Folkhälsa

Var fjärde man löper förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom

En ny svensk studie visar att redan vid 40 års ålder har var fjärde man en måttligt förhöjd risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom inom 5–10 år. Bland kvinnor i samma ålder är motsvarande andel endast två procent.

22 april, 2025 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är finansierad av Hjärt-Lungfonden och baseras på data från över 1 800 personer i Skåne som deltog i riktade hälsosamtal under 2021 och 2022. Resultaten visar att 57 procent av männen i 40-årsåldern var överviktiga eller hade bukfetma, jämfört med 35 procent av kvinnorna. Övervikt visade sig ha en stark koppling till flera andra riskfaktorer, som rökning, ärftlighet, socioekonomisk utsatthet och psykisk stress.

– Övervikt är inte bara en av de vanligaste riskfaktorerna – den samverkar också med flera andra faktorer som ytterligare höjer risken för hjärt-kärlsjukdom, säger Beata Borgström Bolmsjö, distriktsläkare och huvudförfattare till studien.

Utifrån deltagarnas riskfaktorer räknade forskarna ut risken att de skulle drabbas av hjärt-kärlsjukdom, enligt en riskberäkningsmodell som väger in blodtryck, kolesterol, rökning och kön. Resultaten visade att en fjärdedel av männen i studien i kategorin hade ”måttlig risk” för en hjärt-kärlhändelse redan inom 5–10 år, jämfört med bara 2 procent av kvinnorna.

Vården och samhället behöver agera tidigare

Studien pekar på vikten av att vården identifierar riskfaktorer som övervikt och bukfetma i ett tidigt skede. Men det krävs också samhälleliga insatser, enligt forskarna.

– För att minska risken för hjärt-kärlsjukdom behövs kraftfulla insatser – både i vården och genom samhällsplanering. Vi behöver tydliga råd kring levnadsvanor och riktat stöd till de mest utsatta, säger Beata Borgström Bolmsjö.

Skillnader mellan könen – behov av jämlik vård

Den riskberäkning som användes i studien vägde in faktorer som blodtryck, kolesterol, rökning och kön. Det visade sig att 25 procent av männen hade en måttlig risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom inom en tioårsperiod, jämfört med bara 2 procent av kvinnorna.

– Forskningen ger oss verktyg att förstå hur vi kan skapa en friskare befolkning, men det krävs också politisk vilja. Alla i Sverige ska ha möjlighet att göra hälsosamma val och få rätt vård, oavsett var man bor, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Dietisten Plus

Viktig information om tidskriften Dietisten

Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift och inte en medlemsförmån i Dietisternas Riksförbund (DRF), även om vi samarbetar och DRF finns representerade i redaktionsrådet. För att säkra tidskriftens långsiktiga kvalitet och fortsatta utgivning upphör nu tidigare kostnadsfria prenumerationer. För att fortsätta få Dietisten krävs att du tecknar en aktiv prenumeration.

26 januari, 2026 • Uppdaterades 26 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Tidskriften Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift. Vi samarbetar med Dietisternas Riksförbund (DRF), bland annat genom att DRF finns representerade i tidskriftens redaktionsråd, men Dietisten ges inte ut av DRF och är inte en medlemsförmån.

Under många år har tidskriften kunnat erbjudas kostnadsfritt. För att långsiktigt säkerställa Dietistens fortsatta utveckling, kvalitet och överlevnad behöver vi nu ta nästa steg. Det innebär att tidskriften inte längre kommer att vara kostnadsfri.

Alla tidigare kostnadsfria prenumerationer kommer därför att upphöra, och för att fortsätta ta del av Dietisten krävs en ny aktiv prenumeration.

Vi har just nu ett introduktionspris för dig som vill fortsätta läsa tidskriften (eller för dig som vill teckna en ny prenumeration): 790 kr per år för både tryckt tidning och digital läsning. Önskar du fler exemplar, företagsprenumerationer eller att betala via faktura kan du mejla till prenumeration@dietisten.net

Vi hoppas verkligen att du vill fortsätta läsa Dietisten och vara med på vår resa framåt – med fördjupande innehåll, aktuell forskning och relevanta perspektiv för dietistprofessionen.

Åtgärd krävs!
För att säkerställa din fortsatta prenumeration, teckna abonnemang via länken nedan:
https://www.dietisten.net/prenumerationer

Folkhälsa

Matvanor i ekonomisk utsatthet - nytt projekt ska minska ohälsa

Nu startar Mat för ett inkluderande samhälle, ett förberedelseprojekt som ska bidra till mer jämlika matvanor genom att ta avstamp i människors faktiska levnadsvillkor.

Nina Granberg 4 februari, 2026 • Uppdaterades 5 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Med Region Stockholm i täten samverkar offentlig sektor och civilsamhälle för att möta ohälsa kopplad till matvanor, en folkhälsoutmaning som slår hårdast mot personer som lever i ekonomisk utsatthet.

Projektet koordineras av Region Stockholm genom Centrum för obesitas vid Akademiskt specialistcentrum och pågår till juni 2026. Arbetet finansieras av Vinnova genom SustainGov och är ett samverkansprojekt för systemförändring med flera aktörer, däribland Dietisternas riksförbund (DRF).

– Det behövs nya arbetssätt som tar avstamp i verkliga levnadsvillkor. Det här projektet ger oss en unik möjlighet att bättre förstå vilka hinder som står i vägen för hälsosamma matvanor hos en väldigt utsatt samhällsgrupp och hur vi inom offentlig sektor bättre kan möta dem”, säger Liisa Tolvanen, forskare och specialistdietist inom obesitasbehandling vid Centrum för obesitas, Akademiskt specialistcentrum, Region Stockholm.

Projektgruppen ska samarbeta med personer som lever i socioekonomisk utsatthet, representerade av Matmissionens medlemmar, genom enkäter, djupintervjuer och workshops. Syftet är att identifiera behov, barriärer och drivkrafter bakom matval, samt att ta fram ett kunskapsunderlag som kan användas nationellt för mer träffsäkra och jämlika folkhälsoinsatser.