Nutrition

En mer hållbar vardagsmeny med klimatberäknade recept

Konsumentverkets närings- och kostnadsberäknade recept har för första gången även klimatberäknats. Matsedeln visar kostnadsberäknade maträtter för en mer hållbar vardag. Konsumentverket och Livsmedelsverket har tillsammans … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Konsumentverkets närings- och kostnadsberäknade recept har för första gången även klimatberäknats. Matsedeln visar kostnadsberäknade maträtter för en mer hållbar vardag.

Konsumentverket och Livsmedelsverket har tillsammans tagit fram en matsedel som är både kostnads- och näringsberäknad. För första gången ingår även rätternas klimatpåverkan. Matsedeln bygger på Livsmedelsverkets kostråd – att äta grönare, lagom mycket och röra på sig. För att göra det enkelt har maträtterna märkts med en symbol, ett litet grönt löv, i en tregradig skala. Tre löv signalerar att maträtten ger det lägsta klimatavtrycket.

Syftet med matsedeln är att ge inspiration och bidra till mer hälsosamma matvanor och en mer hållbar framtid.

Konsumentverket gör varje år beräkningar av referensvärden för några av hushållens vanligaste utgiftsområden, där livsmedel är ett område. Kostnader för livsmedel beräknas utifrån en näringsberäknad fyra veckors matsedel, som omfattar frukost, lunch, middag och två till tre mellanmål per dag.

Matsedeln visar exempel på hälsosamma måltider och de beräknade kostnaderna kan användas som stöd och referensvärden vid budgetrådgivning och vid hushållens egen planering av hushållsbudget. Den nya matsedeln innehåller nu en ökad andel vegetariska måltider, mindre mängder rött kött och charkprodukter och till viss del även mindre mängder mejeriprodukter. Kostnaderna för kött, ägg och mejeriprodukter har beräknats med hänsyn till såväl djurskydd och djurhälsa som en miljö- och klimateffektiv produktion. Kostnaderna för fisk-och skaldjur grundar sig på MSC-märkta produkter.

Beräkningarna av klimatavtryck har gjorts utifrån Rise klimatdatabas och gränserna för de olika symbolerna utgår från Världsnaturfondens koncept ”One planet plate”, som har tagit fram en så kallad klimatbudget för mat. Den visar hur stor klimatpåverkan våra måltider kan ha för att vi ska kunna nå Parisavtalets mål om maximalt 1,5 graders global uppvärmning. Budgeten är 11 kg koldioxidekvivalenter (CO2e) per person och vecka. För en lunch eller middag blir det i snitt 0,5 kg CO2e per måltid.

Matsedeln ”Vad ska vi äta i dag”

Källa: Livsmedelsverket

Yrkesfrågor

Hon är årets dietist

Elisabet Rothenberg har utsetts till årets dietist 2026. Hon prisas för sitt långvariga arbete med att utveckla dietistyrket, både i Sverige och internationellt, och för sitt engagemang inom nutrition för äldre.

Nina Granberg 31 mars, 2026 • 1 minuts läsning

Elisabet Rothenberg var en av de första dietisterna som utbildades i Sverige och blev 1997 den första disputerade dietisten vid Göteborgs universitet. Som ordförande för Dietisternas riksförbund, DRF, var hon också med och drev införandet av dietistlegitimationen 2006.

I dag är hon professor i geriatrisk nutrition och ordförande i SWESPEN.

– Att fler dietister behövs i äldreomsorgen är tydligt, säger Elisabet Rothenberg i ett pressmeddelande.

Utmärkelsen offentliggjordes vid DRF:s årsmöte den 31 mars.

Artikeln kommer att uppdateras.

Forskning

Undernäring vid IBD kan missas trots normalt BMI

Undernäring hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom IBD kan vara vanligare än många tror, och BMI räcker inte alltid för att fånga dem som är i riskzonen.

Nina Granberg 26 mars, 2026 • Uppdaterades 27 mars, 2026 • 1 minuts läsning

Den svenska studien som publicerats i Clinical Nutrition ESPEN omfattade 306 öppenvårdspatienter med Crohns sjukdom eller ulcerös kolit och 11,8 procent uppfyllde kriterierna för undernäring enligt GLIM (Global Leadership Initiative on Malnutrition).

Forskarna såg ingen tydlig skillnad mellan diagnoserna, men däremot mellan könen. Kvinnor hade mer än dubbelt så hög risk för undernäring som män, och även sjukdomsaktivitet under det senaste året identifierades som en oberoende riskfaktor.

BMI räckte inte

Samtidigt hade få patienter lågt BMI. I stället hade mer än hälften övervikt eller obesitas, vilket enligt forskarna visar att undernäring kan förbises om bedömningen i för hög grad bygger på kroppsvikt.

I en kommentar på LinkedIn lyfter förstaförfattaren Katarina Marta Korwel, dietist och doktorand vid Linköpings universitet och Region Östergötland, att BMI inte räcker för att fånga alla patienter i riskzonen och att även patienter med normalt eller högt BMI kan vara undernärda.

Forskarna drar slutsatsen att patienter med IBD bör screenas regelbundet för undernäring och risk för undernäring, även under perioder av remission. Särskilt viktigt kan det vara för kvinnor och för patienter med tidigare sjukdomsaktivitet.

Läs mer HÄR.