Fiberrik kost kan minska risken för celiaki hos barn

En ny studie från Lunds universitet visar att en fiberrik kost under barnets första två år kan minska risken för att utveckla celiaki, även kallat glutenintolerans. Studien, som är den första i sitt slag, pekar särskilt på en tydlig koppling mellan högt fiberintag före ett års ålder och en minskad risk för sjukdomen.

24 februari, 2025 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Celiaki är en autoimmun sjukdom där kroppen reagerar på gluten, ett protein som finns i vete, råg och korn. Tidigare forskning har visat att genetiska faktorer spelar en stor roll i utvecklingen av sjukdomen, men nu tyder nya resultat på att även kosten kan påverka risken.

– Det är första gången som förekomsten av celiaki studeras utifrån fiberintag i barns kost. Men nu behövs även kliniska prövningar för att kunna slå fast sambandet, säger Elin Hård af Segerstad, dietist och forskare vid Lunds universitet.

Studien är en del av den omfattande TEDDY-kohorten, där forskare sedan många år följer

6 500 barn i Sverige, Finland, Tyskland och USA. Syftet är att studera utvecklingen av typ 1-diabetes och celiaki hos barn med genetisk risk.

40 procent lägre risk med fiberrik kost

Forskarna har analyserat kostvanor och blodprover från barnen för att se när sjukdomen debuterar. För att mäta fiberintaget har föräldrarna fört matdagböcker vid elva olika tillfällen under barnens uppväxt.

Resultaten visar att barn som ätit en fiberrik kost mellan 6 och 12 månaders ålder hade nästan 40 procent lägre risk att utveckla celiaki jämfört med andra barn. Däremot verkade det inte spela någon roll vilken typ av fiber barnen fick i sig – det var den totala mängden som var avgörande.

– Genom att öka fiberintaget med drygt tre gram per dag, jämfört med genomsnittet, såg vi en tydlig minskning av celiakirisken senare under barndomen, säger Elin Hård af Segerstad.

Tarmfloran kan spela en avgörande roll

Även hos barn upp till två års ålder såg forskarna en skyddande effekt, men den var mer begränsad och motsvarade en femprocentig riskminskning. Efter två års ålder verkade fiberintaget däremot inte längre påverka risken att utveckla sjukdomen.

Forskarna tror att den positiva effekten beror på att fibrer påverkar tarmflorans utveckling, särskilt under de första två levnadsåren. En välbalanserad tarmflora kan i sin tur bidra till ett starkare immunförsvar och bättre skydd mot autoimmuna sjukdomar som celiaki.

– Det är vår teori, men det är än så länge spekulationer. Detta är en observationsstudie, och för att kunna ge rekommendationer om att små barn bör äta mer fibrer behöver resultaten bekräftas i kliniska prövningar, säger Elin Hård af Segerstad.

Viktiga resultat – men mer forskning behövs

Celiaki är en relativt vanlig sjukdom, och cirka 7 procent av barnen i studien utvecklade sjukdomen under uppföljningstiden. Den vanligaste åldern för insjuknande var mellan 3 och 4 år.

Den nya forskningen från Lunds universitet ger en möjlig ledtråd till hur man kan minska risken för celiaki genom tidiga kostvanor. Men eftersom studien är observationsbaserad krävs ytterligare forskning för att fastställa ett direkt orsakssamband.

Om framtida kliniska studier bekräftar resultaten kan rekommendationerna för barns kost komma att förändras – med mer fokus på fiber redan under första levnadsåret.

– Det är ett spännande område, och vi ser fram emot att gå vidare med fler studier för att förstå sambandet bättre, säger Elin Hård af Segerstad.

Early Dietary Fiber Intake Reduces Celiac Disease Risk in Genetically Prone Children: Insights from the TEDDY study,

Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Forskning

Mikrobiomet kan påverka hur fermenterbara kolhydrater tolereras

Personer som får uppblåsthet av vissa fermenterbara kolhydrater kan skilja sig åt i både mikrobiom och metabol funktion jämfört med dem som inte utvecklar symtom. Det visar en ny brittisk, randomiserad studie.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • Uppdaterades 8 maj, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som publicerats i The American Journal of Gastroenterology, undersökte forskarna varför vissa personer utvecklar uppblåsthet vid intag av specifika fermenterbara kolhydrater, bland annat...