Gastroenterologi

Efter pro- och pre- kommer postbiotika

Postbiotika har gynnsamma effekter på tarmslemhinnan och lindrar symtom, både vid IBS och IBD. Postbiotika ändrar de individuella förutsättningarna i tarmen och kan även bidra till hälsoeffekter i andra organ.

Kajsa Asp Jonson 6 juni, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Postbiotika är ett relativt nytt begrepp som definieras “beredning av ej levande mikroorganismer och/eller deras komponenter som ger värden en hälsofördel”, alltså hälsofrämjande ämnen som producerats av mikroorganismer. Forskning visar att postbiotika har gynnsamma effekter på tarmslemhinnan och lindrar symtom, både vid IBS och IBD. Postbiotika ändrar de individuella förutsättningarna i tarmen och kan även bidra till hälsoeffekter i andra organ.

Långsiktiga hälsofördelar

Medan probiotika påverkar mikrobiotan kortsiktigt och det är svårt att på förhand veta vilka bakteriestammar som är gynnsamma för en individ, får postbiotika en mer bestående effekt på tarmhälsan genom att stärka både tarmslemhinnan och mikroorganismerna. Postbiotika kan hjälpa mot grundorsaken till symtomen och effekterna kan därmed bli mer bestående.

Postbiotika kan till exempel vara havre som fermenterats av bakterier som valts ut för att ge de bästa förutsättningarna för tarmhälsan. Postbiotika omfattar metaboliter från fermenterade livsmedel samt avdödade bakterier och celldelar. Dessa ger näring och energi till tarmslemhinnan och främjar gynnsamma bakterier som bland annat bildar smörsyra (butyrat) och andra kortkedjiga fettsyror (SCFA). Metaboliterna har en positiv effekt på miljön i tarmen och efter hand kommer de hälsofrämjande bakterierna att dominera.

När tarmfloran är i en gynnsam balans och tarmens slemhinna stärkts tolereras ofta fibrer och FODMAP bättre, vilket gör att även personer med känslig tarm kan äta mer hälsosamt. En individuell upptrappning av grönsaker, baljväxter, frukt och fullkorn görs med fördel i samråd med dietist.

Forskning pågår

Mer forskning behövs för att förstå mer om mekanismerna bakom postbiotikans effekter och vilken betydelse de har för vår hälsa, men redan nu finns evidens för att de stärker tarmens barriärfunktion och spelar en viktig roll för inflammationsprocesser och immunsystem. Detta kan få stor betydelse för att förebygga och behandla en bredd av diagnoser och sjukdomstillstånd, bland annat tarmsjukdomar, metabolt syndrom och allergi.

De studier som hittills publicerats visar god klinisk effekt av postbiotika (ReFerm) vid IBS och ulcerös kolit, och fler studier pågår. Forskning pågår också kring postbiotikas dämpande effekt på inflammationsprocesser som leder till fibros i levern.

Ta gärna del av aktuell forskning om postbiotika via denna länk.

Tidskriften Dietisten

Det här är nya Dietisten

Välkommen till nya Dietisten – med en helt ny plattform, ännu mer fördjupning och fortsatt satsning på vår tryckta tidskrift. I samband med nya sajten lanserar vi Dietisten Plus – där du får full tillgång till allt innehåll, digitalt och i tryck. Häng med på nästa steg för kunskap, utveckling och gemenskap i dietistens vardag!

Redaktionen 24 juni, 2025 • Uppdaterades 25 juni, 2025 • 2 minuters läsning

Vi vet att kost, nutrition och hälsa inte bara är kunskapsområden – de är grunden i ett samhälle där människor kan leva friska, värdiga och meningsfulla liv. Som oberoende aktör i branschen lyfter vi det vetenskapliga, praktiska och mänskliga perspektivet i dietistens vardag. Vi bevakar utvecklingen inom klinisk nutrition, folkhälsa, prevention, livsmedel, etik, miljö och yrkesfrågor – alltid med förankring i forskning och evidens.

Dietisten ska vara en röst att räkna med. En tidskrift och plattform där professionen får ta plats, där röster hörs, perspektiv breddas och kunskap får växa.

Det här är nytt:

En helt ny digital plattform – modern, snabb och lätt att använda
Fördjupande artiklar, analyser och teman
Fler korta nyheter och uppdateringar i takt med utvecklingen
Dietisten Plus – allt innehåll digitalt och som tryckt tidskrift

Med inlogg och medlemskap får du:

Möjlighet att följa just de ämnen du är intresserad av
Ett sökbart arkiv med tidigare artiklar och utgåvor
Tillgång till allt material, alltid
Enkelt och säkert inlogg via e-post och kod
Nya tjänster och funktioner som utvecklas löpande

Lanseringserbjudande

Säkerställ att du får full tillgång till allt innehåll – och nästa tryckta utgåva av Dietisten direkt hem i brevlådan. Teckna Dietisten Plus till introduktionspris. Ta del av erbjudandet!

Gruppabonnemang

Vill du att hela arbetsplatsen ska ha tillgång?
Vi erbjuder:

Inlogg för hela kontoret
Förmånliga grupprabatter
Smarta lösningar för kliniker, utbildningar och team

Hör av dig – vi hjälper er hitta rätt nivå!

Dietisten är din kollegiala följeslagare, din kunskapskälla och din plattform för dialog och utveckling. Vi tror på professionens kraft, på nyanserad kunskap och på att näring, mat och människan alltid hör ihop.

Hjärta

Fysisk aktivitet kan skydda mot stroke efter hjärtinfarkt

Daglig rörelse efter en hjärtinfarkt kan halvera risken för stroke – och i vissa fall ta bort risken helt. En ny svensk studie slår fast att motion flera dagar i veckan har en kraftigt skyddande effekt.

Redaktionen 17 juni, 2025 • Uppdaterades 24 juni, 2025 • 2 minuters läsning

Risken att drabbas av stroke ökar markant efter en hjärtinfarkt – särskilt under de första två månaderna. Men enligt en ny studie från Sahlgrenska akademin, som fått stöd av Hjärt-Lungfonden, kan regelbunden fysisk aktivitet minska denna risk drastiskt. Studien bygger på data från över 86 000 svenskar som drabbats av hjärtinfarkt.

– Risken att få...