Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Nutrition

Enklare råd om introduktion av mat med gluten till spädbarn

Nu är uppdateringen av rådet om introduktion av mat med gluten till barn under ett år klar. Det nya rådet är att börja ge mat … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Foto: AdobeStock

Nu är uppdateringen av rådet om introduktion av mat med gluten till barn under ett år klar. Det nya rådet är att börja ge mat med gluten på samma sätt som annan mat. Men det är viktigt att börja med små mängder och att öka mängden långsamt.

Livsmedelsverket har gått igenom den samlade forskningen om gluten under småbarnsåren och risken att utveckla celiaki. Genomgången visar att mängden gluten kan påverka risken för celiaki. Tidpunkten för när barnet börjar äta gluten spelar mindre roll. Därför tas det tidigare rådet bort om att introducera små smakprov av mat med gluten tidigast från fyra månaders ålder och  senast vid sex månader.

Introducera gluten på samma sätt som annan mat

Föräldrar uppmanas nu att introducera mat med gluten på samma sätt som andra livsmedelsgrupper under barnets första år. Mängderna spannmål som innehåller gluten bör till en början vara små och ökas långsamt oavsett vid vilken tidpunkt de börjar ges under det första året. Mat med gluten kan ges som något av de första smakproven men föräldrarna kan också vänta med att ge sådan mat till senare under spädbarnsåret. Rådet gäller för alla barn, även barn med ärftlighet för celiaki.

– Det viktiga är att börja med små mängder gluten och att öka mängden långsamt. Som förälder kan man tänka att det är bra med smakportioner även när det gäller välling och gröt, som ofta innehåller gluten, så att man inte ger en hel vällingflaska från start, säger Ylva Sjögren Bolin, immunolog och nutritionist på Livsmedelsverket.

Spannmålsprodukter viktiga näringskällor

Spannmålsbaserade livsmedel bidrar bland annat med kolhydrater, fibrer samt viktiga mineraler och vitaminer som järn och folat. Dessutom bidrar de med fullkorn. Därför är det bra för både barn och vuxna att äta spannmålsbaserade livsmedel.

Källa: Livsmedelsverket


Dela artikeln

Onkologi

Ny studie kopplar livsstilsfaktorer till bröstcancer

Mer än en fjärdedel av de förlorade friska levnadsåren till följd av bröstcancer kan kopplas till livsstilsfaktorer som kost, rökning, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Det visar en omfattande analys av data från över 200 länder.

Nina Granberg 5 mars, 2026 Uppdaterades 6 mars, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_1218538903 1

Foto: AdobeStock

Studien, som analyserar data från cancerregister i fler än 200 länder mellan 1990 och 2023, visar att 28 procent av de förlorade friska levnadsåren på grund av bröstcancer globalt kan kopplas till modifierbara livsstilsfaktorer. Bland dessa ingår hög konsumtion av rött kött, tobaksanvändning, högt blodsocker, högt BMI, hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet. Resultaten har publicerats i The Lancet Oncology och omfattar både historiska trender och framtidsprognoser.

Studien visar att antalet nya fall av bröstcancer globalt beräknas stiga från omkring 2,3 miljoner år 2023 till mer än 3,5 miljoner år 2050. Samtidigt framgår det att personer i höginkomstländer i regel har bättre tillgång till screening, snabba diagnoser och behandling, medan ökande sjukdomsbörda och högre dödlighet förväntas i låg- och medelinkomstländer där vårdresurserna är mer begränsade.

Kartlagda riskfaktorer

Av de livsstilsfaktorerna som studien kopplar till förlorade friska levnadsår stod följande för störst andel:

  • Hög konsumtion av rött kött – 11 procent av alla förlorade friska levnadsår
  • Tobaksanvändning, inklusive passiv rökning – cirka 8 procent
  • Högt blodsocker – 6 procent
  • Högt BMI – 4 procent
  • Hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet – vardera 2 procent

Analysen visar också att det diagnostiserades tre gånger fler nya fall av bröstcancer hos kvinnor över 55 år jämfört med kvinnor mellan 20 och 54 år under 2023. Samtidigt har incidensen i åldersgruppen 20–54 år ökat med nästan 29 procent sedan 1990, medan incidensen i äldre åldersgrupper varit relativt stabil.


Dela artikeln

Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 Uppdaterades 5 mars, 2026 2 minuters läsning
IMG_1589

Foto: David Stephansson



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.