Obesitas

Fetma ökar cancerrisken

En ny studie från Lunds universitet har funnit att fetma kan kopplas till över 30 olika cancerformer. Det gör kraftig övervikt till en större riskfaktor för cancer än vad som tidigare varit känt.

21 oktober, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Enligt tidigare forskning har ett samband mellan fetma och 13 olika cancerformer identifierats. En ny studie pekar dock på att ytterligare 18 cancerformer, eller deras undergrupper, också kan kopplas till fetma. Bland dessa finns tunntarmscancer och vissa typer av blodcancer.

Studien analyserade data från över 4,1 miljoner individer som följdes under en period på mer än 20 år. Totalt inkluderades 122 olika cancerformer och deras undergrupper med uppgifter från flera svenska register. Forskarna beräknade deltagarnas BMI.

– Studien är inte störst i antal deltagare, men den har flest cancerdiagnoser tack vare den långa uppföljningstiden, vilket gör resultaten mer tillförlitliga, säger Ming Sun, doktorand vid Lunds universitet.

Cirka 25 procent av alla cancerfall i studien kunde kopplas till cancerformer där sambandet med fetma redan är känt, såsom kolorektal-, postmenopausal bröst- och njurcancer. Studien visade dock också nya kopplingar mellan BMI och andra cancerformer.

– Våra resultat visar att fetma kan öka risken för upp till 40 procent av alla cancerfall bland deltagarna i studien, diagnostiserade mellan 1963 och 2019, säger Tanja Stocks, epidemiolog vid Lunds universitet.

Cancerformer som tidigare bekräftats vara kopplade till fetma inkluderar:

Matstrupscancer

Kolorektalcancer (tjock- och ändtarm)

Levercancer

Gallblåsecancer

Bukspottkörtelcancer

Magsäckscancer (övre delen)

Njurecancer

Bröstcancer hos kvinnor efter klimakteriet

Livmoderkroppscancer

Äggstockscancer

Multipelt myelom

Nya upptäckter enligt studien:

Tunntarmscancer

Vissa former av blodcancer, som akut och kronisk myeloisk leukemi

Cancer i huvud- och halsområdet

Subtyper av malignt melanom hos kvinnor

Lymfom

Endokrina cancerformer

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning

Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat unga i åldern 16–24 år som åt vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost. Ett tydligt...

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.