Livsmedel

Så hållbar är vår kost

En ny rapport framtagen av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Svenska miljöinstitutet (IVL) presenterar en omfattande analys av hur hållbar den svenska matkonsumtionen är.

3 juni, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Rapporten, finansierad av Naturvårdsverket och SLU Future Food, bygger på en genomgång av ett stort antal vetenskapliga studier och artiklar. Den syftar till att på ett lättillgängligt sätt sammanfatta och kommunicera miljöpåverkan från olika kosthållningar.

Ylva Ran, postdoktor vid SLU, understryker att rapporten introducerar nya metoder för att beräkna och beskriva miljöpåverkan från olika dieter. Därutöver inkluderar den resultat från en studie som rekommenderar specifika indikatorer för att mäta och förstå dess påverkan mer heltäckande.

Rapporten definierar vad en hållbar kost innebär och betonar att den genomsnittliga svenska dieten, med ett koldioxidutsläpp på cirka två ton CO2e per person och år, inte uppfyller hållbarhetskriterierna. Den diskuterar också hur olika livsmedelsgrupper bidrar till miljöpåverkan och föreslår åtgärder som kan minska dessa effekter genom förbättringar i livsmedelsproduktionen, koständringar och minskning av matsvinn.

– Vår sammanställning visar att flera olika åtgärder behövs för att klimat- och hållbarhetsmål ska nås. Åtgärder behöver fokuseras på att förbättra produktionen, ändra kosten och minska svinnet. säger Emma Moberg, forskare på IVL.

I samband med rapporten har ett nytt webbverktyg och en databas lanserats. Verktyget, utvecklat som en del av EU-projektet Plane’eat, tillåter användare att jämföra hållbarheten hos olika livsmedel och kostmönster.

Databasen, som nu är mer omfattande än tidigare versioner, innehåller information om ett brett spektrum av jordbruksråvaror och livsmedel i åtta EU-länder. Den inkluderar indikatorer såsom utsläpp av växthusgaser, förlust av biologisk mångfald, användning av bekämpningsmedel samt djurvälfärd och antibiotikaanvändning.

– Det här är ett verktyg för framför allt forskare och andra som beräknar miljöpåverkan från olika koster. Men alla som är intresserade av matens miljöpåverkan kan ha nytta av verktyget. Det är en första version vi släpper nu och vi hoppas kunna både uppdatera dataunderlaget kontinuerligt och göra verktyget mer användarvänligt, berättar Elin Röös vid SLU, som forskar om matens miljö- och klimatpåverkan.

Länk till rapporten: Mat, miljö och hållbarhet – hur påverkar den mat vi svenskar äter planeten?

Länk till verktyget: SAFAD - Sustainability Assessment of Foods and Diets

Onkologi

Kostlektioner för brittiska cancerpatienter

Gruppbaserade kostlektioner för cancerpatienter kan bli ett nytt inslag i Storbritannien. Upplägget har testats i en pilotstudie och pekas ut som ett sätt att stärka patientstödet och samtidigt minska trycket på dietistresurser inom vården.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Bakom initiativet står den brittiska cancerstiftelsen Maggie’s, som tillsammans med Royal Marsden NHS Foundation Trust har genomfört satsningen. Efter positiva resultat planerar organisationen nu att erbjuda kostlektionerna vid samtliga sina 27 center i Storbritannien, skriver The Guardian.

I pilotstudien bestod kostlektionerna av gruppbaserade workshops, ofta med inslag av praktisk matlagning. Ett centralt fokus var att hjälpa deltagarna att skilja vetenskapligt förankrade råd från vanliga myter om kost och cancer, till exempel föreställningen att socker skulle ”gynna” cancer eller att vissa livsmedelsgrupper alltid bör undvikas.

Lektionerna ska ledas av dietetiker med specialistkompetens och bygga på evidensbaserad praxis. Syftet är att ge patienter bättre förståelse för hur kosten kan påverka välbefinnandet både under pågående behandling och i återhämtningsfasen.

Organisationens vd Laura Lee beskriver satsningen som gynnsam både för patienter och vården:

– Det här är en win-win-situation, personer som lever med cancer får snabbare tillgång till tillförlitligt koststöd, samtidigt som trycket på dietistresurser inom vården minskar.

Satsningen kommer i kölvattnet av att den brittiska regeringen förbereder en ny nationell cancerstrategi, som väntas presenteras under våren. Strategin ska bland annat stärka patientstödet och förbättra vårdens arbetssätt längs hela vårdkedjan.

Forskning

Periodisk fasta ger inte större viktnedgång än traditionella råd

Intermittent fasting, periodisk fasta, leder inte till större viktnedgång hos vuxna med övervikt eller obesitas än traditionella kostråd eller ingen insats alls. Det visar en ny systematisk översikt från Cochrane.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Översikten omfattar 22 randomiserade kontrollerade studier med totalt 1 995 deltagare från Nordamerika, Europa, Kina, Australien och Sydamerika. I studierna ingick flera former av periodisk fasta,...