Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Diabetes

Broccoliämne kan bromsa prediabetes

Ett ämne från broccoligroddar, sulforafan, kan kopplas till förbättrade blodsockernivåer hos personer med prediabetes som föregår typ 2. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet. Hos vissa påverkades blodsockret extra mycket vid intag av broccoliämnet.

Nina Granberg 18 mars, 2025 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning
Stock.adobe.com

En forskargrupp vid Göteborgs universitet, ledd av professor Anders Rosengren, har tidigare identifierat sulforafan som en antidiabetisk substans vid typ 2-diabetes. En patientstudie från 2017 visade att personer med diabetes som intog höga doser av sulforafan från extrakt av broccoligroddar fick signifikant sänkta blodsockernivåer.

Den nya studien, som nu pub­licerats i Nature Microbiology, fokuserar istället på prediabetes. Det är ett förstadium till diabetes typ 2 som kännetecknas av långsamt stigande blodsockernivåer till följd av försämrad insulinproduktion.

I studien inkluderades 89 personer med förhöjt fasteblodsocker, ett tecken på prediabetes. Övriga kriterier var att deltagarna skulle ha övervikt eller fetma och vara 35-75 år gamla.

Resultaten visar att de som åt preparatet med sulforafan fick större genomsnittlig sänkning av fasteblodsockret än de som fick placebo. Skillnaden mellan de två grupperna i studien var signifikant.

Ännu större skillnad framkom vid analyser av kliniska undergrupper. Gruppen med störst förbättring efter intag av sulforafan hade tidiga tecken på mild åldersrelaterad diabetes, i sammanhanget relativt lågt BMI samt låg insulinresistens, låg förekomst av fettleversjukdom och låg insulinutsöndring.

I ett tredje steg studerades tarmbakterier, i samarbete med professor Fredrik Bäckhed vid Göteborgs universitet. Det visade sig finnas en tarmbakterie som samverkar med sulforafan och kunde kopplas till ytterligare förbättrad effekt av broccoliämnet.

I mätetal var skillnaderna i fasteblodsocker 0,2 millimol per liter mellan alla som åt sulforafan jämfört med placebogruppen, följt av 0,4 i den aktuella kliniska undergruppen och 0,7 hos dem som både tillhörde den kliniska undergruppen och hade tarmbakterien.

Möjlig precisionsbehandling

Förekomsten av prediabetes i Sverige bedöms vara uppemot tio procent och det saknas i dag en tydlig struktur för behandling. Tillståndet förblir ofta oupptäckt samtidigt som tidig upptäckt ökar möjligheterna att inte utveckla diabetes typ 2. Anders Rosengren betonar vikten av tidiga och individanpassade insatser för att hejda sjukdomen.

– Behandlingen av prediabetes är i dag eftersatt och de nya fynden öppnar upp en möjlighet till precisionsbehandling med sulforafan från broccoli som functional food. Det är dock svårt att äta sig till den mängd som behövs. Därför måste det intas som ett extrakt för att få den mängd som man hade i studien (150 mikromol).

– Det vi använde i studien motsvarar Diaopt som finns på marknaden och som vi samarbetat med. Vi gjorde en mängd tester och de flesta tillgängliga produkter innehöll alldeles för låga nivåer sulforafan, i många fall ingenting, så det gäller verkligen att se upp som konsument, säger Anders Rosengren, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och fortsätter:

– Resultaten i studien visar också på en allmän modell för hur patofysiologin och tarmfloran samverkar och påverkar behandlingssvar som kan ha bredare implikationer.


Dela artikeln

Geriatrik

Undernäring får egen diagnos ”Ett paradigmskifte”

För första gången får sjukdomsrelaterad undernäring hos vuxna en egen diagnos i WHO:s klassifikationssystem ICD-11. Bakom beslutet ligger ett mångårigt internationellt arbete där svenska forskare varit drivande.

Nina Granberg 8 juli, 2026 Uppdaterades 9 juli, 2026 5 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock

För Elisabet Rothenberg, dietist och professor i geriatrisk nutrition, innebär beslutet betydligt mer än en ny diagnoskod. Tillsammans med Tommy Cederholm, professor i klinisk nutrition, har hon varit drivande bakom det svenska förslaget till WHO. Arbetet skedde i nära samarbete med ESPEN och med stöd av fler än 40 nationella och internationella nutritionsorganisationer.

– Det här innebär ett paradigmskifte, säger hon.

Hittills har sjukdomsrelaterad undernäring hos vuxna saknat en egen diagnos i WHO:s klassifikationssystem. Däremot har ICD-systemet innehållit diagnoser för andra former av undernäring, men inte för den sjukdomsrelaterade undernäring som är vanlig inom dagens hälso- och sjukvård.

– I den nuvarande ICD-10 finns många specifika diagnoser kopplade till undernäring, till exempel olika mikronäringsbrister och tillstånd som främst är förknippade till svält. Utmaningen, framför allt i västerländsk hälso- och sjukvård, har varit att det inte har funnits någon diagnos för den sjukdomsrelaterade undernäring vi möter hos vuxna patienter.

Elisabet-Rothenberg-1
Elisabet Rothenberg, dietist och professor i geriatrisk nutrition.Kristianstad university

Avsaknaden av en egen diagnos har gjort det svårare att identifiera och dokumentera sjukdomsrelaterad undernäring på ett enhetligt sätt. Enligt Elisabet Rothenberg är det just den bristen som den nya ICD-koden ska råda bot på.

– Nu får vi en formell etikett på problemet. Det gör att hälso- och sjukvården aktivt kan identifiera och dokumentera undernäring på ett helt annat sätt än tidigare.

Beslutet väntas också få betydelse långt utanför den enskilda patientens journal.

– Syns man inte så finns man inte. Finns det ingen diagnos går det inte heller att följa förekomsten av undernäring på ett systematiskt sätt. Det blir svårt att visa hur stort problemet är, att bedriva forskning och att planera vårdens resurser.

Den nya diagnosen skapar också bättre förutsättningar för uppföljning och forskning.

– Med en diagnos kan vi börja samla statistik och följa utvecklingen över tid. Vi får bättre möjligheter att jämföra data mellan länder och att utvärdera effekten av olika nutritionsinsatser.

Diagnosen är samtidigt inte ett mål i sig, betonar Elisabet Rothenberg.

– En diagnos behandlar förstås ingen patient. Men den är en viktig förutsättning för att vi ska kunna synliggöra problemet och ge undernäring den uppmärksamhet som tillståndet förtjänar.

Lång väg till ny diagnos

När GLIM-kriterierna hade publicerats såg Elisabet Rothenberg och Tommy Cederholm en möjlighet att ta nästa steg. GLIM-kriterierna beskrev hur sjukdomsrelaterad undernäring skulle diagnostiseras – nu behövde de också bli en del av WHO:s internationella klassifikationssystem.

För Elisabet Rothenberg och Tommy Cederholm blev nästa steg att ta reda på hur ett ändringsförslag kunde lämnas till WHO.

– Vi insåg ganska snart att vägen gick via Socialstyrelsens ICD-enhet.

År 2020 lämnade enheten in det svenska ändringsförslaget till WHO. Därefter följde flera års granskning och dialog innan organisationen fattade sitt beslut.

– Det här är inget som händer över en natt. Det är resultatet av många års arbete tillsammans med kollegor från hela världen.

Från beslut till praktik

WHO:s beslut är fattat, men innan diagnosen börjar användas i svensk hälso- och sjukvård återstår införandet av ICD-11. Enligt nuvarande plan väntas Sverige gå över till det nya klassifikationssystemet 2028.

– Från att det formellt finns en diagnos till att den börjar tillämpas på bred front är nästa utmaning.

Införandet kommer enligt Elisabet Rothenberg att ta tid.

– Bland oss kliniska dietister är detta inget problem. Det är helt underbart att vi har fått en diagnos som vi kan sätta. Men innan läkare på bred front börjar använda den här diagnoskoden kommer det att ta ytterligare ett antal år.

Utmaningen handlar enligt henne inte bara om en ny diagnoskod, utan också om att förändra synen på sjukdomsrelaterad undernäring.

– Det har ju varit undernäringsproblematikens stora utmaning i alla år att många ser inte problemet. Och ser man det så förknippar man det med att det är naturligt när man blir gammal. Eller att någon är så sjuk att det inte är konstigt eller snarast naturligt att vikt förloras. 

Den nya diagnosen får också konsekvenser för dietisternas kliniska arbete.

– För dietistprofessionen är det här en oerhört viktig diagnos. Dessutom är det en diagnos som dietisten kan ställa självständigt. 

Men ytterst handlar förändringen om patienterna.

– Till syvende och sist är det helt uppenbart att ur patientens synvinkel är det förstås en fördel att alla de problem som man har identifieras och åtgärdas på ett adekvat sätt.

FAKTA

Därför spelar en diagnoskod roll

ICD (International Classification of Diseases) är WHO:s internationella klassifikationssystem för sjukdomar och hälsotillstånd. Diagnoskoder används i hälso- och sjukvården för dokumentation, statistik, forskning och planering.

Den nya diagnoskoden för undernäring hos vuxna (5B72) innebär att sjukdomsrelaterad undernäring för första gången får en egen plats i ICD-11. Det kan få flera konsekvenser:

  • Enhetligare diagnostik – vården får en gemensam diagnos för sjukdomsrelaterad undernäring hos vuxna.
  • Bättre uppföljning – förekomsten av undernäring kan följas systematiskt över tid.
  • Bättre forskningsförutsättningar – en gemensam diagnos gör det lättare att samla in och jämföra data.
  • Bättre planeringsunderlag – vården får bättre möjligheter att synliggöra behov och planera resurser.

Från GLIM till ICD – lång väg till ny diagnos

  • 2016: Det internationella samarbetet GLIM (Global Leadership Initiative on Malnutrition) bildas.
  • 2019: GLIM publicerar internationella diagnoskriterier för undernäring.
  • 2019: Elisabet Rothenberg och Tommy Cederholm kontaktar Socialstyrelsens ICD-enhet för att undersöka hur kriterierna kan omsättas i en ny ICD-diagnos.
  • 2020: Socialstyrelsens ICD-enhet lämnar, med stöd från fler än 40 nationella och internationella nutritionsorganisationer, in ett svenskt ändringsförslag till WHO.
  • 2025: WHO beslutar att införa den nya diagnosen Undernäring hos vuxna (5B72) i ICD-11.
  • 2027: Den nya diagnoskoden träder i kraft internationellt.
  • 2028: Sverige planerar att införa ICD-11.

Läs mer:



Kvinnohälsa

Kosttillskott i klimakteriet – mellan marknadsföring och vetenskap

Klimakteriet har fått allt större uppmärksamhet de senaste åren. Samtidigt växer marknaden för kosttillskott som utlovar allt från hormonell balans till bättre energi och minskade vallningar. Men hur väl stämmer löftena överens med forskningen?

Nina Granberg 30 juni, 2026 Uppdaterades 1 juli, 2026 3 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock

Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.