Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Gastroenterologi

En kamera som går att svälja ska hjälpa människor att äta rätt

En kamera i en kapsel som går att svälja och mäter din matsmältning med artificiell intelligens. Det låter som science fiction men kan bli verklighet … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning
Gut bacteria , gut flora, microbiome. Bacteria inside the small intestine, concept, representation. 3D illustration. Gut bacteria , gut flora, microbiome. Bacteria inside the small intestine, concept, representation. 3D illustration.

En kamera i en kapsel som går att svälja och mäter din matsmältning med artificiell intelligens. Det låter som science fiction men kan bli verklighet inom några år. Örebroforskarnas mål är att hjälpa människor att äta rätt och att underlätta för företag att ta fram hälsosamma produkter – och de har fått 12.5 miljoner kronor från Vinnova för detta.

– Kapseln med kameran som går att svälja finns redan. Den används för att undersöka delar av tarmen som är svåra att komma åt på annat sätt, säger Robert Brummer, professor i gastroenterologi vid Örebro universitet.

Den nya kamerakapseln, som forskarna kallar för en ätbar biosensor, samlar in information och analyserar matsmältningen i tarmen med hjälp av artificiell intelligens.

– Dagens tester baseras mest på avföringstester. Då får vi bara veta vad slutresultatet blir men inte vad som har påverkat det på vägen, säger Robert Brummer.

Flera företag medverkar i projektet. De kan använda tekniken för att testa nya produkter. Det kan till exempel handla om nya växtbaserade proteiner – som behövs i allt större utsträckning när vi behöver äta mindre kött för att klara klimatmålen. Det kan också vara ett verktyg för att testa kosttillskott som till exempel probiotika och jämföra före och efter.

– I framtiden kan kameran vara en hjälp för konsumenter. I första steget är det intressant för människor med tarmåkommor, där nedbrytningsprocessen i tarmen spelar en viktig roll. De kan få ledtrådar till hur de ska ställa om sin kost för att må bättre. I nästa steg kan det vara en produkt för gemene man, säger Robert Brummer.

Forskarna kommer även ta fram en annan prototyp som är enklare att använda hemma: ett test som mäter gaser i andedräkten.

– Det produceras gaser när maten bryts ner i tarmen och en del av dessa andas vi ut. Det tänker vi inte på, mer än kanske när vi ätit vitlök, säger Robert Brummer.

Han tror att det enklare utandningstestet kan vara ett alternativ till kamerakapseln för många vanliga konsumenter – och ge värdefull information.

– Det som händer i tarmen påverkar inte bara magen utan också immunförsvaret, hjärt- och kärlsjukdomar, åldrande och utveckling av cancer. Därför är det så viktigt att undersöka tarmens nedbrytningsprocesser närmare och det finns ingen enkel metod för detta ännu. Det är det vi hoppas kunna bidra med, avslutar Robert Brummer.

Han kommer leda arbetet inom Precision Nutrition Innovation Arena, PNI, tillsammans med Amy Loutfi, professor i informationsteknologi. PNI är ett resultat av de strategiska satsningar som universitetet har gjort på forskning inom mat och hälsa och artificiell intelligens och ORU Innovations Arena.

– Anslaget inom Vinnovas särskilda utlysning för precionshälsa erhölls i stenhård konkurrens. Det är ännu ett bevis på styrkan i universitetets strategiska satsningar, säger rektor Johan Schnürer.

Faktaruta

Vinnova är Sveriges innovationsmyndighet. Deras uppdrag är att stärka landets innovationsförmåga och bidra till hållbar tillväxt och de har satsat 12,5 miljon kronor på Precision Nutrition Innovation Arena, PNI.

Den är kopplad till det nationella forskningscentret PAN Sweden och är ett samarbete med Chalmers tekniska högskola, Region Örebro län och företagen Lantmännen, Biogaia och Nutrileads. Dessutom är Örebro universitets holdingbolag med i projektet. Projektledare är vicerektor Amy Loutfi.

Den ätbara biosensorn är den första innovationen inom Precision Nutrition Innovation Arena, PNI. Samtidigt som sensorn utvecklas bygger universitetet en struktur för att fler projekt ska kunna ta vara på de tre starka byggstenarna: Innovationsarenan och forskning inom mat och hälsa och artificiell intelligens.

Källa: Örebro universitet



Obesitas

GLP-1-behandling kan dölja nutritionsproblem

Kraftig aptitminskning och lägre energiintag vid behandling med GLP-1-läkemedel kan öka risken för otillräckligt intag av protein och mikronäringsämnen. En ny översikt uppmärksammar risken för ”dold undernäring” och efterlyser större fokus på nutrition under behandlingen.

Dietisten
Redaktionen 7 september, 2026 3 minuters läsning
GLP-1
Adobe.stock

GLP-1-receptoragonister och kombinerade GIP/GLP-1-läkemedel har förändrat behandlingen av obesitas och kan ge en betydande och långvarig viktnedgång. Men den snabba utvecklingen har samtidigt väckt nya frågor om vad som händer med patienternas näringsintag när aptiten och mängden mat minskar kraftigt.

I en ny narrativ översikt, publicerad i tidskriften Nutrients, sammanfattar forskare kunskapsläget kring mikronäringsstatus, proteinintag och förändringar i fettfri massa vid behandling med GLP-1-baserade läkemedel.

Forskarna pekar på risken för vad de beskriver som ”hidden malnutrition” – nutritionsproblem som kan vara svåra att upptäcka när behandlingen samtidigt ger den eftersträvade viktnedgången.

Mindre mat ställer högre krav på kvaliteten 

GLP-1-läkemedlens effekt bygger bland annat på minskad aptit, ökad mättnad och ett lägre spontant energiintag. Gastrointestinala biverkningar som illamående och kräkningar kan hos vissa patienter minska intaget ytterligare.

Det innebär att patienten behöver få i sig tillräckligt med protein, vitaminer och mineraler genom en betydligt mindre mängd mat än tidigare.

Samtidigt kan personer med obesitas ha otillräcklig mikronäringsstatus redan innan läkemedelsbehandlingen påbörjas. Ett minskat och ensidigt matintag under behandlingen kan därför enligt forskarna förstärka befintliga problem eller skapa nya.

Bland de näringsämnen som diskuteras finns bland annat järn, vitamin B12, folat och vitamin D. Kunskapsläget är dock fortfarande begränsat och det saknas långtidsstudier som visar hur vanligt det är att patienter utvecklar kliniskt betydelsefulla näringsbrister under GLP-1-behandling.

Muskelmassa behöver uppmärksammas 

Även förändringar i kroppssammansättningen är en viktig fråga. Den största delen av viktminskningen vid GLP-1-behandling utgörs av fettmassa, men studier visar att även fettfri massa minskar.

Förlust av fettfri massa är inte unik för läkemedelsbehandling utan förekommer även vid annan större viktnedgång. Forskarna framhåller ändå att muskelmassa och muskelfunktion behöver uppmärksammas, framför allt hos personer som redan före behandlingen har liten muskelreserv eller ökad risk för sarkopeni.

Äldre personer och patienter med andra sjukdomar eller lågt proteinintag kan vara särskilt sårbara.

Tillräckligt proteinintag och fysisk aktivitet, framför allt styrketräning, lyfts därför som viktiga delar av behandlingen för att bidra till att bevara muskelmassa och funktion under viktnedgången.

Efterlyser strukturerad nutritionsuppföljning

Forskarna menar att nutritionsperspektivet behöver integreras tydligare i behandlingen med GLP-1-läkemedel. Uppföljningen bör inte enbart handla om kroppsvikt och läkemedlets biverkningar utan även om vad och hur mycket patienten faktiskt äter.

Det kan bland annat innebära bedömning av kostens kvalitet och proteinintag samt, för patienter med ökad risk, uppföljning av mikronäringsstatus och kroppssammansättning.

Samtidigt betonar forskarna att kunskapsluckorna fortfarande är stora. Det behövs fler prospektiva långtidsstudier för att avgöra hur vanligt det är med nutritionsbrister och kliniskt betydelsefull muskelförlust och vilka patienter som löper störst risk.

Den ökande användningen av GLP-1-baserade läkemedel gör enligt forskarna att nutritionsbedömning behöver bli en tydligare del av obesitasbehandlingen – så att en framgångsrik viktnedgång inte sker på bekostnad av patientens nutritionsstatus.

Källa: Sorić T. et al. Hidden Malnutrition in the GLP-1 Era: Micronutrient Status, Protein Adequacy, and Lean Mass as Emerging Nutritional Considerations—A Narrative Review. Nutrients, 2026; 18(17):2757.

Missa inte nästa nummer av Dietisten!

I nästa nummer av Dietisten fördjupar vi oss i nya trender inom obesitasbehandling – från GLP-1 och nutrition till nya behandlingsstrategier och dietistens roll när obesitasvården förändras.

Vill du läsa mer? Som prenumerant får du tillgång till Dietistens digitala innehåll och tidningen.


Dela artikeln

Forskning

Nytt verktyg visar matens målkonflikter

Klimat, biologisk mångfald, djurvälfärd och antibiotikaanvändning – vad händer när vi förändrar det vi äter? Ett nytt verktyg från Sveriges lantbruksuniversitet ska ge en bredare bild av matens hållbarhet och synliggöra när en förbättring på ett område leder till en försämring på ett annat.

Dietisten
Redaktionen 4 september, 2026 2 minuters läsning
SAFAD
SAFAD ger en bredare bild av matens hållbarhet, Stock.adobe

Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har utvecklat det digitala verktyget SAFAD, Sustainability Assessment of Foods And Diets. Det kan användas för att bedöma hållbarheten hos enskilda livsmedel, måltider och hela kostmönster.

Till skillnad från många jämförelser som framför allt fokuserar på klimatavtryck väger SAFAD samman tio olika indikatorer. Åtta handlar om miljöpåverkan, medan två mäter djurvälfärd respektive antibiotikaanvändning inom djurhållningen.

Verktyget bygger på miljödata för omkring 150 råvaror från länder som exporterar livsmedel till nio EU-länder, däribland Sverige. Utifrån dessa data går det att beräkna miljöpåverkan för omkring 1 800 livsmedel och maträtter.

Ett byte är inte alltid bättre 

Ett syfte är att tydliggöra de målkonflikter som kan uppstå när kosten förändras. SLU-forskarna visar exempelvis att om hälften av nötköttet i den svenska genomsnittskosten ersätts med kyckling minskar klimatavtrycket med 12 procent. Samtidigt ökar den beräknade förlusten av djurvälfärd med 30 procent.

Att halvera konsumenternas matsvinn ger däremot minskad påverkan med omkring 5–6 procent för nästan samtliga indikatorer, utan några uppenbara negativa konsekvenser.

Ett annat scenario handlar om ökad svensk livsmedelsproduktion. Om Sverige producerade mer av det som redan odlas här skulle klimatpåverkan enligt beräkningarna minska med 5 procent och påverkan på biologisk mångfald med 27 procent. Samtidigt skulle markanvändningen öka med omkring 9 procent.

Används av Livsmedelverket 

SAFAD används redan i praktiken. Livsmedelsverket har bland annat använt verktyget för att bedöma hållbarheten i tonåringars och förskolebarns kost.

Forskarna betonar samtidigt att verktyget inte ska ses som ett facit. Det finns osäkerheter i både data och metoder, och alla konsekvenser av större förändringar i befolkningens matvanor går inte att fånga.

Tanken är i stället att ge en mer nyanserad bild av vad hållbar kost innebär – och göra det möjligt att väga olika miljö- och hållbarhetsaspekter mot varandra.

Utforska SAFAD här.

SAFAD har utvecklats inom det EU-finansierade projektet Plan’eat och forskningsprogrammet Mistra Food Futures.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.