Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Geriatrik

Ensamhet vid högtider ökar risken för undernäring

Högtider som jul, nyår och påsk är tillfällen då släkt och vänner ofta samlas, umgås och äter gott. Påsken i år blir något helt annat. … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 4 minuters läsning

Högtider som jul, nyår och påsk är tillfällen då släkt och vänner ofta samlas, umgås och äter gott. Påsken i år blir något helt annat. Covid-19 sätter effektivt stopp för möjligheterna att träffas och många äldre, som redan i vardagen lever ett ensamt liv, går miste om en höjdpunkt. Ensamhet och förväntningar som spricker leder inte sällan till depressioner, tappad matlust och risk för undernäring.

Undernäring är ett stort problem bland äldre. Det leder till ökad mottaglighet för virus som till exempel det nya Coronaviruset. En stor, bidragande faktor till det är att våra slemhinnor blir tunnare vid undernäring och därmed lättare släpper igenom olika virus. Infektionsrisken ökar därmed samtidigt som det blir svårare att tillfriskna.

Undernäring leder till ett högt individuellt lidande och den drabbade har högre risk att få sjukdomar som kräver medicinering, fallskador, trycksår, infektioner, försämrad psykisk hälsa och har sammantaget fyra gånger så hög risk att dö i förtid.

”Jag är väldigt förvånad över hur lite det pratas i dessa dagar om att stärka riskgruppernas immunförsvar. Man verkar mer eller mindre ha glömt bort detta. Vad kan vi göra förutom att isolera våra äldre? En viktig åtgärd vore att se till att näringsintaget hos dem blir rätt”, säger geriatriker Yngve Gustafson, professor på Umeå universitet.

”Man kan tro att det är lång process att bygga bort undernäring hos en person, men så är inte fallet. Det kan ta några veckor att förbättra en persons nutritionsstatus men med tanke på hur länge den här pandemin väntas pågå är det inte för sent ännu”.

I undersökningar man gjort i Västerbotten bland hemmaboende äldre med hemtjänst har det visat sig att bland de som är över 80 år är det 13 procent som har allvarlig näringsbrist. Dessa kan det ta lite längre tid att stärka upp. Sedan finns det en större grupp, nära dubbelt så många, som har risk för näringsbrist och där kan det gå snabbt att vända läget. Det som är viktigt är att man får upp proteinnivåer och ökar järnintaget, det är de två faktorer som är viktigast för slemhinneförsvaret. Väl fungerande slemhinnor står emot virus mycket bättre.

Problemet med undernäring har Livsmedelsakademin tagit tag i. Man har tagit initiativ till ett fem år långt projekt, Nollvisionen för undernäring hos äldre. Projektet finansieras av Vinnova och tillsammans med flera aktörer i ekosystemet runt den äldre individen har Livsmedelsakademin utvecklat en strategi för hur vi ska nå en nationell nollvision för undernäring hos äldre.

”Undernäring är en dold folksjukdom som orsakar personligt lidande och kostar sannolikt otaliga miljarder varje år i onödiga samhällskostnader. Det finns en utbredd uppfattning om att vi inte har några undernärda i Sverige, men det stämmer alltså inte. Följdfrågan måste bli varför det är så, vi har ju ingen brist på livsmedel”, säger Lotta Törner, VD på Livsmedelsakademin.

Problemet är enligt Lotta Törner att vi inte hittar de undernärda äldre i tid. Man går hem från jobbet vid 65 eller kanske 67 år och de första åren därefter är oftast problemfria. Man har väldigt lite behov av samhällsstöd. Sen börjar det hända saker.

”Undernäringen kommer oftast smygande, du kanske mister din partner, du blir tröttare, du får någon sjukdom, tappar matlusten och plötsligt är det ett faktum. Ofta är det bara slumpen som gör att undernäringen upptäcks, inte sällan i samband med att den äldre blir sjuk på något annat sätt”.

”Med andra ord är det svårt att veta vad som är hönan eller ägget. Vi har i våra förstudier inför projektet kunnat konstatera att det finns 170 olika organisationer i landet som på något sätt är inblandade i de äldres mat och hälsa. Det gör det hela väldigt svåröverskådligt och det är svårt att veta vem som är ansvarig”, säger Lotta Törner.

Livsmedelsakademin och projektets partners, för närvarande 12 företag, organisationer, Socialstyrelsen och Livsmedelsverket, ska nu bygga om systemet från grunden fram till år 2025. Man börjar i två kommuner, skånska Kävlinge samt Enskede Årsta Vantör, en stadsdel i Stockholm. Ett grundläggande arbete är inledningsvis att bygga digitala system som gör att alla i dag icke kommunicerande kärl kan börja kommunicera.

-”Nu gäller det att hitta lösningar och få upp matlusten hos alla de som är isolerade i sina hem, det är viktigare än någonsin och det gäller samtidigt att få alla kommuner att inse det. Om fem år ska 100 kommuner ha implementerat lösningarna. Det är ett stort arbete som ligger framför oss”, slår Lotta Törner fast.

Livsmedelsakademin arbetar med frågor som är större än vad den enskilde aktören själv kan driva. Vi skapar unika samarbeten kring komplexa frågeställningar, med fokus på näringsliv, akademi och samhälle. Med utgångspunkt i den skånska livsmedelsproduktionen och i starkt samarbete med andra kluster, bidrar vi till den regionala utvecklingen genom att arbeta med frågor som är nationella, regionala och globala. Därmed skapar vi en långsiktigt hållbar, konkurrenskraftig och innovativ livsmedelsnäring.

Källa: www.livsmedelsakademin.se


Dela artikeln

Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Dietisten
Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
IMG_1028

Foto: IMG_1028

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

  • Vad är NNR2023?
    De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
  • Fokus:
    Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
  • Hälsa & hållbarhet:
    Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
  • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
    Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
  • Utmaningar:
    Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.