Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Geriatrik

Ensamhet vid högtider ökar risken för undernäring

Högtider som jul, nyår och påsk är tillfällen då släkt och vänner ofta samlas, umgås och äter gott. Påsken i år blir något helt annat. … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 4 minuters läsning
AdobeStock

Högtider som jul, nyår och påsk är tillfällen då släkt och vänner ofta samlas, umgås och äter gott. Påsken i år blir något helt annat. Covid-19 sätter effektivt stopp för möjligheterna att träffas och många äldre, som redan i vardagen lever ett ensamt liv, går miste om en höjdpunkt. Ensamhet och förväntningar som spricker leder inte sällan till depressioner, tappad matlust och risk för undernäring.

Undernäring är ett stort problem bland äldre. Det leder till ökad mottaglighet för virus som till exempel det nya Coronaviruset. En stor, bidragande faktor till det är att våra slemhinnor blir tunnare vid undernäring och därmed lättare släpper igenom olika virus. Infektionsrisken ökar därmed samtidigt som det blir svårare att tillfriskna.

Undernäring leder till ett högt individuellt lidande och den drabbade har högre risk att få sjukdomar som kräver medicinering, fallskador, trycksår, infektioner, försämrad psykisk hälsa och har sammantaget fyra gånger så hög risk att dö i förtid.

”Jag är väldigt förvånad över hur lite det pratas i dessa dagar om att stärka riskgruppernas immunförsvar. Man verkar mer eller mindre ha glömt bort detta. Vad kan vi göra förutom att isolera våra äldre? En viktig åtgärd vore att se till att näringsintaget hos dem blir rätt”, säger geriatriker Yngve Gustafson, professor på Umeå universitet.

”Man kan tro att det är lång process att bygga bort undernäring hos en person, men så är inte fallet. Det kan ta några veckor att förbättra en persons nutritionsstatus men med tanke på hur länge den här pandemin väntas pågå är det inte för sent ännu”.

I undersökningar man gjort i Västerbotten bland hemmaboende äldre med hemtjänst har det visat sig att bland de som är över 80 år är det 13 procent som har allvarlig näringsbrist. Dessa kan det ta lite längre tid att stärka upp. Sedan finns det en större grupp, nära dubbelt så många, som har risk för näringsbrist och där kan det gå snabbt att vända läget. Det som är viktigt är att man får upp proteinnivåer och ökar järnintaget, det är de två faktorer som är viktigast för slemhinneförsvaret. Väl fungerande slemhinnor står emot virus mycket bättre.

Problemet med undernäring har Livsmedelsakademin tagit tag i. Man har tagit initiativ till ett fem år långt projekt, Nollvisionen för undernäring hos äldre. Projektet finansieras av Vinnova och tillsammans med flera aktörer i ekosystemet runt den äldre individen har Livsmedelsakademin utvecklat en strategi för hur vi ska nå en nationell nollvision för undernäring hos äldre.

”Undernäring är en dold folksjukdom som orsakar personligt lidande och kostar sannolikt otaliga miljarder varje år i onödiga samhällskostnader. Det finns en utbredd uppfattning om att vi inte har några undernärda i Sverige, men det stämmer alltså inte. Följdfrågan måste bli varför det är så, vi har ju ingen brist på livsmedel”, säger Lotta Törner, VD på Livsmedelsakademin.

Problemet är enligt Lotta Törner att vi inte hittar de undernärda äldre i tid. Man går hem från jobbet vid 65 eller kanske 67 år och de första åren därefter är oftast problemfria. Man har väldigt lite behov av samhällsstöd. Sen börjar det hända saker.

”Undernäringen kommer oftast smygande, du kanske mister din partner, du blir tröttare, du får någon sjukdom, tappar matlusten och plötsligt är det ett faktum. Ofta är det bara slumpen som gör att undernäringen upptäcks, inte sällan i samband med att den äldre blir sjuk på något annat sätt”.

”Med andra ord är det svårt att veta vad som är hönan eller ägget. Vi har i våra förstudier inför projektet kunnat konstatera att det finns 170 olika organisationer i landet som på något sätt är inblandade i de äldres mat och hälsa. Det gör det hela väldigt svåröverskådligt och det är svårt att veta vem som är ansvarig”, säger Lotta Törner.

Livsmedelsakademin och projektets partners, för närvarande 12 företag, organisationer, Socialstyrelsen och Livsmedelsverket, ska nu bygga om systemet från grunden fram till år 2025. Man börjar i två kommuner, skånska Kävlinge samt Enskede Årsta Vantör, en stadsdel i Stockholm. Ett grundläggande arbete är inledningsvis att bygga digitala system som gör att alla i dag icke kommunicerande kärl kan börja kommunicera.

-”Nu gäller det att hitta lösningar och få upp matlusten hos alla de som är isolerade i sina hem, det är viktigare än någonsin och det gäller samtidigt att få alla kommuner att inse det. Om fem år ska 100 kommuner ha implementerat lösningarna. Det är ett stort arbete som ligger framför oss”, slår Lotta Törner fast.

Livsmedelsakademin arbetar med frågor som är större än vad den enskilde aktören själv kan driva. Vi skapar unika samarbeten kring komplexa frågeställningar, med fokus på näringsliv, akademi och samhälle. Med utgångspunkt i den skånska livsmedelsproduktionen och i starkt samarbete med andra kluster, bidrar vi till den regionala utvecklingen genom att arbeta med frågor som är nationella, regionala och globala. Därmed skapar vi en långsiktigt hållbar, konkurrenskraftig och innovativ livsmedelsnäring.

Källa: www.livsmedelsakademin.se


Dela artikeln

Obesitas

Ny GLP-1-tablett godkänd i Storbritannien: ”Nu går utvecklingen av obesitasläkemedel in i en ny fas”

Storbritannien blir först i Europa med att godkänna GLP-1-läkemedlet orforglipron i tablettform för behandling av obesitas och typ 2-diabetes. British Nutrition Foundation lyfter samtidigt behovet av nutritionsstöd i takt med den ökande användningen av GLP-1-läkemedel.

Nina Granberg 13 augusti, 2026 Uppdaterades 14 augusti, 2026 2 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock

Den brittiska läkemedelsmyndigheten MHRA har godkänt orforglipron, med produktnamnet Foundayo, för viktbehandling hos vuxna med BMI på minst 30, eller BMI 27–30 med minst en viktrelaterad samsjuklighet. Läkemedlet är också godkänt vid otillräckligt kontrollerad typ 2-diabetes.

Till skillnad från exempelvis semaglutid och tirzepatid i injektionsform tas GLP-1-läkemedlet orforglipron som en tablett en gång om dagen, utan särskilda restriktioner kring mat eller vatten.

I fas 3-studien ATTAIN-1, med drygt 3 100 deltagare med obesitas utan diabetes, gav den högsta studerade dosen i genomsnitt 11,2 procents viktnedgång efter 72 veckor, jämfört med 2,1 procent med placebo. Studien, som finansierades av tillverkaren Eli Lilly, har publicerats i New England Journal of Medicine.

Kan nå fler 

Simon Cork, som forskar om aptitreglering och obesitas vid Anglia Ruskin University, konstaterar i en intervju med BBC Radio 4 att dagens tabletter ger mindre viktnedgång än de mest effektiva injektionsbehandlingarna, men tror att det kan förändras snabbt.

– Nu går utvecklingen av obesitasläkemedel i tablettform in i en ny fas. Jag tror att vi inom de närmaste fem åren kommer att få se tabletter som närmar sig, eller till och med överträffar, effekten av injektionsläkemedlen, säger Simon Cork.

Han pekar också på att tabletten är enklare att ta och kan bli billigare att producera. Cork tror samtidigt att obesitasläkemedel i allt större utsträckning kommer att användas långsiktigt.

– Precis som blodtrycksmedicin och statiner kan vara livslånga behandlingar tror jag att många som behöver hjälp med sin vikt kommer att använda de här läkemedlen under lång tid.

Nutritionsstöd fortsatt viktigt

För viktbehandling ska orforglipron användas tillsammans med energireducerad kost och ökad fysisk aktivitet. British Nutrition Foundation, BNF, betonar samtidigt att nutritionsstöd bör vara en integrerad del av behandlingen när användningen av GLP-1-läkemedel ökar.

De vanligaste biverkningarna är gastrointestinala, bland annat illamående, diarré och kräkningar.

Foundayo är ännu inte tillgängligt inom den brittiska offentliga sjukvården NHS. En eventuell användning där ska först utvärderas av bland andra NICE.


Dela artikeln

Forskning

Tarmbakterier kan signalera diabetesrisk flera år i förväg

Förändringar i tarmfloran kan ses flera år innan typ 2-diabetes utvecklas. Det visar en ny stor svensk studie. Resultaten pekar också på att kostens fiberinnehåll kan påverka om vissa tarmbakterier är förknippade med ökad eller minskad risk.

Nina Granberg 12 augusti, 2026 Uppdaterades 13 augusti, 2026 2 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.