Enligt riksmaten ungdom 2016-2017 är cola­drycker, kaffe och te större källor till koffeinintaget hos barn och ungdomar än vad energi­dryckerna är. Dock talar nyare statistik för att konsumtionen av energidrycker har ökat kraftigt, vilket troligtvis även speglar ungdomarnas dryckes­vanor. 

– Det är mycket möjligt att det skulle se annorlunda ut om vi gör en ny matvaneundersökning, säger Sabina Litens Karlsson, toxikolog på Livsmedelsverkets avdelning Råd och reglering.

Det finns ingen juridisk åldersgräns för energidryckerna och det finns alltid butiker som struntar i handelns frivilliga överenskommelse som innebär att man behöver vara minst 15 år för att få köpa dem.

– Efsa har dragit slutsatsen att en måttlig konsumtion av energidryck är säker. Men innehål­let i dryckerna varierar. Vissa har betydligt högre mängd koffein än andra och även vid en måt­tlig konsumtion behövs det inte så mycket för att yngre ungdomar ska reagera.

Det är främst koffeinet som bidrar till de oönskade effekterna. De övriga ämnen som är tillsatta, såsom höga halter av B-vitaminer, taurin, guarana och ginseng, är inte lika väl undersökta.

– De flesta vuxna och äldre ungdomar kan dricka en burk om dagen av en energidryck med lite lägre koffeinhalt utan att få oönskade effekter. För en elvaåring kan det räcka med en halv burk av en sort med lägre koffeinhalt för att få problem med sömnen. Det är också relativt vanligt med hjärtklappning, att bli lite speedad, samt rastlöshet, spänningar, yrsel och illamående. Alla de effekterna är övergående, säger Sabina Litens Karlsson.

Sömnen påverkas även av relativt små mängder koffein. Halveringstiden kan av genetiska orsaker variera mellan tre och sju timmar, och beror även på om man är van vid koffein. För den som har en lägre kroppsvikt och är ovan blir halterna i blodet högre.

Om man dricker energidrycker ofta är risken att hälsan påverkas även på längre sikt. Det är lätt att bli beroende av koffeinet och känslan av att vara pigg och fokuserad. 

Barn är känsligare och bygger kanske snabbare upp ett beroende.

Livsmedelsverket ser även en fara i att energi­dryckerna kan bli en ersättning för bra mat och bra mellanmål, vilket innebär risk för näringsbrister. De som är sötade med socker har ungefär samma sockerhalt som läsk och kan bidra till övervikt. Även tandhälsan riskerar att försämras, både på grund av socker och eftersom sura ämnen i dryckerna kan ge frätskador på tänderna.

Jacob Gudiol, som är en av Sveriges mest pålästa vad gäller kost och träning, konstaterar att det inte finns någon definition för energidrycker och dess innehåll. Och hur hälsan påverkas är inte studerat.

– Barn är känsligare och bygger kanske snabbare upp ett beroende.

Han poängterar att yngre människor konsumerar koffein på ett annat sätt än vid traditionellt kaffedrickande. Koffeindrycker används till exempel i samband med träning som ofta sker på kväl­len, och gaming på kvällar och nätter. Medan kaffe korrelerar med många positiva hälsoparametrar så är de långsiktiga effekterna av energidrycker inte studerade. Koffeinmängden och övrigt innehåll i dryckerna varierar, till skillnad från kaffet där det är mer standardiserat.

– Folk har ofta ingen koll på vad burkarna innehåller, eller att det kan vara stora skillnader i mängden koffein – upp till sex gånger högre i vissa burkar.

I forskningsstudier om ökad prestation, som görs på vuxna, ges ofta 3-6 milligram koffein per kilo kroppsvikt. 

– En liten tjej som väger 40 kilo, som dricker en energidryck med 200 milligram koffein, får i sig dessa mängder när hon kanske ska sitta still och vara koncentrerad. Det är inte konstigt att det leder till ångestkänslor och hjärtklappning. Om man dricker den på eftermiddagen är koffeinhalten i blodet fortfarande hög när man ska sova. Det leder till sämre sömn, och mindre djupsömn, man blir trött på morgonen, och många tar då en energi­dryck för att vakna och bli piggare. Det är lätt att hamna i en ond cirkel, säger Jacob Gudiol.

Om man däremot vet hur man använder det kan det användas på ett positivt vis:

– Koffein i mindre doser ökar fokus och koncentration. De som köper energidryck för att de är trötta under skoldagen kanske tar till sig undervisningen bättre, och kanske är mer trötta på kvällen när det är dags att sova. Men på gruppnivå är det nog inte så bra. Det är svårt att veta vilken dos som är lagom och när man ska dricka energidrycken för att koffeinet inte ska påverka sömnen. 

De andra ämnena som ofta ingår i energi­dryckerna har inte heller visats utgöra någon hälso­risk. BCAA (grenade aminosyror) finns även i proteinet i maten vi äter, och taurin finns bland annat i kyckling. Vissa av dryckerna innehåller väldigt höga halter av vitaminer, men utgör ingen hälsorisk om man dricker en burk per dag.

Han menar att det främsta problemet med energidryckerna är att de påverkar sömnen, och att många inte förstår att det kan påverka det psykiska måendet. 

– Om man kan visa att det är problem vore det önskvärt med en åldersgräns eller gräns för hur mycket koffein en dryck får innehålla. Men vi har inte data på hur konsumtionen ser ut eller vid vilken koffeinnivå man i så fall skulle sätta gränsen. Det behövs fler undersökningar som Riksmaten för att vi ska kunna veta, och de behöver göras oftare.