Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Livsmedel

Så ska vi få fler algbaserade livsmedel i Sverige

En ny rapport från Jordbruksverket lyfter fram viktiga åtgärder för att stärka algindustrin och öka tillgången på hållbara livsmedel.

18 november, 2024 Uppdaterades 28 maj, 2025 1 minuts läsning
En tallrik med alger

Foto: Stock.adobe.com

Rapporten bygger på en omfattande dialog mellan Jordbruksverket, algodlare, bransch- och producentorganisationer, länsstyrelser, andra myndigheter och forskare. Algindustrin i Sverige är en ung och nischad sektor, representerad av ett fåtal större aktörer, men med stor potential att bidra till en hållbar livsmedelsproduktion.

Satsningar på forskning, kunskapsutveckling och enklare regler är några av de stegvisa förändringar som krävs för att få mer algbaserade livsmedel på svenska tallrikar. Genom att underlätta för algföretagare och förbättra samarbetet inom näringen kan Sverige ta vara på algernas potential som en hållbar livsmedelsresurs.

– Det är en underutnyttjad resurs som skulle kunna stärka Sveriges livsmedelsproduktion, säger Izabela Alias, vattenbrukssamordnare på Jordbruksverket.

Jordbruksverket betonar behovet av en långsiktig strategi som inkluderar ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Visionen för algindustrin bör även omfatta teknik- och produktutveckling, förädling, marknadsföring och innovation.

Förslag för att öka algbaserade livsmedel i Sverige

I rapporten framhävs flera utvecklingsområden som Jordbruksverket anser viktiga för att främja en hållbar produktion och konsumtion av algbaserade produkter. Förslagen inkluderar:

  • Teknik och innovation: Behovet av innovativ utrustning för att öka produktiviteten och kvaliteten inom algindustrin.
  • Förenklade regler och vägledning: Förändringar i regelverket och förbättrad samverkan mellan tillståndsgivande myndigheter krävs för att underlätta för svenska algföretag.
  • Kunskap om hälsa och risker: Mer forskning kring hälsofördelar och potentiella risker med algkonsumtion för att säkerställa trygghet och näringsvärde för konsumenterna.
  • Marknadsutveckling: Bredare marknader för både livsmedels- och andra användningsområden för alger behövs för att skapa en stark efterfrågan.

  • Dela artikeln

    Onkologi

    Kostlektioner för brittiska cancerpatienter

    Gruppbaserade kostlektioner för cancerpatienter kan bli ett nytt inslag i Storbritannien. Upplägget har testats i en pilotstudie och pekas ut som ett sätt att stärka patientstödet och samtidigt minska trycket på dietistresurser inom vården.

    Nina Granberg 19 februari, 2026 1 minuts läsning
    IMG_1545

    Foto: AdobeStock

    Bakom initiativet står den brittiska cancerstiftelsen Maggie’s, som tillsammans med Royal Marsden NHS Foundation Trust har genomfört satsningen. Efter positiva resultat planerar organisationen nu att erbjuda kostlektionerna vid samtliga sina 27 center i Storbritannien, skriver The Guardian.

    I pilotstudien bestod kostlektionerna av gruppbaserade workshops, ofta med inslag av praktisk matlagning. Ett centralt fokus var att hjälpa deltagarna att skilja vetenskapligt förankrade råd från vanliga myter om kost och cancer, till exempel föreställningen att socker skulle ”gynna” cancer eller att vissa livsmedelsgrupper alltid bör undvikas.

    Lektionerna ska ledas av dietetiker med specialistkompetens och bygga på evidensbaserad praxis. Syftet är att ge patienter bättre förståelse för hur kosten kan påverka välbefinnandet både under pågående behandling och i återhämtningsfasen.

    Organisationens vd Laura Lee beskriver satsningen som gynnsam både för patienter och vården:

    – Det här är en win-win-situation, personer som lever med cancer får snabbare tillgång till tillförlitligt koststöd, samtidigt som trycket på dietistresurser inom vården minskar.

    Satsningen kommer i kölvattnet av att den brittiska regeringen förbereder en ny nationell cancerstrategi, som väntas presenteras under våren. Strategin ska bland annat stärka patientstödet och förbättra vårdens arbetssätt längs hela vårdkedjan.


    Dela artikeln

    Forskning

    Periodisk fasta ger inte större viktnedgång än traditionella råd

    Intermittent fasting, periodisk fasta, leder inte till större viktnedgång hos vuxna med övervikt eller obesitas än traditionella kostråd eller ingen insats alls. Det visar en ny systematisk översikt från Cochrane.

    Nina Granberg 19 februari, 2026 1 minuts läsning
    AdobeStock_1750152193

    Foto: AdobeStock



    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.