Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Diabetes

Broccoliämne kan bromsa prediabetes

Ett ämne från broccoligroddar, sulforafan, kan kopplas till förbättrade blodsockernivåer hos personer med prediabetes som föregår typ 2. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet. Hos vissa påverkades blodsockret extra mycket vid intag av broccoliämnet.

Nina Granberg 18 mars, 2025 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Foto: Stock.adobe.com

En forskargrupp vid Göteborgs universitet, ledd av professor Anders Rosengren, har tidigare identifierat sulforafan som en antidiabetisk substans vid typ 2-diabetes. En patientstudie från 2017 visade att personer med diabetes som intog höga doser av sulforafan från extrakt av broccoligroddar fick signifikant sänkta blodsockernivåer.

Den nya studien, som nu pub­licerats i Nature Microbiology, fokuserar istället på prediabetes. Det är ett förstadium till diabetes typ 2 som kännetecknas av långsamt stigande blodsockernivåer till följd av försämrad insulinproduktion.

I studien inkluderades 89 personer med förhöjt fasteblodsocker, ett tecken på prediabetes. Övriga kriterier var att deltagarna skulle ha övervikt eller fetma och vara 35-75 år gamla.

Resultaten visar att de som åt preparatet med sulforafan fick större genomsnittlig sänkning av fasteblodsockret än de som fick placebo. Skillnaden mellan de två grupperna i studien var signifikant.

Ännu större skillnad framkom vid analyser av kliniska undergrupper. Gruppen med störst förbättring efter intag av sulforafan hade tidiga tecken på mild åldersrelaterad diabetes, i sammanhanget relativt lågt BMI samt låg insulinresistens, låg förekomst av fettleversjukdom och låg insulinutsöndring.

I ett tredje steg studerades tarmbakterier, i samarbete med professor Fredrik Bäckhed vid Göteborgs universitet. Det visade sig finnas en tarmbakterie som samverkar med sulforafan och kunde kopplas till ytterligare förbättrad effekt av broccoliämnet.

I mätetal var skillnaderna i fasteblodsocker 0,2 millimol per liter mellan alla som åt sulforafan jämfört med placebogruppen, följt av 0,4 i den aktuella kliniska undergruppen och 0,7 hos dem som både tillhörde den kliniska undergruppen och hade tarmbakterien.

Möjlig precisionsbehandling

Förekomsten av prediabetes i Sverige bedöms vara uppemot tio procent och det saknas i dag en tydlig struktur för behandling. Tillståndet förblir ofta oupptäckt samtidigt som tidig upptäckt ökar möjligheterna att inte utveckla diabetes typ 2. Anders Rosengren betonar vikten av tidiga och individanpassade insatser för att hejda sjukdomen.

– Behandlingen av prediabetes är i dag eftersatt och de nya fynden öppnar upp en möjlighet till precisionsbehandling med sulforafan från broccoli som functional food. Det är dock svårt att äta sig till den mängd som behövs. Därför måste det intas som ett extrakt för att få den mängd som man hade i studien (150 mikromol).

– Det vi använde i studien motsvarar Diaopt som finns på marknaden och som vi samarbetat med. Vi gjorde en mängd tester och de flesta tillgängliga produkter innehöll alldeles för låga nivåer sulforafan, i många fall ingenting, så det gäller verkligen att se upp som konsument, säger Anders Rosengren, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och fortsätter:

– Resultaten i studien visar också på en allmän modell för hur patofysiologin och tarmfloran samverkar och påverkar behandlingssvar som kan ha bredare implikationer.


Dela artikeln

Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Dietisten
Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
IMG_1028

Foto: IMG_1028

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

  • Vad är NNR2023?
    De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
  • Fokus:
    Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
  • Hälsa & hållbarhet:
    Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
  • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
    Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
  • Utmaningar:
    Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.