Folkhälsa

Var fjärde man löper förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom

En ny svensk studie visar att redan vid 40 års ålder har var fjärde man en måttligt förhöjd risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom inom 5–10 år. Bland kvinnor i samma ålder är motsvarande andel endast två procent.

22 april, 2025 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är finansierad av Hjärt-Lungfonden och baseras på data från över 1 800 personer i Skåne som deltog i riktade hälsosamtal under 2021 och 2022. Resultaten visar att 57 procent av männen i 40-årsåldern var överviktiga eller hade bukfetma, jämfört med 35 procent av kvinnorna. Övervikt visade sig ha en stark koppling till flera andra riskfaktorer, som rökning, ärftlighet, socioekonomisk utsatthet och psykisk stress.

– Övervikt är inte bara en av de vanligaste riskfaktorerna – den samverkar också med flera andra faktorer som ytterligare höjer risken för hjärt-kärlsjukdom, säger Beata Borgström Bolmsjö, distriktsläkare och huvudförfattare till studien.

Utifrån deltagarnas riskfaktorer räknade forskarna ut risken att de skulle drabbas av hjärt-kärlsjukdom, enligt en riskberäkningsmodell som väger in blodtryck, kolesterol, rökning och kön. Resultaten visade att en fjärdedel av männen i studien i kategorin hade ”måttlig risk” för en hjärt-kärlhändelse redan inom 5–10 år, jämfört med bara 2 procent av kvinnorna.

Vården och samhället behöver agera tidigare

Studien pekar på vikten av att vården identifierar riskfaktorer som övervikt och bukfetma i ett tidigt skede. Men det krävs också samhälleliga insatser, enligt forskarna.

– För att minska risken för hjärt-kärlsjukdom behövs kraftfulla insatser – både i vården och genom samhällsplanering. Vi behöver tydliga råd kring levnadsvanor och riktat stöd till de mest utsatta, säger Beata Borgström Bolmsjö.

Skillnader mellan könen – behov av jämlik vård

Den riskberäkning som användes i studien vägde in faktorer som blodtryck, kolesterol, rökning och kön. Det visade sig att 25 procent av männen hade en måttlig risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom inom en tioårsperiod, jämfört med bara 2 procent av kvinnorna.

– Forskningen ger oss verktyg att förstå hur vi kan skapa en friskare befolkning, men det krävs också politisk vilja. Alla i Sverige ska ha möjlighet att göra hälsosamma val och få rätt vård, oavsett var man bor, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.