Folkhälsa

Var fjärde man löper förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom

En ny svensk studie visar att redan vid 40 års ålder har var fjärde man en måttligt förhöjd risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom inom 5–10 år. Bland kvinnor i samma ålder är motsvarande andel endast två procent.

22 april, 2025 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är finansierad av Hjärt-Lungfonden och baseras på data från över 1 800 personer i Skåne som deltog i riktade hälsosamtal under 2021 och 2022. Resultaten visar att 57 procent av männen i 40-årsåldern var överviktiga eller hade bukfetma, jämfört med 35 procent av kvinnorna. Övervikt visade sig ha en stark koppling till flera andra riskfaktorer, som rökning, ärftlighet, socioekonomisk utsatthet och psykisk stress.

– Övervikt är inte bara en av de vanligaste riskfaktorerna – den samverkar också med flera andra faktorer som ytterligare höjer risken för hjärt-kärlsjukdom, säger Beata Borgström Bolmsjö, distriktsläkare och huvudförfattare till studien.

Utifrån deltagarnas riskfaktorer räknade forskarna ut risken att de skulle drabbas av hjärt-kärlsjukdom, enligt en riskberäkningsmodell som väger in blodtryck, kolesterol, rökning och kön. Resultaten visade att en fjärdedel av männen i studien i kategorin hade ”måttlig risk” för en hjärt-kärlhändelse redan inom 5–10 år, jämfört med bara 2 procent av kvinnorna.

Vården och samhället behöver agera tidigare

Studien pekar på vikten av att vården identifierar riskfaktorer som övervikt och bukfetma i ett tidigt skede. Men det krävs också samhälleliga insatser, enligt forskarna.

– För att minska risken för hjärt-kärlsjukdom behövs kraftfulla insatser – både i vården och genom samhällsplanering. Vi behöver tydliga råd kring levnadsvanor och riktat stöd till de mest utsatta, säger Beata Borgström Bolmsjö.

Skillnader mellan könen – behov av jämlik vård

Den riskberäkning som användes i studien vägde in faktorer som blodtryck, kolesterol, rökning och kön. Det visade sig att 25 procent av männen hade en måttlig risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom inom en tioårsperiod, jämfört med bara 2 procent av kvinnorna.

– Forskningen ger oss verktyg att förstå hur vi kan skapa en friskare befolkning, men det krävs också politisk vilja. Alla i Sverige ska ha möjlighet att göra hälsosamma val och få rätt vård, oavsett var man bor, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Redaktionen 24 september, 2025 • Uppdaterades 24 september, 2025 • 2 minuters läsning

Ätstörningar är ett av vårdens mest komplexa tillstånd. För vården innebär det stora utmaningar och ett tydligt behov av dietistens kompetens.

Temat lyfter dietistens betydelse – från vårdens verklighet till vetenskapliga rön.

Ur temat

• Dietisten Jenny Bergvall berättar om sitt arbete vid en av Sveriges fem enheter för högspecialiserad...

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Nina Granberg 22 september, 2025 • Uppdaterades 24 september, 2025 • 3 minuters läsning

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

Vad är NNR2023?
De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
Fokus:
Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
Hälsa & hållbarhet:
Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
Utmaningar:
Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.