Geriatrik

En stor måltid är bättre än många små för äldre

Att få i sig ett rejält mål mat om dagen är viktigt för äldre personers hälsa. En stor måltid är bättre för näringsintaget än många … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 4 minuters läsning

Att få i sig ett rejält mål mat om dagen är viktigt för äldre personers hälsa.\nEn stor måltid är bättre för näringsintaget än många mellanmål, visar en ny doktorsavhandling från Örebro universitet.\n– En god trerättersmåltid kan betyda mycket, säger forskaren Stina Engelheart.

Under senare år har betydelsen av många mellanmål för äldre betonats. Inom äldreomsorgen kan till exempel frukost, lunch och middag kompletteras med så många som fem mellanmål per dag. Orsaken är att man vill få de som har svag aptit att få i sig tillräckligt mycket energi och näring.

Nu visar den nya doktorsavhandlingen Nutritional status in a functional perspective: A study in a cohort of older people in home health care att många mellanmål inte har samma effekt för näringsintaget som om man äter en större lunch eller middag.

– Det verkar mer gynnsamt att äta ett rejält mål mat, säger Stina Engelheart, nybliven doktor i medicinsk vetenskap vid Örebro universitet.

I studien har 69 personer över 65 år följts, i de flesta fall under tre års tid. Från det att de skrevs in i hemsjukvården har personerna fått lämna olika sorters prover. Ett team med olika kompetenser har kartlagt bland annat deras sjukdomar, näringsintag, välmående och fysiska funktion.

Energi från trerätters

Det visade sig då att ett större mål mat var viktigare för det totala intaget av energi och protein än att sprida ut ätandet till många tillfällen under dygnet .

– Det gäller att få i sig så tillräckligt mycket energi. Om du inte orkar äta så stor portion mat, så måste portionen vara energi- och näringstät för att du ska få i dig tillräckligt. Man kanske också kan tänka sig en trerättersmåltid, med förrätt, huvudrätt och efterrätt, för att få så mycket energi som möjligt.

Även nattfastans betydelse har undersökts, för att se hur det totala näringsintaget påverkas.

Idag finns en rekommendation för äldreomsorgen om max elva timmar mellan sista kvällsmålet och det första som serveras på morgonen. Det blir svårt att täcka näringsbehovet genom alla måltider och mellanmål under dagen om det ska ske under färre timmar.

Men i den nya studien finns inga bevis för att nattfastans längd påverkar hur mycket näring de äldre får i sig totalt under dygnet.

– Det behöver undersökas mer. Det finns ganska lite forskning kring det, säger Stina Engelheart.

Olika yrken behöver samarbeta

Avhandlingen visar också att det finns stora möjligheter att förbättra äldres hälsa genom en helhetssyn på födointaget. Nutritionen, alltså hur vi får i oss mat, omvandlar den till energi och tillgodogör oss näringsämnen, påverkas till exempel av sjukdomar och medicinering. Det gör att många olika yrkesgrupper behöver samarbeta i team för att få bästa möjliga resultat.

– Det saknas till viss del i vård och omsorg. När det handlar om nutrition lägger man det ofta på dietisten, och dietisten är ju egentligen bara intresserad av mat. Så då får man bara matperspektivet. För de här personerna är det så mycket som spelar in, så man måste få till ett bra samarbete i dessa frågor, säger Stina Engelheart.

Forskarens tips om mat till pensionärer

Ät tillräckligt mycket\nDet är inte ovanligt att äldre personer äter mindre än tidigare. Men tappade kilon är inte samma sak när man är 80 som när man är 30. Högre upp i åldrarna kan det få allvarliga konsekvenser.\n– Man ska helst inte gå ner i vikt, för då tappar man viktig muskelmassa. Det gäller oavsett om man överviktig från början eller inte. Ju äldre man blir desto viktigare är det att bibehålla vikten. Oavsett på vilken nivå man har sin kroppsvikt, säger Stina Engelheart, dietist och doktor i medicinsk vetenskap vid Örebro universitet.

Ät olika saker\nPrecis som tidigare i livet är det lämpligt att blanda vad som ligger på tallriken och inte heller äta samma sak varje dag.\n– Det är alltid bra att variera livsmedlen så mycket som möjligt. Då har man större chans att få sig det man behöver.

Håll koll på proteinerna\nProtein är viktigt för att minska den muskelnedbrytning som sker med stigande ålder. Det betyder att till exempel kött, fisk, mjölkprodukter, ägg, spannmål eller baljväxter är bra att ha på tallriken.\n– Se till att det finns något proteinrikt vid varje måltid. Hoppa inte över det. Drick gärna mjölk till maten och ät yoghurt eller någon annan mjölkprodukt till frukost. Tar du kaffe och smörgås på kvällen, så se till att det finns något proteinrikt på smörgåsen. Kanske en ägg- och sillmacka, säger Stina Engelheart.

Länk till doktorsavhandlingen: https://oru.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1522488&dswid=30

(Foto: Jesper Mattsson/Örebro universitet)

Källa: Örebro universitet

Folkhälsa

Ny rapport: Viljan att äta hälsosamt finns – men vardagen sätter gränser

Många människor i ekonomisk utsatthet vill äta hälsosammare. Men höga matkostnader, bristande tillgänglighet och andra praktiska hinder i vardagen gör det svårt att göra de matval man egentligen vill. Det visar en ny rapport från projektet Mat för ett inkluderande samhälle.

Nina Granberg 22 juni, 2026 • Uppdaterades 24 juni, 2026 • 2 minuters läsning

En av rapportens tydligaste slutsatser är att utmaningen sällan handlar om bristande kunskap eller motivation. Tvärtom visar resultaten att många vill äta mer fisk, frukt, bär och grönsaker. Hälsosam mat upplevs som viktig, men de ekonomiska förutsättningarna räcker ofta inte till.

– Projektets resultat visar att människor i ekonomisk utsatthet i stor utsträckning vet hur de skulle vilja äta. Problemet är att vardagen ofta begränsar möjligheten att göra de val man egentligen vill göra, säger Amanda Allvin, Livsmedelsakademins projektledare.

Rapporten bygger på enkätsvar från 5 534 av Matmissionens medlemmar samt intervjuer och observationer. Många beskriver hur matinköp präglas av ständiga avvägningar mellan pris, mättnad och tillgänglighet. För flera handlar det inte bara om matpriserna, utan också om möjligheten att ta sig till platser där prisvärd mat finns.

Flera faktorer påverkar matvalen

Frågor om mat kan sällan ses isolerat från resten av människors livssituation, enligt rapporten. Ekonomisk utsatthet samspelar ofta med andra utmaningar, medan stödinsatserna hanteras av flera olika aktörer.

– När vi tittar på människors vardag blir det tydligt att mat, hälsa, mobilitet och socialt stöd är tätt sammanlänkade frågor. Om vi vill skapa bättre förutsättningar för hälsa behöver vi också förstå de system som formar människors möjligheter att äta, säger Liisa Tolvanen, legitimerad dietist vid Centrum för obesitas, Region Stockholm.

Samtidigt visar rapporten att många har stort förtroende för civilsamhällesaktörer som Matmissionen. Över hälften av de svarande uppger att de helst vill få information, stöd och hjälp genom just Matmissionen.

Vill testa nya lösningar

Projektgruppen rekommenderar nu att nästa steg blir att testa konkreta insatser i människors vardag. Det kan handla om bättre tillgång till prisvärd mat, mobilitetslösningar, matlagningsaktiviteter och bättre samordning mellan olika samhällsinsatser.

Målet är att utveckla arbetssätt där offentlig sektor och civilsamhälle tillsammans kan skapa mer träffsäkra och tillgängliga stödinsatser.

– Om vi menar allvar med ett matsystem som främjar ett friskt liv för alla behöver det också fungera för människor vars vardag är som allra mest skör, säger Johan Rindevall, chef för Matmissionen Sverige.

Läs rapporten HÄR.

Nutrition

Ny bok ska göra näringslära mer tillgänglig

Kostråd, dieter och hälsopåståenden möter oss dagligen. Med den nya boken Grundläggande näringslära vill Christina Berg, professor i kostvetenskap ge studenter och yrkesverksamma en stabil vetenskaplig grund att stå på.

Nina Granberg 21 juni, 2026 • Uppdaterades 22 juni, 2026 • 1 minuts läsning

Boken Grundläggande näringslära (Liber) riktar sig bland annat till studenter på lärarutbildning, vårdutbildning, folkhälsovetenskap och idrottsvetenskap samt till yrkesverksamma som vill uppdatera sina kunskaper om kost och näring.

– Det har länge saknats en grundbok i näringslära som är både heltäckande och lättillgänglig. Många befintliga böcker förutsätter förkunskaper i kemi, fysiologi och kostvetenskap. Jag ville skriva den bok jag själv saknade, en bok som gör näringslära begriplig och tillgänglig även för den som är ny inom området, säger Christina Berg, professor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet och legitimerad dietist.

Boken ger en introduktion till hur näringsämnen och kosten som helhet påverkar kroppen, hälsan och välbefinnandet. Den tar upp bland annat kolhydrater, fett, protein, vitaminer, mineraler och vatten, men också andra kostaspekter som antioxidanter, alkohol och oönskade ämnen i maten.

Enligt Christina Berg är behovet av vetenskapligt förankrad näringslära stort i en tid då nya kostråd och hälsopåståenden sprids snabbt.

– Den övergripande vetenskapliga samsynen kring vad som kännetecknar en hälsosam kost är förhållandevis stabil, säger hon.