granberg 18 mars, 2025 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning
Stock.adobe.com

En forskargrupp vid Göteborgs universitet, ledd av professor Anders Rosengren, har tidigare identifierat sulforafan som en antidiabetisk substans vid typ 2-diabetes. En patientstudie från 2017 visade att personer med diabetes som intog höga doser av sulforafan från extrakt av broccoligroddar fick signifikant sänkta blodsockernivåer.

Den nya studien, som nu pub­licerats i Nature Microbiology, fokuserar istället på prediabetes. Det är ett förstadium till diabetes typ 2 som kännetecknas av långsamt stigande blodsockernivåer till följd av försämrad insulinproduktion.

I studien inkluderades 89 personer med förhöjt fasteblodsocker, ett tecken på prediabetes. Övriga kriterier var att deltagarna skulle ha övervikt eller fetma och vara 35-75 år gamla.

Resultaten visar att de som åt preparatet med sulforafan fick större genomsnittlig sänkning av fasteblodsockret än de som fick placebo. Skillnaden mellan de två grupperna i studien var signifikant.

Ännu större skillnad framkom vid analyser av kliniska undergrupper. Gruppen med störst förbättring efter intag av sulforafan hade tidiga tecken på mild åldersrelaterad diabetes, i sammanhanget relativt lågt BMI samt låg insulinresistens, låg förekomst av fettleversjukdom och låg insulinutsöndring.

I ett tredje steg studerades tarmbakterier, i samarbete med professor Fredrik Bäckhed vid Göteborgs universitet. Det visade sig finnas en tarmbakterie som samverkar med sulforafan och kunde kopplas till ytterligare förbättrad effekt av broccoliämnet.

I mätetal var skillnaderna i fasteblodsocker 0,2 millimol per liter mellan alla som åt sulforafan jämfört med placebogruppen, följt av 0,4 i den aktuella kliniska undergruppen och 0,7 hos dem som både tillhörde den kliniska undergruppen och hade tarmbakterien.

Möjlig precisionsbehandling

Förekomsten av prediabetes i Sverige bedöms vara uppemot tio procent och det saknas i dag en tydlig struktur för behandling. Tillståndet förblir ofta oupptäckt samtidigt som tidig upptäckt ökar möjligheterna att inte utveckla diabetes typ 2. Anders Rosengren betonar vikten av tidiga och individanpassade insatser för att hejda sjukdomen.

– Behandlingen av prediabetes är i dag eftersatt och de nya fynden öppnar upp en möjlighet till precisionsbehandling med sulforafan från broccoli som functional food. Det är dock svårt att äta sig till den mängd som behövs. Därför måste det intas som ett extrakt för att få den mängd som man hade i studien (150 mikromol).

– Det vi använde i studien motsvarar Diaopt som finns på marknaden och som vi samarbetat med. Vi gjorde en mängd tester och de flesta tillgängliga produkter innehöll alldeles för låga nivåer sulforafan, i många fall ingenting, så det gäller verkligen att se upp som konsument, säger Anders Rosengren, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och fortsätter:

– Resultaten i studien visar också på en allmän modell för hur patofysiologin och tarmfloran samverkar och påverkar behandlingssvar som kan ha bredare implikationer.


Dela artikeln

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.