Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Gastroenterologi

Fiberrika dieter kan förebygga tarminflammation

En ny studie från Umeå universitet belyser den avgörande roll som kostfibrer spelar för att upprätthålla tjocktarmens slembarriär, vilket kan förebygga inflammation och infektion.

6 maj, 2024 Uppdaterades 28 maj, 2025 1 minuts läsning
Bild på fiberrika livsmedel frukt, bönor och fullkornsbröd.

Foto: Stock.adobe.com

Forskningen, publicerad i tidskriften Nature Communications, visar hur en fiberrik kost kan skydda mot de skador som en västerländsk, fiberfattig kost orsakar.

Sandra Holmberg, doktorand vid institutionen för molekylärbiologi, förklarar att en välfungerande slembarriär är vital för att hålla tarmbakterierna på säkert avstånd från tarmväggarna.

– Våra resultat bidrar till ökad förståelse för hur tarmfloran och slemlagret fungerar och kan på sikt leda till nya behandlingsstrategier för sjukdomar kopplade till den västerländska kosten, såsom den inflammatoriska tarmsjukdomen ulcerös kolit.

Forskarna genomförde en studie där friska deltagare ökade sitt dagliga intag av kostfibrer med 10 gram över tre månader vilket motsvarar ungefär fyra äpplen eller 3 deciliter havregryn. Tarmfloran undersöktes före och efter perioden, och resultaten visade signifikanta förändringar.

– Vi såg en tillväxt av bakterien Blautia, som spelar en nyckelroll i att skydda slembarriären, säger Rachel Feeney, en annan doktorand inblandad i studien.

Ytterligare experiment med möss som fick en fiberfattig västerländsk kost visade att när de transplanterades med tarmflora från personer med högt fiberintag, förbättrades deras slemfunktion märkbart. Blautia-bakterien visade sig inte bara främja slemproduktionen, utan även producera molekyler som direkt stimulerar slemsekretionen.

Dessutom upptäckte forskarna att Blautia producerar kortkedjade fettsyror som tidigare har visat sig vara gynnsamma för tarmhälsan.

– Blautia minskade också infektionstrycket av tarmpatogener, vilket indikerar att bakterien även har potentiellt skyddande effekter vid infektion, säger Vishnu Prasoodanan, postdoktor på institutionen.

Läs hela studien här.



Verktyg

Tallriksmodellen fyller 50 år – når 100 000 elever varje år

I år fyller Tallriksmodellen 50 år och den är fortfarande en självklar del av undervisningen. Varje år möter omkring 100 000 elever modellen i ämnet hem- och konsumentkunskap, där den används som pedagogiskt verktyg för att förklara hur en väl sammansatt måltid kan se ut.

Nina Granberg 12 januari, 2026 Uppdaterades 13 januari, 2026 1 minuts läsning
3_ratter_tallriksmodellen

Foto: Livsmedelsverket

Modellen presenterades första gången 1976 i tidningen Vår näring. Bakom den står hushållsläraren och nutritionisten Britt-Marie Dahlin (Andersson), som ville göra näringslära mer begriplig genom en enkel, visuell symbol.

– Alla förstår Tallriksmodellen direkt, även barn och unga. Därför kommer de också ihåg den, säger Britt-Marie Dahlin (Andersson). 

Tallriksmodellen delar in tallriken i tre delar: proteinrika livsmedel som kött, fisk, ägg och baljväxter, kolhydratkällor som potatis, ris och pasta samt grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Den bygger delvis på Livsmedelsverkets dåvarande matpyramid och kostcirkel. Runt 1992 valde Livsmedelsverket att stötta modellen, som därmed blev Sveriges officiella symbol för en väl sammansatt lunch eller middag. 

I takt med förändrade levnadsvanor och ny kunskap om kost har modellen justerats. Från att ursprungligen vara indelad i tre lika delar utvecklades den till två varianter: en för fysiskt aktiva personer och en där halva tallriken utgörs av grönsaker för personer med lägre energibehov. 

Trots sina 50 år ser Britt-Marie Dahlin (Andersson) Tallriksmodellen som minst lika relevant i dag. Hon lyfter särskilt betydelsen av hem- och konsumentkunskap och menar att ämnet ger elever praktiska och livsnära kunskaper som stärker självständigheten i vuxenlivet.


Dela artikeln

Obesitas

Få studier om kostvanor vid GLP-1-behandling

Trots att kostvanor är en central del av obesitasbehandling följs de sällan upp i studier av läkemedel. Det visar en ny systematisk översikt.

Nina Granberg 7 januari, 2026 Uppdaterades 12 januari, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_1600453583

Foto: AdobeStock



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.