Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Geriatrik

Ensamhet vid högtider ökar risken för undernäring

Högtider som jul, nyår och påsk är tillfällen då släkt och vänner ofta samlas, umgås och äter gott. Påsken i år blir något helt annat. … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 4 minuters läsning
AdobeStock

Högtider som jul, nyår och påsk är tillfällen då släkt och vänner ofta samlas, umgås och äter gott. Påsken i år blir något helt annat. Covid-19 sätter effektivt stopp för möjligheterna att träffas och många äldre, som redan i vardagen lever ett ensamt liv, går miste om en höjdpunkt. Ensamhet och förväntningar som spricker leder inte sällan till depressioner, tappad matlust och risk för undernäring.

Undernäring är ett stort problem bland äldre. Det leder till ökad mottaglighet för virus som till exempel det nya Coronaviruset. En stor, bidragande faktor till det är att våra slemhinnor blir tunnare vid undernäring och därmed lättare släpper igenom olika virus. Infektionsrisken ökar därmed samtidigt som det blir svårare att tillfriskna.

Undernäring leder till ett högt individuellt lidande och den drabbade har högre risk att få sjukdomar som kräver medicinering, fallskador, trycksår, infektioner, försämrad psykisk hälsa och har sammantaget fyra gånger så hög risk att dö i förtid.

”Jag är väldigt förvånad över hur lite det pratas i dessa dagar om att stärka riskgruppernas immunförsvar. Man verkar mer eller mindre ha glömt bort detta. Vad kan vi göra förutom att isolera våra äldre? En viktig åtgärd vore att se till att näringsintaget hos dem blir rätt”, säger geriatriker Yngve Gustafson, professor på Umeå universitet.

”Man kan tro att det är lång process att bygga bort undernäring hos en person, men så är inte fallet. Det kan ta några veckor att förbättra en persons nutritionsstatus men med tanke på hur länge den här pandemin väntas pågå är det inte för sent ännu”.

I undersökningar man gjort i Västerbotten bland hemmaboende äldre med hemtjänst har det visat sig att bland de som är över 80 år är det 13 procent som har allvarlig näringsbrist. Dessa kan det ta lite längre tid att stärka upp. Sedan finns det en större grupp, nära dubbelt så många, som har risk för näringsbrist och där kan det gå snabbt att vända läget. Det som är viktigt är att man får upp proteinnivåer och ökar järnintaget, det är de två faktorer som är viktigast för slemhinneförsvaret. Väl fungerande slemhinnor står emot virus mycket bättre.

Problemet med undernäring har Livsmedelsakademin tagit tag i. Man har tagit initiativ till ett fem år långt projekt, Nollvisionen för undernäring hos äldre. Projektet finansieras av Vinnova och tillsammans med flera aktörer i ekosystemet runt den äldre individen har Livsmedelsakademin utvecklat en strategi för hur vi ska nå en nationell nollvision för undernäring hos äldre.

”Undernäring är en dold folksjukdom som orsakar personligt lidande och kostar sannolikt otaliga miljarder varje år i onödiga samhällskostnader. Det finns en utbredd uppfattning om att vi inte har några undernärda i Sverige, men det stämmer alltså inte. Följdfrågan måste bli varför det är så, vi har ju ingen brist på livsmedel”, säger Lotta Törner, VD på Livsmedelsakademin.

Problemet är enligt Lotta Törner att vi inte hittar de undernärda äldre i tid. Man går hem från jobbet vid 65 eller kanske 67 år och de första åren därefter är oftast problemfria. Man har väldigt lite behov av samhällsstöd. Sen börjar det hända saker.

”Undernäringen kommer oftast smygande, du kanske mister din partner, du blir tröttare, du får någon sjukdom, tappar matlusten och plötsligt är det ett faktum. Ofta är det bara slumpen som gör att undernäringen upptäcks, inte sällan i samband med att den äldre blir sjuk på något annat sätt”.

”Med andra ord är det svårt att veta vad som är hönan eller ägget. Vi har i våra förstudier inför projektet kunnat konstatera att det finns 170 olika organisationer i landet som på något sätt är inblandade i de äldres mat och hälsa. Det gör det hela väldigt svåröverskådligt och det är svårt att veta vem som är ansvarig”, säger Lotta Törner.

Livsmedelsakademin och projektets partners, för närvarande 12 företag, organisationer, Socialstyrelsen och Livsmedelsverket, ska nu bygga om systemet från grunden fram till år 2025. Man börjar i två kommuner, skånska Kävlinge samt Enskede Årsta Vantör, en stadsdel i Stockholm. Ett grundläggande arbete är inledningsvis att bygga digitala system som gör att alla i dag icke kommunicerande kärl kan börja kommunicera.

-”Nu gäller det att hitta lösningar och få upp matlusten hos alla de som är isolerade i sina hem, det är viktigare än någonsin och det gäller samtidigt att få alla kommuner att inse det. Om fem år ska 100 kommuner ha implementerat lösningarna. Det är ett stort arbete som ligger framför oss”, slår Lotta Törner fast.

Livsmedelsakademin arbetar med frågor som är större än vad den enskilde aktören själv kan driva. Vi skapar unika samarbeten kring komplexa frågeställningar, med fokus på näringsliv, akademi och samhälle. Med utgångspunkt i den skånska livsmedelsproduktionen och i starkt samarbete med andra kluster, bidrar vi till den regionala utvecklingen genom att arbeta med frågor som är nationella, regionala och globala. Därmed skapar vi en långsiktigt hållbar, konkurrenskraftig och innovativ livsmedelsnäring.

Källa: www.livsmedelsakademin.se


Dela artikeln

Geriatrik

Undernäring får egen diagnos ”Ett paradigmskifte”

För första gången får sjukdomsrelaterad undernäring hos vuxna en egen diagnos i WHO:s klassifikationssystem ICD-11. Bakom beslutet ligger ett mångårigt internationellt arbete där svenska forskare varit drivande.

Nina Granberg 8 juli, 2026 Uppdaterades 9 juli, 2026 5 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock

För Elisabet Rothenberg, dietist och professor i geriatrisk nutrition, innebär beslutet betydligt mer än en ny diagnoskod. Tillsammans med Tommy Cederholm, professor i klinisk nutrition, har hon varit drivande bakom det svenska förslaget till WHO. Arbetet skedde i nära samarbete med ESPEN och med stöd av fler än 40 nationella och internationella nutritionsorganisationer.

– Det här innebär ett paradigmskifte, säger hon.

Hittills har sjukdomsrelaterad undernäring hos vuxna saknat en egen diagnos i WHO:s klassifikationssystem. Däremot har ICD-systemet innehållit diagnoser för andra former av undernäring, men inte för den sjukdomsrelaterade undernäring som är vanlig inom dagens hälso- och sjukvård.

– I den nuvarande ICD-10 finns många specifika diagnoser kopplade till undernäring, till exempel olika mikronäringsbrister och tillstånd som främst är förknippade till svält. Utmaningen, framför allt i västerländsk hälso- och sjukvård, har varit att det inte har funnits någon diagnos för den sjukdomsrelaterade undernäring vi möter hos vuxna patienter.

Elisabet-Rothenberg-1
Elisabet Rothenberg, dietist och professor i geriatrisk nutrition.Kristianstad university

Avsaknaden av en egen diagnos har gjort det svårare att identifiera och dokumentera sjukdomsrelaterad undernäring på ett enhetligt sätt. Enligt Elisabet Rothenberg är det just den bristen som den nya ICD-koden ska råda bot på.

– Nu får vi en formell etikett på problemet. Det gör att hälso- och sjukvården aktivt kan identifiera och dokumentera undernäring på ett helt annat sätt än tidigare.

Beslutet väntas också få betydelse långt utanför den enskilda patientens journal.

– Syns man inte så finns man inte. Finns det ingen diagnos går det inte heller att följa förekomsten av undernäring på ett systematiskt sätt. Det blir svårt att visa hur stort problemet är, att bedriva forskning och att planera vårdens resurser.

Den nya diagnosen skapar också bättre förutsättningar för uppföljning och forskning.

– Med en diagnos kan vi börja samla statistik och följa utvecklingen över tid. Vi får bättre möjligheter att jämföra data mellan länder och att utvärdera effekten av olika nutritionsinsatser.

Diagnosen är samtidigt inte ett mål i sig, betonar Elisabet Rothenberg.

– En diagnos behandlar förstås ingen patient. Men den är en viktig förutsättning för att vi ska kunna synliggöra problemet och ge undernäring den uppmärksamhet som tillståndet förtjänar.

Lång väg till ny diagnos

När GLIM-kriterierna hade publicerats såg Elisabet Rothenberg och Tommy Cederholm en möjlighet att ta nästa steg. GLIM-kriterierna beskrev hur sjukdomsrelaterad undernäring skulle diagnostiseras – nu behövde de också bli en del av WHO:s internationella klassifikationssystem.

För Elisabet Rothenberg och Tommy Cederholm blev nästa steg att ta reda på hur ett ändringsförslag kunde lämnas till WHO.

– Vi insåg ganska snart att vägen gick via Socialstyrelsens ICD-enhet.

År 2020 lämnade enheten in det svenska ändringsförslaget till WHO. Därefter följde flera års granskning och dialog innan organisationen fattade sitt beslut.

– Det här är inget som händer över en natt. Det är resultatet av många års arbete tillsammans med kollegor från hela världen.

Från beslut till praktik

WHO:s beslut är fattat, men innan diagnosen börjar användas i svensk hälso- och sjukvård återstår införandet av ICD-11. Enligt nuvarande plan väntas Sverige gå över till det nya klassifikationssystemet 2028.

– Från att det formellt finns en diagnos till att den börjar tillämpas på bred front är nästa utmaning.

Införandet kommer enligt Elisabet Rothenberg att ta tid.

– Bland oss kliniska dietister är detta inget problem. Det är helt underbart att vi har fått en diagnos som vi kan sätta. Men innan läkare på bred front börjar använda den här diagnoskoden kommer det att ta ytterligare ett antal år.

Utmaningen handlar enligt henne inte bara om en ny diagnoskod, utan också om att förändra synen på sjukdomsrelaterad undernäring.

– Det har ju varit undernäringsproblematikens stora utmaning i alla år att många ser inte problemet. Och ser man det så förknippar man det med att det är naturligt när man blir gammal. Eller att någon är så sjuk att det inte är konstigt eller snarast naturligt att vikt förloras. 

Den nya diagnosen får också konsekvenser för dietisternas kliniska arbete.

– För dietistprofessionen är det här en oerhört viktig diagnos. Dessutom är det en diagnos som dietisten kan ställa självständigt. 

Men ytterst handlar förändringen om patienterna.

– Till syvende och sist är det helt uppenbart att ur patientens synvinkel är det förstås en fördel att alla de problem som man har identifieras och åtgärdas på ett adekvat sätt.

FAKTA

Därför spelar en diagnoskod roll

ICD (International Classification of Diseases) är WHO:s internationella klassifikationssystem för sjukdomar och hälsotillstånd. Diagnoskoder används i hälso- och sjukvården för dokumentation, statistik, forskning och planering.

Den nya diagnoskoden för undernäring hos vuxna (5B72) innebär att sjukdomsrelaterad undernäring för första gången får en egen plats i ICD-11. Det kan få flera konsekvenser:

  • Enhetligare diagnostik – vården får en gemensam diagnos för sjukdomsrelaterad undernäring hos vuxna.
  • Bättre uppföljning – förekomsten av undernäring kan följas systematiskt över tid.
  • Bättre forskningsförutsättningar – en gemensam diagnos gör det lättare att samla in och jämföra data.
  • Bättre planeringsunderlag – vården får bättre möjligheter att synliggöra behov och planera resurser.

Från GLIM till ICD – lång väg till ny diagnos

  • 2016: Det internationella samarbetet GLIM (Global Leadership Initiative on Malnutrition) bildas.
  • 2019: GLIM publicerar internationella diagnoskriterier för undernäring.
  • 2019: Elisabet Rothenberg och Tommy Cederholm kontaktar Socialstyrelsens ICD-enhet för att undersöka hur kriterierna kan omsättas i en ny ICD-diagnos.
  • 2020: Socialstyrelsens ICD-enhet lämnar, med stöd från fler än 40 nationella och internationella nutritionsorganisationer, in ett svenskt ändringsförslag till WHO.
  • 2025: WHO beslutar att införa den nya diagnosen Undernäring hos vuxna (5B72) i ICD-11.
  • 2027: Den nya diagnoskoden träder i kraft internationellt.
  • 2028: Sverige planerar att införa ICD-11.

Läs mer:



Kvinnohälsa

Kosttillskott i klimakteriet – mellan marknadsföring och vetenskap

Klimakteriet har fått allt större uppmärksamhet de senaste åren. Samtidigt växer marknaden för kosttillskott som utlovar allt från hormonell balans till bättre energi och minskade vallningar. Men hur väl stämmer löftena överens med forskningen?

Nina Granberg 30 juni, 2026 Uppdaterades 1 juli, 2026 3 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock

Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.