Livsmedel

Så hållbar är vår kost

En ny rapport framtagen av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Svenska miljöinstitutet (IVL) presenterar en omfattande analys av hur hållbar den svenska matkonsumtionen är.

3 juni, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Rapporten, finansierad av Naturvårdsverket och SLU Future Food, bygger på en genomgång av ett stort antal vetenskapliga studier och artiklar. Den syftar till att på ett lättillgängligt sätt sammanfatta och kommunicera miljöpåverkan från olika kosthållningar.

Ylva Ran, postdoktor vid SLU, understryker att rapporten introducerar nya metoder för att beräkna och beskriva miljöpåverkan från olika dieter. Därutöver inkluderar den resultat från en studie som rekommenderar specifika indikatorer för att mäta och förstå dess påverkan mer heltäckande.

Rapporten definierar vad en hållbar kost innebär och betonar att den genomsnittliga svenska dieten, med ett koldioxidutsläpp på cirka två ton CO2e per person och år, inte uppfyller hållbarhetskriterierna. Den diskuterar också hur olika livsmedelsgrupper bidrar till miljöpåverkan och föreslår åtgärder som kan minska dessa effekter genom förbättringar i livsmedelsproduktionen, koständringar och minskning av matsvinn.

– Vår sammanställning visar att flera olika åtgärder behövs för att klimat- och hållbarhetsmål ska nås. Åtgärder behöver fokuseras på att förbättra produktionen, ändra kosten och minska svinnet. säger Emma Moberg, forskare på IVL.

I samband med rapporten har ett nytt webbverktyg och en databas lanserats. Verktyget, utvecklat som en del av EU-projektet Plane’eat, tillåter användare att jämföra hållbarheten hos olika livsmedel och kostmönster.

Databasen, som nu är mer omfattande än tidigare versioner, innehåller information om ett brett spektrum av jordbruksråvaror och livsmedel i åtta EU-länder. Den inkluderar indikatorer såsom utsläpp av växthusgaser, förlust av biologisk mångfald, användning av bekämpningsmedel samt djurvälfärd och antibiotikaanvändning.

– Det här är ett verktyg för framför allt forskare och andra som beräknar miljöpåverkan från olika koster. Men alla som är intresserade av matens miljöpåverkan kan ha nytta av verktyget. Det är en första version vi släpper nu och vi hoppas kunna både uppdatera dataunderlaget kontinuerligt och göra verktyget mer användarvänligt, berättar Elin Röös vid SLU, som forskar om matens miljö- och klimatpåverkan.

Länk till rapporten: Mat, miljö och hållbarhet – hur påverkar den mat vi svenskar äter planeten?

Länk till verktyget: SAFAD - Sustainability Assessment of Foods and Diets

Diabetes

Kost och träning gav remission vid tidig typ 2-diabetes

Drygt hälften av deltagarna uppnådde diabetesremission efter ett program med energireducerad kost och strukturerad träning. Samtidigt minskade fettmassan medan muskelmassan bevarades. Det visar en ny randomiserad studie av yngre vuxna med typ 2-diabetes.

Redaktionen 9 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Typ 2-diabetes som debuterar tidigt i livet kan innebära snabbare försämring av blodsockerkontrollen och tidigare komplikationer. I studien RESET for Remission undersökte forskare i Storbritannien och Kanada om en kombination av kostbehandling och träning kunde leda till remission hos denna grupp. Resultaten presenterades vid EASD-kongressen i Milano och publicerades i The Lancet Regional Health – Americas.

Kostersättning och regelbunden träning

Studien omfattade 96 personer i åldern 18–45 år med obesitas och typ 2-diabetes, utan insulinbehandling. Deltagarna lottades till sedvanlig vård eller ett intensivt program.

Programmet inleddes med tolv veckors energireducerad kost och träning, följt av tolv veckor med fokus på viktstabilisering. Kostersättning och återintroduktion av vanlig mat kombinerades med både styrke- och konditionsträning.

Upplägget hade utformats för att undersöka såväl diabetesremission som effekter på bland annat hjärtfunktion och kroppssammansättning.

Remission hos 54 procent

Efter 24 veckor hade 27 av 50 deltagare i interventionsgruppen, 54 procent, uppnått remission. I kontrollgruppen var motsvarande resultat två av 46, cirka fyra procent.

Remission definierades som HbA1c under 48 mmol/mol och minst tolv veckor utan blodsockersänkande läkemedel. Resultaten visade också minskad fettmassa med bevarad muskelmassa – en relevant aspekt vid behandling som innebär snabb viktnedgång.

För dietister väcker studien frågor om hur kostbehandling och fysisk träning kan samordnas när målet är både viktnedgång och bibehållen fysisk funktion.

Studien jämförde dock hela programmet med sedvanlig vård. Det går därför inte att avgöra hur mycket just träningen bidrog till resultaten. Uppföljningen var dessutom begränsad till 24 veckor, och forskarna efterlyser längre studier. Resultaten visar remission vid uppföljningen, vilket inte innebär att sjukdomen är permanent botad.

Källa: European Association for the Study of Diabetes (EASD), presentation av RESET for Remission, 30 september 2026. The Lancet Regional Health – Americas, 2026. Läs presentationen av studien.

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning

Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat unga i åldern 16–24 år som åt vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost. Ett tydligt...