Obesitas

Fetma ökar cancerrisken

En ny studie från Lunds universitet har funnit att fetma kan kopplas till över 30 olika cancerformer. Det gör kraftig övervikt till en större riskfaktor för cancer än vad som tidigare varit känt.

21 oktober, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Enligt tidigare forskning har ett samband mellan fetma och 13 olika cancerformer identifierats. En ny studie pekar dock på att ytterligare 18 cancerformer, eller deras undergrupper, också kan kopplas till fetma. Bland dessa finns tunntarmscancer och vissa typer av blodcancer.

Studien analyserade data från över 4,1 miljoner individer som följdes under en period på mer än 20 år. Totalt inkluderades 122 olika cancerformer och deras undergrupper med uppgifter från flera svenska register. Forskarna beräknade deltagarnas BMI.

– Studien är inte störst i antal deltagare, men den har flest cancerdiagnoser tack vare den långa uppföljningstiden, vilket gör resultaten mer tillförlitliga, säger Ming Sun, doktorand vid Lunds universitet.

Cirka 25 procent av alla cancerfall i studien kunde kopplas till cancerformer där sambandet med fetma redan är känt, såsom kolorektal-, postmenopausal bröst- och njurcancer. Studien visade dock också nya kopplingar mellan BMI och andra cancerformer.

– Våra resultat visar att fetma kan öka risken för upp till 40 procent av alla cancerfall bland deltagarna i studien, diagnostiserade mellan 1963 och 2019, säger Tanja Stocks, epidemiolog vid Lunds universitet.

Cancerformer som tidigare bekräftats vara kopplade till fetma inkluderar:

Matstrupscancer

Kolorektalcancer (tjock- och ändtarm)

Levercancer

Gallblåsecancer

Bukspottkörtelcancer

Magsäckscancer (övre delen)

Njurecancer

Bröstcancer hos kvinnor efter klimakteriet

Livmoderkroppscancer

Äggstockscancer

Multipelt myelom

Nya upptäckter enligt studien:

Tunntarmscancer

Vissa former av blodcancer, som akut och kronisk myeloisk leukemi

Cancer i huvud- och halsområdet

Subtyper av malignt melanom hos kvinnor

Lymfom

Endokrina cancerformer

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.