Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Folkhälsa

Var fjärde man löper förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom

En ny svensk studie visar att redan vid 40 års ålder har var fjärde man en måttligt förhöjd risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom inom 5–10 år. Bland kvinnor i samma ålder är motsvarande andel endast två procent. 

22 april, 2025 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning
Man som mäter sitt bukomfång med måttband
Stock.adobe.com

Studien är finansierad av Hjärt-Lungfonden och baseras på data från över 1 800 personer i Skåne som deltog i riktade hälsosamtal under 2021 och 2022. Resultaten visar att 57 procent av männen i 40-årsåldern var överviktiga eller hade bukfetma, jämfört med 35 procent av kvinnorna. Övervikt visade sig ha en stark koppling till flera andra riskfaktorer, som rökning, ärftlighet, socioekonomisk utsatthet och psykisk stress.

– Övervikt är inte bara en av de vanligaste riskfaktorerna – den samverkar också med flera andra faktorer som ytterligare höjer risken för hjärt-kärlsjukdom, säger Beata Borgström Bolmsjö, distriktsläkare och huvudförfattare till studien.

Utifrån deltagarnas riskfaktorer räknade forskarna ut risken att de skulle drabbas av hjärt-kärlsjukdom, enligt en riskberäkningsmodell som väger in blodtryck, kolesterol, rökning och kön. Resultaten visade att en fjärdedel av männen i studien i kategorin hade ”måttlig risk” för en hjärt-kärlhändelse redan inom 5–10 år, jämfört med bara 2 procent av kvinnorna.

Vården och samhället behöver agera tidigare

Studien pekar på vikten av att vården identifierar riskfaktorer som övervikt och bukfetma i ett tidigt skede. Men det krävs också samhälleliga insatser, enligt forskarna.

– För att minska risken för hjärt-kärlsjukdom behövs kraftfulla insatser – både i vården och genom samhällsplanering. Vi behöver tydliga råd kring levnadsvanor och riktat stöd till de mest utsatta, säger Beata Borgström Bolmsjö.

Skillnader mellan könen – behov av jämlik vård

Den riskberäkning som användes i studien vägde in faktorer som blodtryck, kolesterol, rökning och kön. Det visade sig att 25 procent av männen hade en måttlig risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom inom en tioårsperiod, jämfört med bara 2 procent av kvinnorna.

– Forskningen ger oss verktyg att förstå hur vi kan skapa en friskare befolkning, men det krävs också politisk vilja. Alla i Sverige ska ha möjlighet att göra hälsosamma val och få rätt vård, oavsett var man bor, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.



Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.