Geriatrik

En stor måltid är bättre än många små för äldre

Att få i sig ett rejält mål mat om dagen är viktigt för äldre personers hälsa. En stor måltid är bättre för näringsintaget än många … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 4 minuters läsning

Att få i sig ett rejält mål mat om dagen är viktigt för äldre personers hälsa.\nEn stor måltid är bättre för näringsintaget än många mellanmål, visar en ny doktorsavhandling från Örebro universitet.\n– En god trerättersmåltid kan betyda mycket, säger forskaren Stina Engelheart.

Under senare år har betydelsen av många mellanmål för äldre betonats. Inom äldreomsorgen kan till exempel frukost, lunch och middag kompletteras med så många som fem mellanmål per dag. Orsaken är att man vill få de som har svag aptit att få i sig tillräckligt mycket energi och näring.

Nu visar den nya doktorsavhandlingen Nutritional status in a functional perspective: A study in a cohort of older people in home health care att många mellanmål inte har samma effekt för näringsintaget som om man äter en större lunch eller middag.

– Det verkar mer gynnsamt att äta ett rejält mål mat, säger Stina Engelheart, nybliven doktor i medicinsk vetenskap vid Örebro universitet.

I studien har 69 personer över 65 år följts, i de flesta fall under tre års tid. Från det att de skrevs in i hemsjukvården har personerna fått lämna olika sorters prover. Ett team med olika kompetenser har kartlagt bland annat deras sjukdomar, näringsintag, välmående och fysiska funktion.

Energi från trerätters

Det visade sig då att ett större mål mat var viktigare för det totala intaget av energi och protein än att sprida ut ätandet till många tillfällen under dygnet .

– Det gäller att få i sig så tillräckligt mycket energi. Om du inte orkar äta så stor portion mat, så måste portionen vara energi- och näringstät för att du ska få i dig tillräckligt. Man kanske också kan tänka sig en trerättersmåltid, med förrätt, huvudrätt och efterrätt, för att få så mycket energi som möjligt.

Även nattfastans betydelse har undersökts, för att se hur det totala näringsintaget påverkas.

Idag finns en rekommendation för äldreomsorgen om max elva timmar mellan sista kvällsmålet och det första som serveras på morgonen. Det blir svårt att täcka näringsbehovet genom alla måltider och mellanmål under dagen om det ska ske under färre timmar.

Men i den nya studien finns inga bevis för att nattfastans längd påverkar hur mycket näring de äldre får i sig totalt under dygnet.

– Det behöver undersökas mer. Det finns ganska lite forskning kring det, säger Stina Engelheart.

Olika yrken behöver samarbeta

Avhandlingen visar också att det finns stora möjligheter att förbättra äldres hälsa genom en helhetssyn på födointaget. Nutritionen, alltså hur vi får i oss mat, omvandlar den till energi och tillgodogör oss näringsämnen, påverkas till exempel av sjukdomar och medicinering. Det gör att många olika yrkesgrupper behöver samarbeta i team för att få bästa möjliga resultat.

– Det saknas till viss del i vård och omsorg. När det handlar om nutrition lägger man det ofta på dietisten, och dietisten är ju egentligen bara intresserad av mat. Så då får man bara matperspektivet. För de här personerna är det så mycket som spelar in, så man måste få till ett bra samarbete i dessa frågor, säger Stina Engelheart.

Forskarens tips om mat till pensionärer

Ät tillräckligt mycket\nDet är inte ovanligt att äldre personer äter mindre än tidigare. Men tappade kilon är inte samma sak när man är 80 som när man är 30. Högre upp i åldrarna kan det få allvarliga konsekvenser.\n– Man ska helst inte gå ner i vikt, för då tappar man viktig muskelmassa. Det gäller oavsett om man överviktig från början eller inte. Ju äldre man blir desto viktigare är det att bibehålla vikten. Oavsett på vilken nivå man har sin kroppsvikt, säger Stina Engelheart, dietist och doktor i medicinsk vetenskap vid Örebro universitet.

Ät olika saker\nPrecis som tidigare i livet är det lämpligt att blanda vad som ligger på tallriken och inte heller äta samma sak varje dag.\n– Det är alltid bra att variera livsmedlen så mycket som möjligt. Då har man större chans att få sig det man behöver.

Håll koll på proteinerna\nProtein är viktigt för att minska den muskelnedbrytning som sker med stigande ålder. Det betyder att till exempel kött, fisk, mjölkprodukter, ägg, spannmål eller baljväxter är bra att ha på tallriken.\n– Se till att det finns något proteinrikt vid varje måltid. Hoppa inte över det. Drick gärna mjölk till maten och ät yoghurt eller någon annan mjölkprodukt till frukost. Tar du kaffe och smörgås på kvällen, så se till att det finns något proteinrikt på smörgåsen. Kanske en ägg- och sillmacka, säger Stina Engelheart.

Länk till doktorsavhandlingen: https://oru.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1522488&dswid=30

(Foto: Jesper Mattsson/Örebro universitet)

Källa: Örebro universitet

Verktyg

Tallriksmodellen fyller 50 år – når 100 000 elever varje år

I år fyller Tallriksmodellen 50 år och den är fortfarande en självklar del av undervisningen. Varje år möter omkring 100 000 elever modellen i ämnet hem- och konsumentkunskap, där den används som pedagogiskt verktyg för att förklara hur en väl sammansatt måltid kan se ut.

Nina Granberg 12 januari, 2026 • Uppdaterades 13 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Modellen presenterades första gången 1976 i tidningen Vår näring. Bakom den står hushållsläraren och nutritionisten Britt-Marie Dahlin (Andersson), som ville göra näringslära mer begriplig genom en enkel, visuell symbol.

– Alla förstår Tallriksmodellen direkt, även barn och unga. Därför kommer de också ihåg den, säger Britt-Marie Dahlin (Andersson).

Tallriksmodellen delar in tallriken i tre delar: proteinrika livsmedel som kött, fisk, ägg och baljväxter, kolhydratkällor som potatis, ris och pasta samt grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Den bygger delvis på Livsmedelsverkets dåvarande matpyramid och kostcirkel. Runt 1992 valde Livsmedelsverket att stötta modellen, som därmed blev Sveriges officiella symbol för en väl sammansatt lunch eller middag.

I takt med förändrade levnadsvanor och ny kunskap om kost har modellen justerats. Från att ursprungligen vara indelad i tre lika delar utvecklades den till två varianter: en för fysiskt aktiva personer och en där halva tallriken utgörs av grönsaker för personer med lägre energibehov.

Trots sina 50 år ser Britt-Marie Dahlin (Andersson) Tallriksmodellen som minst lika relevant i dag. Hon lyfter särskilt betydelsen av hem- och konsumentkunskap och menar att ämnet ger elever praktiska och livsnära kunskaper som stärker självständigheten i vuxenlivet.

Meny

En stor måltid är bättre än många små för äldre

Energi från trerätters

Olika yrken behöver samarbeta

Forskarens tips om mat till pensionärer

Tallriksmodellen fyller 50 år – når 100 000 elever varje år

Få studier om kostvanor vid GLP-1-behandling