Individanpassad träning nyckeln till framgång för barn

En ny avhandling från Umeå universitet visar att barn och ungdomar generellt rör sig för lite. Träningen bör därför anpassas efter individens biologiska mognad snarare än deras kronologiska ålder.

13 januari, 2025 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Avhandlingen, som lagts fram av Daniel Jansson, doktorand i idrottsmedicin, betonar vikten av att ta hänsyn till barns olika utvecklingstakt för att skapa en meningsfull och effektiv träningsmiljö.

– En bättre förståelse för hur biologisk mognad och tillväxt påverkar träningssvaret är viktig kunskap för tränare och idrottslärare, både för att uppnå bättre resultat och för att göra träningen mer meningsfull.

I sin avhandling vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering har Daniel Jansson bland annat studerat hur biologisk mognad, muskelstyrka och hormonsvar påverkar träningseffekten hos barn. Resultaten visar att kroppsvikt och fettfri massa har större inverkan på barns muskelstyrka än deras biologiska ålder. Exempelvis är styrka i benpress starkt kopplad till kroppsvikt, medan explosiv styrka, som vid vertikalhopp, snarare relaterar till muskelmassan i låren.

En av studierna undersökte hur hormoner och inflammatoriska markörer i blodet svarar på styrketräning med fria vikter. Här framkom att pubertala pojkar ökade nivåerna av tillväxthormonet IGF-I efter träning, medan nivåerna minskade hos prepubertala pojkar. Det antyder att samma träningsbelastning kan vara för tung för yngre barn.

– I idrotter där styrka är viktigt kan en metod vara att gruppera barn och ungdomar utifrån kroppsmått som vikt, vilket möjliggör att de utmanas på nya sätt och stimulerar en långsiktig utveckling, förklarar Daniel Jansson.

Handgripstest – ett enkelt sätt att mäta styrka

Avhandlingen lyfter också fram handgripstest som ett effektivt och praktiskt sätt att mäta total muskelstyrka hos tränade barn. Testet kräver minimala resurser och kan vara ett värdefullt verktyg för tränare och idrottslärare som vill följa barns fysiska utveckling utan tidskrävande styrketester.

När det gäller de allra yngsta barnen har Daniel Jansson undersökt hur rörelsemätare kan användas för att mäta fysisk aktivitet och stillasittande. En liten rörelsemätare, Motionwatch 8, som bärs på handleden, kunde med hög noggrannhet klassificera rörelsemönster hos treåringar. Den används redan i Northpops kohortstudie på barn i Västerbotten och kan få en bredare användning i framtida studier.

Ett annat oroväckande resultat som lyfts fram i avhandlingen är att dagens barn generellt sett har lägre muskelstyrka än tidigare generationer. Enligt Daniel Jansson är det därför avgörande att skapa träningsprogram som utgår från varje barns unika biologiska förutsättningar. Genom sin avhandling hoppas han kunna bidra till en mer individanpassad och utvecklande idrottsmiljö för barn och ungdomar.

Obesitas

Global prispress på GLP-1-läkemedel

I flera delar av världen sjunker nu priserna kraftigt på GLP-1-baserade läkemedel. Det kan göra behandlingen tillgänglig för fler patienter, men väcker också frågor om hur läkemedlen används när de blir billigare och lättare att få tag på.

Nina Granberg 25 mars, 2026 • 3 minuters läsning

I Indien löper nu patentet på semaglutid ut. Det är den aktiva substansen i bland annat Ozempic och Wegovy. Det öppnar för en snabb lansering av generiska alternativ. Enligt BBC väntas ett stort antal läkemedelsbolag introducera egna versioner inom kort, vilket kan leda till kraftiga prisfall.

I dag ligger kostnaden i Indien för behandling med originalpreparat på motsvarande cirka 95–119 dollar för Ozempic och 108–173 dollar för Wegovy per månad. Med generisk konkurrens bedöms priset kunna sjunka till omkring 36–54 dollar. Enligt uppgifter som refereras av The Juggernaut planerar ett indiskt läkemedelsbolag att introducera semaglutid för så lite som 14 dollar per månad.

Samtidigt förväntas ett stort antal nya produkter lanseras. Uppskattningar pekar på att över 40 tillverkare kan introducera mer än 50 varumärken redan under 2026. Liknande utveckling har tidigare setts på den indiska marknaden när patent löpt ut, med en snabb uppskalning av generiska alternativ.

Kan spridas globalt

Utvecklingen i Indien beskrivs som potentiellt omvälvande, inte bara nationellt utan globalt. Landet är en av världens största producenter av generiska läkemedel och står för omkring 20 procent av den globala produktionen.

Flera länder väntas följa efter, däribland Kina, Kanada, Brasilien, Turkiet och Sydafrika. I USA och Europa dröjer det däremot till början av 2030-talet innan motsvarande generisk konkurrens kan slå igenom, på grund av kvarvarande patentskydd.

Priskrig i USA

Parallellt pågår en annan utveckling i USA, där läkemedelsbolagen redan nu sänker priserna kraftigt i konkurrensen om patienter som betalar ur egen ficka.

Enligt BBC har priset på Wegovy för självbetalande patienter sjunkit till omkring 149 dollar per månad, från tidigare över 1 600 dollar. Även Zepbound har fått sänkta priser, där en version i injektionsflaska nu börjar på 299 dollar per månad. När läkemedlet lanserades i USA 2023 låg en månadsdos på över 1 000 dollar.

Bakgrunden är att många försäkringssystem i USA ännu inte täcker läkemedlen vid behandling av obesitas, vilket har lett till att bolagen i högre grad konkurrerar direkt om patienter. Nya försäljningskanaler har etablerats, bland annat genom direktförsäljning via särskilda webbplatser och samarbeten med detaljhandelsaktörer som Walmart och Costco.

Samtidigt pågår politiska initiativ i USA för att öka tillgången, bland annat genom att det offentliga sjukförsäkringssystemet Medicare ska börja omfatta läkemedlen på provbasis i juli.

Ökad tillgång väcker frågor

Den ökade tillgängligheten lyfts som en möjlighet att nå fler patienter med obesitas och typ 2-diabetes. I Indien, där över 77 miljoner personer lever med diabetes, kan lägre priser innebära att behandlingen blir tillgänglig för grupper som tidigare inte haft råd.

I USA har prissänkningarna redan gjort det möjligt för vissa patienter att fortsätta eller höja sin behandling, trots att läkemedlen ofta fortfarande inte omfattas av försäkringsskydd vid obesitas.

Samtidigt väcker utvecklingen frågor om hur läkemedlen används när de blir billigare och lättare att få tag på. I Indien beskriver läkare oro för att preparaten skrivs ut eller marknadsförs i sammanhang där medicinsk uppföljning saknas, med fokus på snabb viktnedgång snarare än långsiktig behandling.

Folkhälsa

Fler unga väljer kött för protein och hälsa

Unga i Sverige ser allt mer kött som en del av en hälsosam kost. Samtidigt minskar andelen som följer strikt vegetariska kostmönster.

Nina Granberg 18 mars, 2026 • Uppdaterades 19 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Enligt en undersökning från Ungdomsbarometern, gjord på uppdrag av Svenskt Kött, uppger 54 procent av unga att kött påverkar deras hälsa positivt, medan endast 9 procent anser att påverkan är negativ. Kött har också blivit ett vanligare inslag i ungas kost de senaste åren.

Andelen unga som äter kött flera gånger i veckan har ökat markant sedan 2018. I dag uppger 78 procent att de äter nötkött flera gånger i veckan eller dagligen, jämfört med 57 procent 2018.

– Den här generationen är mer pragmatisk och tänker mer på sin egen hälsa. Det handlar inte om att tokäta kött men att se det som en naturlig del av en näringsrik kost vid sidan av vegetabilier, säger Isabel Moretti, vd för Svenskt Kött, i en artikel i Livsmedel i fokus.

Samtidigt minskar andelen unga som följer strikt vegetariska kostmönster. Andelen som uppger att de äter enbart vegetariskt har sjunkit från 9 till 3 procent sedan 2019, och endast 1 procent anger att de äter helt veganskt.

Enligt Johanna Göransson, analytiker på Ungdomsbarometern, handlar utvecklingen om ett bredare värderingsskifte.

– Valen styrs i hög grad av smak, vardag, ekonomi och funktion, snarare än av ideologiska kostidentiteter, säger hon och tillägger:

– Det finns ett stort fokus på protein bland dagens unga. Kött kopplas starkt till både protein, träning och välmående, och det är tjejerna som står för den största förflyttningen.

Förtroende för produktionen spelar också en roll. Många uppger att svenskt kött står för trygghet och kontroll över hur maten produceras.

– Dagens unga är morgondagens konsumenter och barnfamiljer. Hur de ser på mat, kött och svenskt ursprung i dag kommer att påverka hur den svenska livsmedelskonsumtionen utvecklas framöver, säger Isabel Moretti.

Läs mer om undersökningen HÄR.

Ungdomsbarometern har studerat måltidsvanor, kostpreferenser och relationen till hälsa i åldersgruppen 15-24. I årets undersökning deltog 15 000 personer. På uppdrag av Svenskt Kött har man i år även undersökt ungas relation till kött och syn på svensk- och närproducerade livsmedel.