Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Var tredje gymnasietjej har järnbrist

En studie från Lunds universitet visar att 38 procent av gymnasietjejerna lider av järnbrist. Andelen är särskilt hög bland vegetarianer och veganer, där nästan 70 procent har för låga järnnivåer.

17 mars, 2025 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning
Stock.adobe.com

Forskare vid Lunds universitet undersökte 475 kvinnliga gymnasieelever i Malmö och Lund för att kartlägga järnbrist i åldersgruppen. Deltagarna fick svara på frågor om kost och menstruation samt lämna blodprov för att mäta ferritin och hemoglobin – två viktiga markörer för kroppens järnnivåer.

– Tonårstjejer har ett extra stort behov av järn, men många får inte i sig tillräckligt via kosten, säger Moa Wolff, forskare och specialistläkare.

Köttätare har bättre järnstatus

Studien visar att nästan var tredje gymnasietjej har järnbrist, men siffran är mer än dubbelt så hög bland de som utesluter kött ur kosten. Tre procent av deltagarna hade allvarlig järnbrist, så kallad järnbristanemi, vilket kan ge symtom som extrem trötthet och yrsel.

– Det är positivt att fler väljer en mer växtbaserad kost eftersom det har hälsofördelar och är bra för miljön. Men man måste tänka på hur man får i sig järn, säger Anna Stubbendorff, dietist och doktorand i nutritionsepidemiologi vid Lunds universitet.

Hur kan man motverka järnbrist?

Enligt forskarna handlar det inte bara om hur mycket järn man får i sig, utan också hur väl kroppen kan ta upp det.

– Fullkorn och baljväxter som bönor, ärtor och linser är bra källor till järn, men för att kroppen ska kunna ta upp det effektivt bör man kombinera det med C-vitaminrika livsmedel som citrusfrukter eller surdegsbröd. Samtidigt kan drycker som kaffe och te minska upptaget, säger Anna Stubbendorff.

Studien visade också att de som åt mer frukt hade lägre förekomst av järnbrist. Forskarna hoppas nu kunna utveckla en screeningmetod som kan hjälpa skolhälsovården att identifiera tonårstjejer i riskzonen för järnbrist.

Iron insight: exploring dietary patterns and iron deficiency among teenage girls in Sweden, European Journal of Nutrition



Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.