Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Fiberrik kost kan minska risken för celiaki hos barn

En ny studie från Lunds universitet visar att en fiberrik kost under barnets första två år kan minska risken för att utveckla celiaki, även kallat glutenintolerans. Studien, som är den första i sitt slag, pekar särskilt på en tydlig koppling mellan högt fiberintag före ett års ålder och en minskad risk för sjukdomen.

24 februari, 2025 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning
Liten flicka sitter vid ett bord och äter hälsosam mat.

Foto: Stock.adobe.com

Celiaki är en autoimmun sjukdom där kroppen reagerar på gluten, ett protein som finns i vete, råg och korn. Tidigare forskning har visat att genetiska faktorer spelar en stor roll i utvecklingen av sjukdomen, men nu tyder nya resultat på att även kosten kan påverka risken.

– Det är första gången som förekomsten av celiaki studeras utifrån fiberintag i barns kost. Men nu behövs även kliniska prövningar för att kunna slå fast sambandet, säger Elin Hård af Segerstad, dietist och forskare vid Lunds universitet.

Studien är en del av den omfattande TEDDY-kohorten, där forskare sedan många år följer

6 500 barn i Sverige, Finland, Tyskland och USA. Syftet är att studera utvecklingen av typ 1-diabetes och celiaki hos barn med genetisk risk.

40 procent lägre risk med fiberrik kost

Forskarna har analyserat kostvanor och blodprover från barnen för att se när sjukdomen debuterar. För att mäta fiberintaget har föräldrarna fört matdagböcker vid elva olika tillfällen under barnens uppväxt.

Resultaten visar att barn som ätit en fiberrik kost mellan 6 och 12 månaders ålder hade nästan 40 procent lägre risk att utveckla celiaki jämfört med andra barn. Däremot verkade det inte spela någon roll vilken typ av fiber barnen fick i sig – det var den totala mängden som var avgörande.

– Genom att öka fiberintaget med drygt tre gram per dag, jämfört med genomsnittet, såg vi en tydlig minskning av celiakirisken senare under barndomen, säger Elin Hård af Segerstad.

Tarmfloran kan spela en avgörande roll

Även hos barn upp till två års ålder såg forskarna en skyddande effekt, men den var mer begränsad och motsvarade en femprocentig riskminskning. Efter två års ålder verkade fiberintaget däremot inte längre påverka risken att utveckla sjukdomen.

Forskarna tror att den positiva effekten beror på att fibrer påverkar tarmflorans utveckling, särskilt under de första två levnadsåren. En välbalanserad tarmflora kan i sin tur bidra till ett starkare immunförsvar och bättre skydd mot autoimmuna sjukdomar som celiaki.

– Det är vår teori, men det är än så länge spekulationer. Detta är en observationsstudie, och för att kunna ge rekommendationer om att små barn bör äta mer fibrer behöver resultaten bekräftas i kliniska prövningar, säger Elin Hård af Segerstad.

Viktiga resultat – men mer forskning behövs

Celiaki är en relativt vanlig sjukdom, och cirka 7 procent av barnen i studien utvecklade sjukdomen under uppföljningstiden. Den vanligaste åldern för insjuknande var mellan 3 och 4 år.

Den nya forskningen från Lunds universitet ger en möjlig ledtråd till hur man kan minska risken för celiaki genom tidiga kostvanor. Men eftersom studien är observationsbaserad krävs ytterligare forskning för att fastställa ett direkt orsakssamband.

Om framtida kliniska studier bekräftar resultaten kan rekommendationerna för barns kost komma att förändras – med mer fokus på fiber redan under första levnadsåret.

– Det är ett spännande område, och vi ser fram emot att gå vidare med fler studier för att förstå sambandet bättre, säger Elin Hård af Segerstad.

Early Dietary Fiber Intake Reduces Celiac Disease Risk in Genetically Prone Children: Insights from the TEDDY study,



Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Dietisten
Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
IMG_1028

Foto: IMG_1028

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

  • Vad är NNR2023?
    De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
  • Fokus:
    Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
  • Hälsa & hållbarhet:
    Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
  • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
    Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
  • Utmaningar:
    Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.