Var tredje gymnasietjej har järnbrist

En studie från Lunds universitet visar att 38 procent av gymnasietjejerna lider av järnbrist. Andelen är särskilt hög bland vegetarianer och veganer, där nästan 70 procent har för låga järnnivåer.

17 mars, 2025 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Forskare vid Lunds universitet undersökte 475 kvinnliga gymnasieelever i Malmö och Lund för att kartlägga järnbrist i åldersgruppen. Deltagarna fick svara på frågor om kost och menstruation samt lämna blodprov för att mäta ferritin och hemoglobin – två viktiga markörer för kroppens järnnivåer.

– Tonårstjejer har ett extra stort behov av järn, men många får inte i sig tillräckligt via kosten, säger Moa Wolff, forskare och specialistläkare.

Köttätare har bättre järnstatus

Studien visar att nästan var tredje gymnasietjej har järnbrist, men siffran är mer än dubbelt så hög bland de som utesluter kött ur kosten. Tre procent av deltagarna hade allvarlig järnbrist, så kallad järnbristanemi, vilket kan ge symtom som extrem trötthet och yrsel.

– Det är positivt att fler väljer en mer växtbaserad kost eftersom det har hälsofördelar och är bra för miljön. Men man måste tänka på hur man får i sig järn, säger Anna Stubbendorff, dietist och doktorand i nutritionsepidemiologi vid Lunds universitet.

Hur kan man motverka järnbrist?

Enligt forskarna handlar det inte bara om hur mycket järn man får i sig, utan också hur väl kroppen kan ta upp det.

– Fullkorn och baljväxter som bönor, ärtor och linser är bra källor till järn, men för att kroppen ska kunna ta upp det effektivt bör man kombinera det med C-vitaminrika livsmedel som citrusfrukter eller surdegsbröd. Samtidigt kan drycker som kaffe och te minska upptaget, säger Anna Stubbendorff.

Studien visade också att de som åt mer frukt hade lägre förekomst av järnbrist. Forskarna hoppas nu kunna utveckla en screeningmetod som kan hjälpa skolhälsovården att identifiera tonårstjejer i riskzonen för järnbrist.

Iron insight: exploring dietary patterns and iron deficiency among teenage girls in Sweden, European Journal of Nutrition

Dietisten Plus

Viktig information om tidskriften Dietisten

Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift och inte en medlemsförmån i Dietisternas Riksförbund (DRF), även om vi samarbetar och DRF finns representerade i redaktionsrådet. För att säkra tidskriftens långsiktiga kvalitet och fortsatta utgivning upphör nu tidigare kostnadsfria prenumerationer. För att fortsätta få Dietisten krävs att du tecknar en aktiv prenumeration.

26 januari, 2026 • Uppdaterades 26 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Tidskriften Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift. Vi samarbetar med Dietisternas Riksförbund (DRF), bland annat genom att DRF finns representerade i tidskriftens redaktionsråd, men Dietisten ges inte ut av DRF och är inte en medlemsförmån.

Under många år har tidskriften kunnat erbjudas kostnadsfritt. För att långsiktigt säkerställa Dietistens fortsatta utveckling, kvalitet och överlevnad behöver vi nu ta nästa steg. Det innebär att tidskriften inte längre kommer att vara kostnadsfri.

Alla tidigare kostnadsfria prenumerationer kommer därför att upphöra, och för att fortsätta ta del av Dietisten krävs en ny aktiv prenumeration.

Vi har just nu ett introduktionspris för dig som vill fortsätta läsa tidskriften (eller för dig som vill teckna en ny prenumeration): 790 kr per år för både tryckt tidning och digital läsning. Önskar du fler exemplar, företagsprenumerationer eller att betala via faktura kan du mejla till prenumeration@dietisten.net

Vi hoppas verkligen att du vill fortsätta läsa Dietisten och vara med på vår resa framåt – med fördjupande innehåll, aktuell forskning och relevanta perspektiv för dietistprofessionen.

Åtgärd krävs!
För att säkerställa din fortsatta prenumeration, teckna abonnemang via länken nedan:
https://www.dietisten.net/prenumerationer

Folkhälsa

Matvanor i ekonomisk utsatthet - nytt projekt ska minska ohälsa

Nu startar Mat för ett inkluderande samhälle, ett förberedelseprojekt som ska bidra till mer jämlika matvanor genom att ta avstamp i människors faktiska levnadsvillkor.

Nina Granberg 4 februari, 2026 • Uppdaterades 5 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Med Region Stockholm i täten samverkar offentlig sektor och civilsamhälle för att möta ohälsa kopplad till matvanor, en folkhälsoutmaning som slår hårdast mot personer som lever i ekonomisk utsatthet.

Projektet koordineras av Region Stockholm genom Centrum för obesitas vid Akademiskt specialistcentrum och pågår till juni 2026. Arbetet finansieras av Vinnova genom SustainGov och är ett samverkansprojekt för systemförändring med flera aktörer, däribland Dietisternas riksförbund (DRF).

– Det behövs nya arbetssätt som tar avstamp i verkliga levnadsvillkor. Det här projektet ger oss en unik möjlighet att bättre förstå vilka hinder som står i vägen för hälsosamma matvanor hos en väldigt utsatt samhällsgrupp och hur vi inom offentlig sektor bättre kan möta dem”, säger Liisa Tolvanen, forskare och specialistdietist inom obesitasbehandling vid Centrum för obesitas, Akademiskt specialistcentrum, Region Stockholm.

Projektgruppen ska samarbeta med personer som lever i socioekonomisk utsatthet, representerade av Matmissionens medlemmar, genom enkäter, djupintervjuer och workshops. Syftet är att identifiera behov, barriärer och drivkrafter bakom matval, samt att ta fram ett kunskapsunderlag som kan användas nationellt för mer träffsäkra och jämlika folkhälsoinsatser.