Individanpassad träning nyckeln till framgång för barn

En ny avhandling från Umeå universitet visar att barn och ungdomar generellt rör sig för lite. Träningen bör därför anpassas efter individens biologiska mognad snarare än deras kronologiska ålder.

13 januari, 2025 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Avhandlingen, som lagts fram av Daniel Jansson, doktorand i idrottsmedicin, betonar vikten av att ta hänsyn till barns olika utvecklingstakt för att skapa en meningsfull och effektiv träningsmiljö.

– En bättre förståelse för hur biologisk mognad och tillväxt påverkar träningssvaret är viktig kunskap för tränare och idrottslärare, både för att uppnå bättre resultat och för att göra träningen mer meningsfull.

I sin avhandling vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering har Daniel Jansson bland annat studerat hur biologisk mognad, muskelstyrka och hormonsvar påverkar träningseffekten hos barn. Resultaten visar att kroppsvikt och fettfri massa har större inverkan på barns muskelstyrka än deras biologiska ålder. Exempelvis är styrka i benpress starkt kopplad till kroppsvikt, medan explosiv styrka, som vid vertikalhopp, snarare relaterar till muskelmassan i låren.

En av studierna undersökte hur hormoner och inflammatoriska markörer i blodet svarar på styrketräning med fria vikter. Här framkom att pubertala pojkar ökade nivåerna av tillväxthormonet IGF-I efter träning, medan nivåerna minskade hos prepubertala pojkar. Det antyder att samma träningsbelastning kan vara för tung för yngre barn.

– I idrotter där styrka är viktigt kan en metod vara att gruppera barn och ungdomar utifrån kroppsmått som vikt, vilket möjliggör att de utmanas på nya sätt och stimulerar en långsiktig utveckling, förklarar Daniel Jansson.

Handgripstest – ett enkelt sätt att mäta styrka

Avhandlingen lyfter också fram handgripstest som ett effektivt och praktiskt sätt att mäta total muskelstyrka hos tränade barn. Testet kräver minimala resurser och kan vara ett värdefullt verktyg för tränare och idrottslärare som vill följa barns fysiska utveckling utan tidskrävande styrketester.

När det gäller de allra yngsta barnen har Daniel Jansson undersökt hur rörelsemätare kan användas för att mäta fysisk aktivitet och stillasittande. En liten rörelsemätare, Motionwatch 8, som bärs på handleden, kunde med hög noggrannhet klassificera rörelsemönster hos treåringar. Den används redan i Northpops kohortstudie på barn i Västerbotten och kan få en bredare användning i framtida studier.

Ett annat oroväckande resultat som lyfts fram i avhandlingen är att dagens barn generellt sett har lägre muskelstyrka än tidigare generationer. Enligt Daniel Jansson är det därför avgörande att skapa träningsprogram som utgår från varje barns unika biologiska förutsättningar. Genom sin avhandling hoppas han kunna bidra till en mer individanpassad och utvecklande idrottsmiljö för barn och ungdomar.

Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Forskning

Mikrobiomet kan påverka hur fermenterbara kolhydrater tolereras

Personer som får uppblåsthet av vissa fermenterbara kolhydrater kan skilja sig åt i både mikrobiom och metabol funktion jämfört med dem som inte utvecklar symtom. Det visar en ny brittisk, randomiserad studie.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • Uppdaterades 8 maj, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som publicerats i The American Journal of Gastroenterology, undersökte forskarna varför vissa personer utvecklar uppblåsthet vid intag av specifika fermenterbara kolhydrater, bland annat...