Individanpassad träning nyckeln till framgång för barn

En ny avhandling från Umeå universitet visar att barn och ungdomar generellt rör sig för lite. Träningen bör därför anpassas efter individens biologiska mognad snarare än deras kronologiska ålder.

13 januari, 2025 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Avhandlingen, som lagts fram av Daniel Jansson, doktorand i idrottsmedicin, betonar vikten av att ta hänsyn till barns olika utvecklingstakt för att skapa en meningsfull och effektiv träningsmiljö.

– En bättre förståelse för hur biologisk mognad och tillväxt påverkar träningssvaret är viktig kunskap för tränare och idrottslärare, både för att uppnå bättre resultat och för att göra träningen mer meningsfull.

I sin avhandling vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering har Daniel Jansson bland annat studerat hur biologisk mognad, muskelstyrka och hormonsvar påverkar träningseffekten hos barn. Resultaten visar att kroppsvikt och fettfri massa har större inverkan på barns muskelstyrka än deras biologiska ålder. Exempelvis är styrka i benpress starkt kopplad till kroppsvikt, medan explosiv styrka, som vid vertikalhopp, snarare relaterar till muskelmassan i låren.

En av studierna undersökte hur hormoner och inflammatoriska markörer i blodet svarar på styrketräning med fria vikter. Här framkom att pubertala pojkar ökade nivåerna av tillväxthormonet IGF-I efter träning, medan nivåerna minskade hos prepubertala pojkar. Det antyder att samma träningsbelastning kan vara för tung för yngre barn.

– I idrotter där styrka är viktigt kan en metod vara att gruppera barn och ungdomar utifrån kroppsmått som vikt, vilket möjliggör att de utmanas på nya sätt och stimulerar en långsiktig utveckling, förklarar Daniel Jansson.

Handgripstest – ett enkelt sätt att mäta styrka

Avhandlingen lyfter också fram handgripstest som ett effektivt och praktiskt sätt att mäta total muskelstyrka hos tränade barn. Testet kräver minimala resurser och kan vara ett värdefullt verktyg för tränare och idrottslärare som vill följa barns fysiska utveckling utan tidskrävande styrketester.

När det gäller de allra yngsta barnen har Daniel Jansson undersökt hur rörelsemätare kan användas för att mäta fysisk aktivitet och stillasittande. En liten rörelsemätare, Motionwatch 8, som bärs på handleden, kunde med hög noggrannhet klassificera rörelsemönster hos treåringar. Den används redan i Northpops kohortstudie på barn i Västerbotten och kan få en bredare användning i framtida studier.

Ett annat oroväckande resultat som lyfts fram i avhandlingen är att dagens barn generellt sett har lägre muskelstyrka än tidigare generationer. Enligt Daniel Jansson är det därför avgörande att skapa träningsprogram som utgår från varje barns unika biologiska förutsättningar. Genom sin avhandling hoppas han kunna bidra till en mer individanpassad och utvecklande idrottsmiljö för barn och ungdomar.

Dietisten Plus

Viktig information om tidskriften Dietisten

Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift och inte en medlemsförmån i Dietisternas Riksförbund (DRF), även om vi samarbetar och DRF finns representerade i redaktionsrådet. För att säkra tidskriftens långsiktiga kvalitet och fortsatta utgivning upphör nu tidigare kostnadsfria prenumerationer. För att fortsätta få Dietisten krävs att du tecknar en aktiv prenumeration.

26 januari, 2026 • Uppdaterades 26 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Tidskriften Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift. Vi samarbetar med Dietisternas Riksförbund (DRF), bland annat genom att DRF finns representerade i tidskriftens redaktionsråd, men Dietisten ges inte ut av DRF och är inte en medlemsförmån.

Under många år har tidskriften kunnat erbjudas kostnadsfritt. För att långsiktigt säkerställa Dietistens fortsatta utveckling, kvalitet och överlevnad behöver vi nu ta nästa steg. Det innebär att tidskriften inte längre kommer att vara kostnadsfri.

Alla tidigare kostnadsfria prenumerationer kommer därför att upphöra, och för att fortsätta ta del av Dietisten krävs en ny aktiv prenumeration.

Vi har just nu ett introduktionspris för dig som vill fortsätta läsa tidskriften (eller för dig som vill teckna en ny prenumeration): 790 kr per år för både tryckt tidning och digital läsning. Önskar du fler exemplar, företagsprenumerationer eller att betala via faktura kan du mejla till prenumeration@dietisten.net

Vi hoppas verkligen att du vill fortsätta läsa Dietisten och vara med på vår resa framåt – med fördjupande innehåll, aktuell forskning och relevanta perspektiv för dietistprofessionen.

Åtgärd krävs!
För att säkerställa din fortsatta prenumeration, teckna abonnemang via länken nedan:
https://www.dietisten.net/prenumerationer

Folkhälsa

Matvanor i ekonomisk utsatthet - nytt projekt ska minska ohälsa

Nu startar Mat för ett inkluderande samhälle, ett förberedelseprojekt som ska bidra till mer jämlika matvanor genom att ta avstamp i människors faktiska levnadsvillkor.

Nina Granberg 4 februari, 2026 • Uppdaterades 5 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Med Region Stockholm i täten samverkar offentlig sektor och civilsamhälle för att möta ohälsa kopplad till matvanor, en folkhälsoutmaning som slår hårdast mot personer som lever i ekonomisk utsatthet.

Projektet koordineras av Region Stockholm genom Centrum för obesitas vid Akademiskt specialistcentrum och pågår till juni 2026. Arbetet finansieras av Vinnova genom SustainGov och är ett samverkansprojekt för systemförändring med flera aktörer, däribland Dietisternas riksförbund (DRF).

– Det behövs nya arbetssätt som tar avstamp i verkliga levnadsvillkor. Det här projektet ger oss en unik möjlighet att bättre förstå vilka hinder som står i vägen för hälsosamma matvanor hos en väldigt utsatt samhällsgrupp och hur vi inom offentlig sektor bättre kan möta dem”, säger Liisa Tolvanen, forskare och specialistdietist inom obesitasbehandling vid Centrum för obesitas, Akademiskt specialistcentrum, Region Stockholm.

Projektgruppen ska samarbeta med personer som lever i socioekonomisk utsatthet, representerade av Matmissionens medlemmar, genom enkäter, djupintervjuer och workshops. Syftet är att identifiera behov, barriärer och drivkrafter bakom matval, samt att ta fram ett kunskapsunderlag som kan användas nationellt för mer träffsäkra och jämlika folkhälsoinsatser.