Livsmedel

Så ska vi få fler algbaserade livsmedel i Sverige

En ny rapport från Jordbruksverket lyfter fram viktiga åtgärder för att stärka algindustrin och öka tillgången på hållbara livsmedel.

18 november, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Rapporten bygger på en omfattande dialog mellan Jordbruksverket, algodlare, bransch- och producentorganisationer, länsstyrelser, andra myndigheter och forskare. Algindustrin i Sverige är en ung och nischad sektor, representerad av ett fåtal större aktörer, men med stor potential att bidra till en hållbar livsmedelsproduktion.

Satsningar på forskning, kunskapsutveckling och enklare regler är några av de stegvisa förändringar som krävs för att få mer algbaserade livsmedel på svenska tallrikar. Genom att underlätta för algföretagare och förbättra samarbetet inom näringen kan Sverige ta vara på algernas potential som en hållbar livsmedelsresurs.

– Det är en underutnyttjad resurs som skulle kunna stärka Sveriges livsmedelsproduktion, säger Izabela Alias, vattenbrukssamordnare på Jordbruksverket.

Jordbruksverket betonar behovet av en långsiktig strategi som inkluderar ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Visionen för algindustrin bör även omfatta teknik- och produktutveckling, förädling, marknadsföring och innovation.

Förslag för att öka algbaserade livsmedel i Sverige

I rapporten framhävs flera utvecklingsområden som Jordbruksverket anser viktiga för att främja en hållbar produktion och konsumtion av algbaserade produkter. Förslagen inkluderar:

Teknik och innovation: Behovet av innovativ utrustning för att öka produktiviteten och kvaliteten inom algindustrin.

Förenklade regler och vägledning: Förändringar i regelverket och förbättrad samverkan mellan tillståndsgivande myndigheter krävs för att underlätta för svenska algföretag.

Kunskap om hälsa och risker: Mer forskning kring hälsofördelar och potentiella risker med algkonsumtion för att säkerställa trygghet och näringsvärde för konsumenterna.

Marknadsutveckling: Bredare marknader för både livsmedels- och andra användningsområden för alger behövs för att skapa en stark efterfrågan.

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.