Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Individanpassad träning nyckeln till framgång för barn

En ny avhandling från Umeå universitet visar att barn och ungdomar generellt rör sig för lite. Träningen bör därför anpassas efter individens biologiska mognad snarare än deras kronologiska ålder.

13 januari, 2025 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning
Bild på en ung pojke som tränar med hantlar på ett gym.

Foto: Stock.adobe.com

Avhandlingen, som lagts fram av Daniel Jansson, doktorand i idrottsmedicin, betonar vikten av att ta hänsyn till barns olika utvecklingstakt för att skapa en meningsfull och effektiv träningsmiljö.

– En bättre förståelse för hur biologisk mognad och tillväxt påverkar träningssvaret är viktig kunskap för tränare och idrottslärare, både för att uppnå bättre resultat och för att göra träningen mer meningsfull.

I sin avhandling vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering har Daniel Jansson bland annat studerat hur biologisk mognad, muskelstyrka och hormonsvar påverkar träningseffekten hos barn. Resultaten visar att kroppsvikt och fettfri massa har större inverkan på barns muskelstyrka än deras biologiska ålder. Exempelvis är styrka i benpress starkt kopplad till kroppsvikt, medan explosiv styrka, som vid vertikalhopp, snarare relaterar till muskelmassan i låren.

En av studierna undersökte hur hormoner och inflammatoriska markörer i blodet svarar på styrketräning med fria vikter. Här framkom att pubertala pojkar ökade nivåerna av tillväxthormonet IGF-I efter träning, medan nivåerna minskade hos prepubertala pojkar. Det antyder att samma träningsbelastning kan vara för tung för yngre barn.

– I idrotter där styrka är viktigt kan en metod vara att gruppera barn och ungdomar utifrån kroppsmått som vikt, vilket möjliggör att de utmanas på nya sätt och stimulerar en långsiktig utveckling, förklarar Daniel Jansson.

Handgripstest – ett enkelt sätt att mäta styrka

Avhandlingen lyfter också fram handgripstest som ett effektivt och praktiskt sätt att mäta total muskelstyrka hos tränade barn. Testet kräver minimala resurser och kan vara ett värdefullt verktyg för tränare och idrottslärare som vill följa barns fysiska utveckling utan tidskrävande styrketester.

När det gäller de allra yngsta barnen har Daniel Jansson undersökt hur rörelsemätare kan användas för att mäta fysisk aktivitet och stillasittande. En liten rörelsemätare, Motionwatch 8, som bärs på handleden, kunde med hög noggrannhet klassificera rörelsemönster hos treåringar. Den används redan i Northpops kohortstudie på barn i Västerbotten och kan få en bredare användning i framtida studier.

Ett annat oroväckande resultat som lyfts fram i avhandlingen är att dagens barn generellt sett har lägre muskelstyrka än tidigare generationer. Enligt Daniel Jansson är det därför avgörande att skapa träningsprogram som utgår från varje barns unika biologiska förutsättningar. Genom sin avhandling hoppas han kunna bidra till en mer individanpassad och utvecklande idrottsmiljö för barn och ungdomar.



Verktyg

Tallriksmodellen fyller 50 år – når 100 000 elever varje år

I år fyller Tallriksmodellen 50 år och den är fortfarande en självklar del av undervisningen. Varje år möter omkring 100 000 elever modellen i ämnet hem- och konsumentkunskap, där den används som pedagogiskt verktyg för att förklara hur en väl sammansatt måltid kan se ut.

Nina Granberg 12 januari, 2026 Uppdaterades 13 januari, 2026 1 minuts läsning
3_ratter_tallriksmodellen

Foto: Livsmedelsverket

Modellen presenterades första gången 1976 i tidningen Vår näring. Bakom den står hushållsläraren och nutritionisten Britt-Marie Dahlin (Andersson), som ville göra näringslära mer begriplig genom en enkel, visuell symbol.

– Alla förstår Tallriksmodellen direkt, även barn och unga. Därför kommer de också ihåg den, säger Britt-Marie Dahlin (Andersson). 

Tallriksmodellen delar in tallriken i tre delar: proteinrika livsmedel som kött, fisk, ägg och baljväxter, kolhydratkällor som potatis, ris och pasta samt grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Den bygger delvis på Livsmedelsverkets dåvarande matpyramid och kostcirkel. Runt 1992 valde Livsmedelsverket att stötta modellen, som därmed blev Sveriges officiella symbol för en väl sammansatt lunch eller middag. 

I takt med förändrade levnadsvanor och ny kunskap om kost har modellen justerats. Från att ursprungligen vara indelad i tre lika delar utvecklades den till två varianter: en för fysiskt aktiva personer och en där halva tallriken utgörs av grönsaker för personer med lägre energibehov. 

Trots sina 50 år ser Britt-Marie Dahlin (Andersson) Tallriksmodellen som minst lika relevant i dag. Hon lyfter särskilt betydelsen av hem- och konsumentkunskap och menar att ämnet ger elever praktiska och livsnära kunskaper som stärker självständigheten i vuxenlivet.


Dela artikeln

Obesitas

Få studier om kostvanor vid GLP-1-behandling

Trots att kostvanor är en central del av obesitasbehandling följs de sällan upp i studier av läkemedel. Det visar en ny systematisk översikt.

Nina Granberg 7 januari, 2026 Uppdaterades 12 januari, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_1600453583

Foto: AdobeStock



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.