Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Gastroenterologi

En kamera som går att svälja ska hjälpa människor att äta rätt

En kamera i en kapsel som går att svälja och mäter din matsmältning med artificiell intelligens. Det låter som science fiction men kan bli verklighet … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning
Gut bacteria , gut flora, microbiome. Bacteria inside the small intestine, concept, representation. 3D illustration. Gut bacteria , gut flora, microbiome. Bacteria inside the small intestine, concept, representation. 3D illustration.

En kamera i en kapsel som går att svälja och mäter din matsmältning med artificiell intelligens. Det låter som science fiction men kan bli verklighet inom några år. Örebroforskarnas mål är att hjälpa människor att äta rätt och att underlätta för företag att ta fram hälsosamma produkter – och de har fått 12.5 miljoner kronor från Vinnova för detta.

– Kapseln med kameran som går att svälja finns redan. Den används för att undersöka delar av tarmen som är svåra att komma åt på annat sätt, säger Robert Brummer, professor i gastroenterologi vid Örebro universitet.

Den nya kamerakapseln, som forskarna kallar för en ätbar biosensor, samlar in information och analyserar matsmältningen i tarmen med hjälp av artificiell intelligens.

– Dagens tester baseras mest på avföringstester. Då får vi bara veta vad slutresultatet blir men inte vad som har påverkat det på vägen, säger Robert Brummer.

Flera företag medverkar i projektet. De kan använda tekniken för att testa nya produkter. Det kan till exempel handla om nya växtbaserade proteiner – som behövs i allt större utsträckning när vi behöver äta mindre kött för att klara klimatmålen. Det kan också vara ett verktyg för att testa kosttillskott som till exempel probiotika och jämföra före och efter.

– I framtiden kan kameran vara en hjälp för konsumenter. I första steget är det intressant för människor med tarmåkommor, där nedbrytningsprocessen i tarmen spelar en viktig roll. De kan få ledtrådar till hur de ska ställa om sin kost för att må bättre. I nästa steg kan det vara en produkt för gemene man, säger Robert Brummer.

Forskarna kommer även ta fram en annan prototyp som är enklare att använda hemma: ett test som mäter gaser i andedräkten.

– Det produceras gaser när maten bryts ner i tarmen och en del av dessa andas vi ut. Det tänker vi inte på, mer än kanske när vi ätit vitlök, säger Robert Brummer.

Han tror att det enklare utandningstestet kan vara ett alternativ till kamerakapseln för många vanliga konsumenter – och ge värdefull information.

– Det som händer i tarmen påverkar inte bara magen utan också immunförsvaret, hjärt- och kärlsjukdomar, åldrande och utveckling av cancer. Därför är det så viktigt att undersöka tarmens nedbrytningsprocesser närmare och det finns ingen enkel metod för detta ännu. Det är det vi hoppas kunna bidra med, avslutar Robert Brummer.

Han kommer leda arbetet inom Precision Nutrition Innovation Arena, PNI, tillsammans med Amy Loutfi, professor i informationsteknologi. PNI är ett resultat av de strategiska satsningar som universitetet har gjort på forskning inom mat och hälsa och artificiell intelligens och ORU Innovations Arena.

– Anslaget inom Vinnovas särskilda utlysning för precionshälsa erhölls i stenhård konkurrens. Det är ännu ett bevis på styrkan i universitetets strategiska satsningar, säger rektor Johan Schnürer.

Faktaruta

Vinnova är Sveriges innovationsmyndighet. Deras uppdrag är att stärka landets innovationsförmåga och bidra till hållbar tillväxt och de har satsat 12,5 miljon kronor på Precision Nutrition Innovation Arena, PNI.

Den är kopplad till det nationella forskningscentret PAN Sweden och är ett samarbete med Chalmers tekniska högskola, Region Örebro län och företagen Lantmännen, Biogaia och Nutrileads. Dessutom är Örebro universitets holdingbolag med i projektet. Projektledare är vicerektor Amy Loutfi.

Den ätbara biosensorn är den första innovationen inom Precision Nutrition Innovation Arena, PNI. Samtidigt som sensorn utvecklas bygger universitetet en struktur för att fler projekt ska kunna ta vara på de tre starka byggstenarna: Innovationsarenan och forskning inom mat och hälsa och artificiell intelligens.

Källa: Örebro universitet



Debatt

Obesitas är en kronisk sjukdom: varför behandlar vi den fortfarande som ett tillfälligt problem?

Apoteket kan vara den saknade länken i en vårdmodell som idag brister i uppföljning och kontinuitet. Det menar dietisten Sara Bussqvist.

IMG_3189
Sara Bussqvist 6 augusti, 2026 Uppdaterades 10 augusti, 2026 3 minuters läsning
img-3189_720_0_1_thumb-red
Sara Bussqvist.

Obesitasvården står inför ett paradigmskifte. Nya läkemedel och ökad kunskap har förändrat synen på obesitas från ett livsstilsproblem till en kronisk sjukdom med biologiska, beteendemässiga och miljömässiga orsaker. Trots det präglas stora delar av vården fortfarande av ett kortsiktigt synsätt – där viktnedgång betraktas som målet, snarare än början på en livslång behandling. Medan behandlingsmöjligheterna utvecklas snabbt har vårdmodellerna inte följt med.

Viktnedgång är inte mållinjen

Viktnedgång ses alltför ofta som slutpunkten för behandlingen, när det i själva verket är starten på ett långt behandlingsförlopp. Följdsjukdomar, näringsstatus, psykisk hälsa och beteendestöd kräver fortsatt uppmärksamhet långt efter att behandlingen inletts.

Snabb viktnedgång till följd av bariatrisk kirurgi eller läkemedelsbehandling förändrar kroppen på sätt som kosten ensam inte kan kompensera för. En betydande del av viktnedgången vid läkemedelsbehandling kan bestå av förlust av muskelmassa. Brister på vitaminer och mineraler uppstår på ett förutsägbart sätt men fångas inte alltid upp i tid – det som inom näringsforskningen kallas 'dold hunger' – ett tillstånd där kaloriintaget verkar tillräckligt, men kroppen ändå saknar de mikronäringsämnen den behöver.

Obesitas förekommer dessutom sällan isolerat. Många patienter lever parallellt med diabetes, hjärt-kärlsjukdom eller psykisk ohälsa. Långsiktiga resultat handlar därför inte bara om antalet förlorade kilo, utan om huruvida patienten kan hålla sin näringsstatus i balans och behålla kontakten med vården över tid.

Skam är ett medicinskt hinder

Många patienter upplever fortfarande sin obesitas som ett personligt misslyckande. Motgångar under behandlingen tolkas i moraliska snarare än kliniska termer. Patienter uteblir från uppföljning, drar sig från besök eller slutar ta sina läkemedel och kosttillskott. Kroniska sjukdomar kräver kontinuerlig kontakt med vården – skam bryter ner den kontakten. Vårdstrukturerna förstärker ofta problemet utan att ha för avsikt att göra det: systemet är uppbyggt kring enskilda behandlingstillfällen, och framgång mäts alltför ofta i kilo snarare än i hållbar hälsa.

Apoteket kan fylla en stor lucka

Ansvaret för den långsiktiga obesitasvården riskerar att splittras mellan olika vårdgivare. Nutritionsuppföljning, behandlingsstöd och löpande patientkontakt hamnar lätt mellan stolarna. Det är precis här apoteket kan spela en mycket större roll.

Apotekspersonalen tillhör de mest lättillgängliga vårdgivarna och är ofta en av de få vårdkontakter som faktiskt finns kvar under ett långt behandlingsförlopp. Deras roll handlar redan om betydligt mer än att lämna ut recept – dagligen hjälper de patienter att följa sina behandlingar, fångar upp biverkningar och stöttar dem genom komplexa läkemedelsregimer. Vid kroniska sjukdomar som diabetes och högt blodtryck är den typen av långsiktigt stöd redan en självklar del av apotekets arbete. Obesitasvården förtjänar samma synsätt – inte för att ersätta läkare eller dietister, utan för att säkra den kontinuitet som idag saknas.

Kronisk sjukdom kräver kronisk vård

Nästa fas i obesitasvården avgörs av om vården klarar att följa patienten även efter den första behandlingsinsatsen. Det kräver bättre uppföljning, tätare samverkan mellan professioner och ett större fokus på patientens långsiktiga hälsa än på siffran på vågen. Apoteket kan spela en avgörande roll i det arbetet – som en av vårdens mest tillgängliga aktörer, med möjlighet att stärka följsamhet och identifiera nutritionsrisker tidigt. Först när vårdsystemet tar ansvar för hela patientresan kan vi säga att vi behandlar obesitas som den kroniska sjukdom den faktiskt är.

Sara Bussqvist är leg. dietist och produktspecialist hos FitForMe, Sverige som erbjuder kosttillskott inom överviktsvård.



Kalkyler & Verktyg

Nya näringsvärden i Livsmedelsdatabasen

Livsmedelsverket har publicerat en ny version av Livsmedelsdatabasen med reviderade näringsvärden för ett stort antal livsmedel. Bland nyheterna finns analyser från projektet ”Fetter, mejerier och ägg 2025” samt kompletterande data om frukt och grönsaker från de norska och danska livsmedelsdatabaserna.

Nina Granberg 6 augusti, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_214597522
AdobeStock

Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.