Fiberrik kost kan minska risken för celiaki hos barn

En ny studie från Lunds universitet visar att en fiberrik kost under barnets första två år kan minska risken för att utveckla celiaki, även kallat glutenintolerans. Studien, som är den första i sitt slag, pekar särskilt på en tydlig koppling mellan högt fiberintag före ett års ålder och en minskad risk för sjukdomen.

24 februari, 2025 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Celiaki är en autoimmun sjukdom där kroppen reagerar på gluten, ett protein som finns i vete, råg och korn. Tidigare forskning har visat att genetiska faktorer spelar en stor roll i utvecklingen av sjukdomen, men nu tyder nya resultat på att även kosten kan påverka risken.

– Det är första gången som förekomsten av celiaki studeras utifrån fiberintag i barns kost. Men nu behövs även kliniska prövningar för att kunna slå fast sambandet, säger Elin Hård af Segerstad, dietist och forskare vid Lunds universitet.

Studien är en del av den omfattande TEDDY-kohorten, där forskare sedan många år följer

6 500 barn i Sverige, Finland, Tyskland och USA. Syftet är att studera utvecklingen av typ 1-diabetes och celiaki hos barn med genetisk risk.

40 procent lägre risk med fiberrik kost

Forskarna har analyserat kostvanor och blodprover från barnen för att se när sjukdomen debuterar. För att mäta fiberintaget har föräldrarna fört matdagböcker vid elva olika tillfällen under barnens uppväxt.

Resultaten visar att barn som ätit en fiberrik kost mellan 6 och 12 månaders ålder hade nästan 40 procent lägre risk att utveckla celiaki jämfört med andra barn. Däremot verkade det inte spela någon roll vilken typ av fiber barnen fick i sig – det var den totala mängden som var avgörande.

– Genom att öka fiberintaget med drygt tre gram per dag, jämfört med genomsnittet, såg vi en tydlig minskning av celiakirisken senare under barndomen, säger Elin Hård af Segerstad.

Tarmfloran kan spela en avgörande roll

Även hos barn upp till två års ålder såg forskarna en skyddande effekt, men den var mer begränsad och motsvarade en femprocentig riskminskning. Efter två års ålder verkade fiberintaget däremot inte längre påverka risken att utveckla sjukdomen.

Forskarna tror att den positiva effekten beror på att fibrer påverkar tarmflorans utveckling, särskilt under de första två levnadsåren. En välbalanserad tarmflora kan i sin tur bidra till ett starkare immunförsvar och bättre skydd mot autoimmuna sjukdomar som celiaki.

– Det är vår teori, men det är än så länge spekulationer. Detta är en observationsstudie, och för att kunna ge rekommendationer om att små barn bör äta mer fibrer behöver resultaten bekräftas i kliniska prövningar, säger Elin Hård af Segerstad.

Viktiga resultat – men mer forskning behövs

Celiaki är en relativt vanlig sjukdom, och cirka 7 procent av barnen i studien utvecklade sjukdomen under uppföljningstiden. Den vanligaste åldern för insjuknande var mellan 3 och 4 år.

Den nya forskningen från Lunds universitet ger en möjlig ledtråd till hur man kan minska risken för celiaki genom tidiga kostvanor. Men eftersom studien är observationsbaserad krävs ytterligare forskning för att fastställa ett direkt orsakssamband.

Om framtida kliniska studier bekräftar resultaten kan rekommendationerna för barns kost komma att förändras – med mer fokus på fiber redan under första levnadsåret.

– Det är ett spännande område, och vi ser fram emot att gå vidare med fler studier för att förstå sambandet bättre, säger Elin Hård af Segerstad.

Early Dietary Fiber Intake Reduces Celiac Disease Risk in Genetically Prone Children: Insights from the TEDDY study,

Dietisten Plus

Viktig information om tidskriften Dietisten

Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift och inte en medlemsförmån i Dietisternas Riksförbund (DRF), även om vi samarbetar och DRF finns representerade i redaktionsrådet. För att säkra tidskriftens långsiktiga kvalitet och fortsatta utgivning upphör nu tidigare kostnadsfria prenumerationer. För att fortsätta få Dietisten krävs att du tecknar en aktiv prenumeration.

26 januari, 2026 • Uppdaterades 26 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Tidskriften Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift. Vi samarbetar med Dietisternas Riksförbund (DRF), bland annat genom att DRF finns representerade i tidskriftens redaktionsråd, men Dietisten ges inte ut av DRF och är inte en medlemsförmån.

Under många år har tidskriften kunnat erbjudas kostnadsfritt. För att långsiktigt säkerställa Dietistens fortsatta utveckling, kvalitet och överlevnad behöver vi nu ta nästa steg. Det innebär att tidskriften inte längre kommer att vara kostnadsfri.

Alla tidigare kostnadsfria prenumerationer kommer därför att upphöra, och för att fortsätta ta del av Dietisten krävs en ny aktiv prenumeration.

Vi har just nu ett introduktionspris för dig som vill fortsätta läsa tidskriften (eller för dig som vill teckna en ny prenumeration): 790 kr per år för både tryckt tidning och digital läsning. Önskar du fler exemplar, företagsprenumerationer eller att betala via faktura kan du mejla till prenumeration@dietisten.net

Vi hoppas verkligen att du vill fortsätta läsa Dietisten och vara med på vår resa framåt – med fördjupande innehåll, aktuell forskning och relevanta perspektiv för dietistprofessionen.

Åtgärd krävs!
För att säkerställa din fortsatta prenumeration, teckna abonnemang via länken nedan:
https://www.dietisten.net/prenumerationer

Folkhälsa

Matvanor i ekonomisk utsatthet - nytt projekt ska minska ohälsa

Nu startar Mat för ett inkluderande samhälle, ett förberedelseprojekt som ska bidra till mer jämlika matvanor genom att ta avstamp i människors faktiska levnadsvillkor.

Nina Granberg 4 februari, 2026 • Uppdaterades 5 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Med Region Stockholm i täten samverkar offentlig sektor och civilsamhälle för att möta ohälsa kopplad till matvanor, en folkhälsoutmaning som slår hårdast mot personer som lever i ekonomisk utsatthet.

Projektet koordineras av Region Stockholm genom Centrum för obesitas vid Akademiskt specialistcentrum och pågår till juni 2026. Arbetet finansieras av Vinnova genom SustainGov och är ett samverkansprojekt för systemförändring med flera aktörer, däribland Dietisternas riksförbund (DRF).

– Det behövs nya arbetssätt som tar avstamp i verkliga levnadsvillkor. Det här projektet ger oss en unik möjlighet att bättre förstå vilka hinder som står i vägen för hälsosamma matvanor hos en väldigt utsatt samhällsgrupp och hur vi inom offentlig sektor bättre kan möta dem”, säger Liisa Tolvanen, forskare och specialistdietist inom obesitasbehandling vid Centrum för obesitas, Akademiskt specialistcentrum, Region Stockholm.

Projektgruppen ska samarbeta med personer som lever i socioekonomisk utsatthet, representerade av Matmissionens medlemmar, genom enkäter, djupintervjuer och workshops. Syftet är att identifiera behov, barriärer och drivkrafter bakom matval, samt att ta fram ett kunskapsunderlag som kan användas nationellt för mer träffsäkra och jämlika folkhälsoinsatser.