Livsmedel

Så ska vi få fler algbaserade livsmedel i Sverige

En ny rapport från Jordbruksverket lyfter fram viktiga åtgärder för att stärka algindustrin och öka tillgången på hållbara livsmedel.

18 november, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Rapporten bygger på en omfattande dialog mellan Jordbruksverket, algodlare, bransch- och producentorganisationer, länsstyrelser, andra myndigheter och forskare. Algindustrin i Sverige är en ung och nischad sektor, representerad av ett fåtal större aktörer, men med stor potential att bidra till en hållbar livsmedelsproduktion.

Satsningar på forskning, kunskapsutveckling och enklare regler är några av de stegvisa förändringar som krävs för att få mer algbaserade livsmedel på svenska tallrikar. Genom att underlätta för algföretagare och förbättra samarbetet inom näringen kan Sverige ta vara på algernas potential som en hållbar livsmedelsresurs.

– Det är en underutnyttjad resurs som skulle kunna stärka Sveriges livsmedelsproduktion, säger Izabela Alias, vattenbrukssamordnare på Jordbruksverket.

Jordbruksverket betonar behovet av en långsiktig strategi som inkluderar ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Visionen för algindustrin bör även omfatta teknik- och produktutveckling, förädling, marknadsföring och innovation.

Förslag för att öka algbaserade livsmedel i Sverige

I rapporten framhävs flera utvecklingsområden som Jordbruksverket anser viktiga för att främja en hållbar produktion och konsumtion av algbaserade produkter. Förslagen inkluderar:

Teknik och innovation: Behovet av innovativ utrustning för att öka produktiviteten och kvaliteten inom algindustrin.

Förenklade regler och vägledning: Förändringar i regelverket och förbättrad samverkan mellan tillståndsgivande myndigheter krävs för att underlätta för svenska algföretag.

Kunskap om hälsa och risker: Mer forskning kring hälsofördelar och potentiella risker med algkonsumtion för att säkerställa trygghet och näringsvärde för konsumenterna.

Marknadsutveckling: Bredare marknader för både livsmedels- och andra användningsområden för alger behövs för att skapa en stark efterfrågan.

Diabetes

Kost och träning gav remission vid tidig typ 2-diabetes

Drygt hälften av deltagarna uppnådde diabetesremission efter ett program med energireducerad kost och strukturerad träning. Samtidigt minskade fettmassan medan muskelmassan bevarades. Det visar en ny randomiserad studie av yngre vuxna med typ 2-diabetes.

Redaktionen 9 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Typ 2-diabetes som debuterar tidigt i livet kan innebära snabbare försämring av blodsockerkontrollen och tidigare komplikationer. I studien RESET for Remission undersökte forskare i Storbritannien och Kanada om en kombination av kostbehandling och träning kunde leda till remission hos denna grupp. Resultaten presenterades vid EASD-kongressen i Milano och publicerades i The Lancet Regional Health – Americas.

Kostersättning och regelbunden träning

Studien omfattade 96 personer i åldern 18–45 år med obesitas och typ 2-diabetes, utan insulinbehandling. Deltagarna lottades till sedvanlig vård eller ett intensivt program.

Programmet inleddes med tolv veckors energireducerad kost och träning, följt av tolv veckor med fokus på viktstabilisering. Kostersättning och återintroduktion av vanlig mat kombinerades med både styrke- och konditionsträning.

Upplägget hade utformats för att undersöka såväl diabetesremission som effekter på bland annat hjärtfunktion och kroppssammansättning.

Remission hos 54 procent

Efter 24 veckor hade 27 av 50 deltagare i interventionsgruppen, 54 procent, uppnått remission. I kontrollgruppen var motsvarande resultat två av 46, cirka fyra procent.

Remission definierades som HbA1c under 48 mmol/mol och minst tolv veckor utan blodsockersänkande läkemedel. Resultaten visade också minskad fettmassa med bevarad muskelmassa – en relevant aspekt vid behandling som innebär snabb viktnedgång.

För dietister väcker studien frågor om hur kostbehandling och fysisk träning kan samordnas när målet är både viktnedgång och bibehållen fysisk funktion.

Studien jämförde dock hela programmet med sedvanlig vård. Det går därför inte att avgöra hur mycket just träningen bidrog till resultaten. Uppföljningen var dessutom begränsad till 24 veckor, och forskarna efterlyser längre studier. Resultaten visar remission vid uppföljningen, vilket inte innebär att sjukdomen är permanent botad.

Källa: European Association for the Study of Diabetes (EASD), presentation av RESET for Remission, 30 september 2026. The Lancet Regional Health – Americas, 2026. Läs presentationen av studien.

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning

Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat unga i åldern 16–24 år som åt vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost. Ett tydligt...