Var fjärde man löper förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom
En ny svensk studie visar att redan vid 40 års ålder har var fjärde man en måttligt förhöjd risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom inom 5–10 år. Bland kvinnor i samma ålder är motsvarande andel endast två procent.
Foto: Stock.adobe.com
Studien är finansierad av Hjärt-Lungfonden och baseras på data från över 1 800 personer i Skåne som deltog i riktade hälsosamtal under 2021 och 2022. Resultaten visar att 57 procent av männen i 40-årsåldern var överviktiga eller hade bukfetma, jämfört med 35 procent av kvinnorna. Övervikt visade sig ha en stark koppling till flera andra riskfaktorer, som rökning, ärftlighet, socioekonomisk utsatthet och psykisk stress.
– Övervikt är inte bara en av de vanligaste riskfaktorerna – den samverkar också med flera andra faktorer som ytterligare höjer risken för hjärt-kärlsjukdom, säger Beata Borgström Bolmsjö, distriktsläkare och huvudförfattare till studien.
Utifrån deltagarnas riskfaktorer räknade forskarna ut risken att de skulle drabbas av hjärt-kärlsjukdom, enligt en riskberäkningsmodell som väger in blodtryck, kolesterol, rökning och kön. Resultaten visade att en fjärdedel av männen i studien i kategorin hade ”måttlig risk” för en hjärt-kärlhändelse redan inom 5–10 år, jämfört med bara 2 procent av kvinnorna.
Vården och samhället behöver agera tidigare
Studien pekar på vikten av att vården identifierar riskfaktorer som övervikt och bukfetma i ett tidigt skede. Men det krävs också samhälleliga insatser, enligt forskarna.
– För att minska risken för hjärt-kärlsjukdom behövs kraftfulla insatser – både i vården och genom samhällsplanering. Vi behöver tydliga råd kring levnadsvanor och riktat stöd till de mest utsatta, säger Beata Borgström Bolmsjö.
Skillnader mellan könen – behov av jämlik vård
Den riskberäkning som användes i studien vägde in faktorer som blodtryck, kolesterol, rökning och kön. Det visade sig att 25 procent av männen hade en måttlig risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom inom en tioårsperiod, jämfört med bara 2 procent av kvinnorna.
– Forskningen ger oss verktyg att förstå hur vi kan skapa en friskare befolkning, men det krävs också politisk vilja. Alla i Sverige ska ha möjlighet att göra hälsosamma val och få rätt vård, oavsett var man bor, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
