Livsmedel

Så hållbar är vår kost

En ny rapport framtagen av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Svenska miljöinstitutet (IVL) presenterar en omfattande analys av hur hållbar den svenska matkonsumtionen är.

3 juni, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Rapporten, finansierad av Naturvårdsverket och SLU Future Food, bygger på en genomgång av ett stort antal vetenskapliga studier och artiklar. Den syftar till att på ett lättillgängligt sätt sammanfatta och kommunicera miljöpåverkan från olika kosthållningar.

Ylva Ran, postdoktor vid SLU, understryker att rapporten introducerar nya metoder för att beräkna och beskriva miljöpåverkan från olika dieter. Därutöver inkluderar den resultat från en studie som rekommenderar specifika indikatorer för att mäta och förstå dess påverkan mer heltäckande.

Rapporten definierar vad en hållbar kost innebär och betonar att den genomsnittliga svenska dieten, med ett koldioxidutsläpp på cirka två ton CO2e per person och år, inte uppfyller hållbarhetskriterierna. Den diskuterar också hur olika livsmedelsgrupper bidrar till miljöpåverkan och föreslår åtgärder som kan minska dessa effekter genom förbättringar i livsmedelsproduktionen, koständringar och minskning av matsvinn.

– Vår sammanställning visar att flera olika åtgärder behövs för att klimat- och hållbarhetsmål ska nås. Åtgärder behöver fokuseras på att förbättra produktionen, ändra kosten och minska svinnet. säger Emma Moberg, forskare på IVL.

I samband med rapporten har ett nytt webbverktyg och en databas lanserats. Verktyget, utvecklat som en del av EU-projektet Plane’eat, tillåter användare att jämföra hållbarheten hos olika livsmedel och kostmönster.

Databasen, som nu är mer omfattande än tidigare versioner, innehåller information om ett brett spektrum av jordbruksråvaror och livsmedel i åtta EU-länder. Den inkluderar indikatorer såsom utsläpp av växthusgaser, förlust av biologisk mångfald, användning av bekämpningsmedel samt djurvälfärd och antibiotikaanvändning.

– Det här är ett verktyg för framför allt forskare och andra som beräknar miljöpåverkan från olika koster. Men alla som är intresserade av matens miljöpåverkan kan ha nytta av verktyget. Det är en första version vi släpper nu och vi hoppas kunna både uppdatera dataunderlaget kontinuerligt och göra verktyget mer användarvänligt, berättar Elin Röös vid SLU, som forskar om matens miljö- och klimatpåverkan.

Länk till rapporten: Mat, miljö och hållbarhet – hur påverkar den mat vi svenskar äter planeten?

Länk till verktyget: SAFAD - Sustainability Assessment of Foods and Diets

Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Forskning

Mikrobiomet kan påverka hur fermenterbara kolhydrater tolereras

Personer som får uppblåsthet av vissa fermenterbara kolhydrater kan skilja sig åt i både mikrobiom och metabol funktion jämfört med dem som inte utvecklar symtom. Det visar en ny brittisk, randomiserad studie.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • Uppdaterades 8 maj, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som publicerats i The American Journal of Gastroenterology, undersökte forskarna varför vissa personer utvecklar uppblåsthet vid intag av specifika fermenterbara kolhydrater, bland annat...