Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Geriatrik

Ensamhet vid högtider ökar risken för undernäring

Högtider som jul, nyår och påsk är tillfällen då släkt och vänner ofta samlas, umgås och äter gott. Påsken i år blir något helt annat. … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 4 minuters läsning
AdobeStock

Högtider som jul, nyår och påsk är tillfällen då släkt och vänner ofta samlas, umgås och äter gott. Påsken i år blir något helt annat. Covid-19 sätter effektivt stopp för möjligheterna att träffas och många äldre, som redan i vardagen lever ett ensamt liv, går miste om en höjdpunkt. Ensamhet och förväntningar som spricker leder inte sällan till depressioner, tappad matlust och risk för undernäring.

Undernäring är ett stort problem bland äldre. Det leder till ökad mottaglighet för virus som till exempel det nya Coronaviruset. En stor, bidragande faktor till det är att våra slemhinnor blir tunnare vid undernäring och därmed lättare släpper igenom olika virus. Infektionsrisken ökar därmed samtidigt som det blir svårare att tillfriskna.

Undernäring leder till ett högt individuellt lidande och den drabbade har högre risk att få sjukdomar som kräver medicinering, fallskador, trycksår, infektioner, försämrad psykisk hälsa och har sammantaget fyra gånger så hög risk att dö i förtid.

”Jag är väldigt förvånad över hur lite det pratas i dessa dagar om att stärka riskgruppernas immunförsvar. Man verkar mer eller mindre ha glömt bort detta. Vad kan vi göra förutom att isolera våra äldre? En viktig åtgärd vore att se till att näringsintaget hos dem blir rätt”, säger geriatriker Yngve Gustafson, professor på Umeå universitet.

”Man kan tro att det är lång process att bygga bort undernäring hos en person, men så är inte fallet. Det kan ta några veckor att förbättra en persons nutritionsstatus men med tanke på hur länge den här pandemin väntas pågå är det inte för sent ännu”.

I undersökningar man gjort i Västerbotten bland hemmaboende äldre med hemtjänst har det visat sig att bland de som är över 80 år är det 13 procent som har allvarlig näringsbrist. Dessa kan det ta lite längre tid att stärka upp. Sedan finns det en större grupp, nära dubbelt så många, som har risk för näringsbrist och där kan det gå snabbt att vända läget. Det som är viktigt är att man får upp proteinnivåer och ökar järnintaget, det är de två faktorer som är viktigast för slemhinneförsvaret. Väl fungerande slemhinnor står emot virus mycket bättre.

Problemet med undernäring har Livsmedelsakademin tagit tag i. Man har tagit initiativ till ett fem år långt projekt, Nollvisionen för undernäring hos äldre. Projektet finansieras av Vinnova och tillsammans med flera aktörer i ekosystemet runt den äldre individen har Livsmedelsakademin utvecklat en strategi för hur vi ska nå en nationell nollvision för undernäring hos äldre.

”Undernäring är en dold folksjukdom som orsakar personligt lidande och kostar sannolikt otaliga miljarder varje år i onödiga samhällskostnader. Det finns en utbredd uppfattning om att vi inte har några undernärda i Sverige, men det stämmer alltså inte. Följdfrågan måste bli varför det är så, vi har ju ingen brist på livsmedel”, säger Lotta Törner, VD på Livsmedelsakademin.

Problemet är enligt Lotta Törner att vi inte hittar de undernärda äldre i tid. Man går hem från jobbet vid 65 eller kanske 67 år och de första åren därefter är oftast problemfria. Man har väldigt lite behov av samhällsstöd. Sen börjar det hända saker.

”Undernäringen kommer oftast smygande, du kanske mister din partner, du blir tröttare, du får någon sjukdom, tappar matlusten och plötsligt är det ett faktum. Ofta är det bara slumpen som gör att undernäringen upptäcks, inte sällan i samband med att den äldre blir sjuk på något annat sätt”.

”Med andra ord är det svårt att veta vad som är hönan eller ägget. Vi har i våra förstudier inför projektet kunnat konstatera att det finns 170 olika organisationer i landet som på något sätt är inblandade i de äldres mat och hälsa. Det gör det hela väldigt svåröverskådligt och det är svårt att veta vem som är ansvarig”, säger Lotta Törner.

Livsmedelsakademin och projektets partners, för närvarande 12 företag, organisationer, Socialstyrelsen och Livsmedelsverket, ska nu bygga om systemet från grunden fram till år 2025. Man börjar i två kommuner, skånska Kävlinge samt Enskede Årsta Vantör, en stadsdel i Stockholm. Ett grundläggande arbete är inledningsvis att bygga digitala system som gör att alla i dag icke kommunicerande kärl kan börja kommunicera.

-”Nu gäller det att hitta lösningar och få upp matlusten hos alla de som är isolerade i sina hem, det är viktigare än någonsin och det gäller samtidigt att få alla kommuner att inse det. Om fem år ska 100 kommuner ha implementerat lösningarna. Det är ett stort arbete som ligger framför oss”, slår Lotta Törner fast.

Livsmedelsakademin arbetar med frågor som är större än vad den enskilde aktören själv kan driva. Vi skapar unika samarbeten kring komplexa frågeställningar, med fokus på näringsliv, akademi och samhälle. Med utgångspunkt i den skånska livsmedelsproduktionen och i starkt samarbete med andra kluster, bidrar vi till den regionala utvecklingen genom att arbeta med frågor som är nationella, regionala och globala. Därmed skapar vi en långsiktigt hållbar, konkurrenskraftig och innovativ livsmedelsnäring.

Källa: www.livsmedelsakademin.se


Dela artikeln

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.