Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Geriatrik

Ensamhet vid högtider ökar risken för undernäring

Högtider som jul, nyår och påsk är tillfällen då släkt och vänner ofta samlas, umgås och äter gott. Påsken i år blir något helt annat. … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 4 minuters läsning
AdobeStock

Högtider som jul, nyår och påsk är tillfällen då släkt och vänner ofta samlas, umgås och äter gott. Påsken i år blir något helt annat. Covid-19 sätter effektivt stopp för möjligheterna att träffas och många äldre, som redan i vardagen lever ett ensamt liv, går miste om en höjdpunkt. Ensamhet och förväntningar som spricker leder inte sällan till depressioner, tappad matlust och risk för undernäring.

Undernäring är ett stort problem bland äldre. Det leder till ökad mottaglighet för virus som till exempel det nya Coronaviruset. En stor, bidragande faktor till det är att våra slemhinnor blir tunnare vid undernäring och därmed lättare släpper igenom olika virus. Infektionsrisken ökar därmed samtidigt som det blir svårare att tillfriskna.

Undernäring leder till ett högt individuellt lidande och den drabbade har högre risk att få sjukdomar som kräver medicinering, fallskador, trycksår, infektioner, försämrad psykisk hälsa och har sammantaget fyra gånger så hög risk att dö i förtid.

”Jag är väldigt förvånad över hur lite det pratas i dessa dagar om att stärka riskgruppernas immunförsvar. Man verkar mer eller mindre ha glömt bort detta. Vad kan vi göra förutom att isolera våra äldre? En viktig åtgärd vore att se till att näringsintaget hos dem blir rätt”, säger geriatriker Yngve Gustafson, professor på Umeå universitet.

”Man kan tro att det är lång process att bygga bort undernäring hos en person, men så är inte fallet. Det kan ta några veckor att förbättra en persons nutritionsstatus men med tanke på hur länge den här pandemin väntas pågå är det inte för sent ännu”.

I undersökningar man gjort i Västerbotten bland hemmaboende äldre med hemtjänst har det visat sig att bland de som är över 80 år är det 13 procent som har allvarlig näringsbrist. Dessa kan det ta lite längre tid att stärka upp. Sedan finns det en större grupp, nära dubbelt så många, som har risk för näringsbrist och där kan det gå snabbt att vända läget. Det som är viktigt är att man får upp proteinnivåer och ökar järnintaget, det är de två faktorer som är viktigast för slemhinneförsvaret. Väl fungerande slemhinnor står emot virus mycket bättre.

Problemet med undernäring har Livsmedelsakademin tagit tag i. Man har tagit initiativ till ett fem år långt projekt, Nollvisionen för undernäring hos äldre. Projektet finansieras av Vinnova och tillsammans med flera aktörer i ekosystemet runt den äldre individen har Livsmedelsakademin utvecklat en strategi för hur vi ska nå en nationell nollvision för undernäring hos äldre.

”Undernäring är en dold folksjukdom som orsakar personligt lidande och kostar sannolikt otaliga miljarder varje år i onödiga samhällskostnader. Det finns en utbredd uppfattning om att vi inte har några undernärda i Sverige, men det stämmer alltså inte. Följdfrågan måste bli varför det är så, vi har ju ingen brist på livsmedel”, säger Lotta Törner, VD på Livsmedelsakademin.

Problemet är enligt Lotta Törner att vi inte hittar de undernärda äldre i tid. Man går hem från jobbet vid 65 eller kanske 67 år och de första åren därefter är oftast problemfria. Man har väldigt lite behov av samhällsstöd. Sen börjar det hända saker.

”Undernäringen kommer oftast smygande, du kanske mister din partner, du blir tröttare, du får någon sjukdom, tappar matlusten och plötsligt är det ett faktum. Ofta är det bara slumpen som gör att undernäringen upptäcks, inte sällan i samband med att den äldre blir sjuk på något annat sätt”.

”Med andra ord är det svårt att veta vad som är hönan eller ägget. Vi har i våra förstudier inför projektet kunnat konstatera att det finns 170 olika organisationer i landet som på något sätt är inblandade i de äldres mat och hälsa. Det gör det hela väldigt svåröverskådligt och det är svårt att veta vem som är ansvarig”, säger Lotta Törner.

Livsmedelsakademin och projektets partners, för närvarande 12 företag, organisationer, Socialstyrelsen och Livsmedelsverket, ska nu bygga om systemet från grunden fram till år 2025. Man börjar i två kommuner, skånska Kävlinge samt Enskede Årsta Vantör, en stadsdel i Stockholm. Ett grundläggande arbete är inledningsvis att bygga digitala system som gör att alla i dag icke kommunicerande kärl kan börja kommunicera.

-”Nu gäller det att hitta lösningar och få upp matlusten hos alla de som är isolerade i sina hem, det är viktigare än någonsin och det gäller samtidigt att få alla kommuner att inse det. Om fem år ska 100 kommuner ha implementerat lösningarna. Det är ett stort arbete som ligger framför oss”, slår Lotta Törner fast.

Livsmedelsakademin arbetar med frågor som är större än vad den enskilde aktören själv kan driva. Vi skapar unika samarbeten kring komplexa frågeställningar, med fokus på näringsliv, akademi och samhälle. Med utgångspunkt i den skånska livsmedelsproduktionen och i starkt samarbete med andra kluster, bidrar vi till den regionala utvecklingen genom att arbeta med frågor som är nationella, regionala och globala. Därmed skapar vi en långsiktigt hållbar, konkurrenskraftig och innovativ livsmedelsnäring.

Källa: www.livsmedelsakademin.se


Dela artikeln

Folkhälsa

Unga ersätter måltider med energidrycker och mackor

Fyra av tio unga uppger att de minst en gång i veckan ersätter frukost, lunch eller middag med något snabbt och lättillgängligt. Macka, proteinbar och energidryck hör till de vanligaste valen, visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 2 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock 

Hälsa har fått en allt större plats i ungas liv, men idealen är inte alltid lätta att förena med vardagens krav. Många av de svarande upplever en stor skillnad mellan hur hälsosamt de vill äta och hur hälsosamt de faktiskt äter.

När de ställs inför ett konkret matval väger smaken tyngst för 53 procent. Därefter följer priset, 41 procent, och att maten ska mätta, 37 procent. Endast var femte anger att det viktigaste är att maten känns nyttig eller hälsosam.

– Unga vet i hög grad vad som uppfattas som hälsosamt. Utmaningen är inte i första hand brist på kunskap, utan att vardagen drar åt ett annat håll, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

Priset påverkar möjligheten

På frågan om vad som skulle underlätta mer hälsosamma val svarar 44 procent billigare hälsosamma alternativ. Nästan lika många, 42 procent, efterfrågar mer tid och ork, medan 39 procent lyfter bättre planering.

Jessica Åkerström menar att matvalen behöver förstås utifrån de ungas hela vardagssituation.

– När unga väljer mat konkurrerar den långsiktiga hälsoambitionen med mycket mer omedelbara behov. Det ska vara gott, prisvärt, mättande och enkelt att få tag på.

Undersökningen pekar också på att de regelbundna måltiderna har tappat mark. Drygt hälften uppger att de äter frukost varje dag och omkring var fjärde att de lagar mat dagligen. Enligt rapporten har båda vanorna minskat sedan 2017.

Samtidigt svarar 43 procent att de äter något i farten minst en gång i veckan. Nästan lika många, 41 procent, uppger att de minst varje vecka ersätter frukost, lunch eller middag med ett snabbare alternativ.

Energidryck vanligt som snabb energi

Energidryck är det vanligaste valet när de svarande behöver snabb energi under en vanlig vecka. Det uppger 42 procent.

Bland dem som ersätter en huvudmåltid svarar 26 procent att den ofta ersätts med energidryck. Det placerar drycken efter macka och proteinbar, men före bland annat frukt, yoghurt och proteindryck eller måltidsersättning. Motsvarande andel är 33 procent bland dem som uppger att de växte upp med sämre ekonomiska förutsättningar.

– Måltiden har i många situationer flyttat från hemmet till mellanrummen i vardagen, på väg mellan skola, jobb, träning och sociala sammanhang. Då får det som är nära, snabbt och enkelt ett naturligt försprång framför det som kräver planering och tillagning, säger Jessica Åkerström.

Den nya datainsamlingen genomfördes som en digital enkät den 8 maj–8 juni 2026. Rapporten innehåller även äldre data om utvecklingen av ungas matvanor sedan 2015.



Verktyg

Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 Uppdaterades 21 augusti, 2026 2 minuters läsning
IMG_2192
Nutraware

Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Bildanalysen bygger på flera AI-modeller som identifierar livsmedel och uppskattar portionsstorlekar. Informationen kopplas sedan till en livsmedelsdatabas för beräkning av energi och näringsinnehåll

Analysen omfattar bland annat protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Portionsstorlekarna är uppskattningar, och ingredienser som inte syns på bilden, exempelvis olja, salt och tillsatt socker, kan inte fastställas exakt.

– För exakta mängder krävs vägning eller manuell registrering, säger Petra Kindlund.

Uppgifterna sammanställs per dag och vecka. I samband med varje måltid går det även att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.

– Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund.

Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.

Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt Petra Kindlund bygger råden bland annat på riktlinjer från Livsmedelsverket, de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och WHO. Innehållet har kvalitetssäkrats tillsammans med legitimerade dietister.

– Råden och innehållet ses löpande över och uppdateras i takt med nya rekommendationer och relevant forskning, säger Petra Kindlund.

Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser. Några resultat som visar hur bildanalysens träffsäkerhet har testats eller validerats har inte redovisats.

Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.

.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.