Obesitas

Fetma och typ 2-diabetes stör det centrala nervsystemet

En vanlig diet med hög fetthalt ökar inte bara midjan, utan krymper också hjärnan. Australiska och kinesiska biologer fastställde att en sådan diet under lång tid bidrar till ackumuleringen av giftiga proteiner i hjärncellerna hos bärare av Alzheimers sjukdom.

16 september, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

De flesta patienter med Alzheimers sjukdom har en sent debuterande, sporadisk form av sjukdomen. Samtidigt spelar metabola faktorer en viktig roll i uppkomsten och utvecklingen av denna form av demens, noterar forskare.

– Fetma och diabetes stör det centrala nervsystemets arbete, ökar psykiska störningar och kognitiv försämring. Vi visade detta i vår studie på möss, sa författaren till studien, neuroforskaren Larisa Bobrovska.

Forskarna studerade två grupper av möss i vars DNA en mänsklig version av MAPT-genen infogades med en mutation som främjar ackumuleringen av skadliga proteiner i neuroner. Under 30 veckor fick en grupp en normal diet och den andra en diet med hög fetthalt.

Som ett resultat visade det sig att en diet med mycket fet mat inte bara leder till fetma och diabetes, utan också till försämring av hjärnans kognitiva funktioner, inklusive utveckling av ångestsyndrom, depression och försämring av Alzheimers sjukdom.

Det noteras att möss oftare gick upp i övervikt på grund av dålig ämnesomsättning orsakad av förändringar i hjärnan, rapporterar presstjänsten vid University of South Australia.

Resultaten av studien förklarar, enligt dess författare, potentiellt varför förekomsten av Alzheimers sjukdom och andra former av demens har ökat markant under de senaste decennierna runt om i världen. De tror att kampen mot fetma kan bidra till att minska antalet patienter med demens.

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.