Gastroenterologi

Efter pro- och pre- kommer postbiotika

Postbiotika har gynnsamma effekter på tarmslemhinnan och lindrar symtom, både vid IBS och IBD. Postbiotika ändrar de individuella förutsättningarna i tarmen och kan även bidra till hälsoeffekter i andra organ.

Kajsa Asp Jonson 6 juni, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Postbiotika är ett relativt nytt begrepp som definieras “beredning av ej levande mikroorganismer och/eller deras komponenter som ger värden en hälsofördel”, alltså hälsofrämjande ämnen som producerats av mikroorganismer. Forskning visar att postbiotika har gynnsamma effekter på tarmslemhinnan och lindrar symtom, både vid IBS och IBD. Postbiotika ändrar de individuella förutsättningarna i tarmen och kan även bidra till hälsoeffekter i andra organ.

Långsiktiga hälsofördelar

Medan probiotika påverkar mikrobiotan kortsiktigt och det är svårt att på förhand veta vilka bakteriestammar som är gynnsamma för en individ, får postbiotika en mer bestående effekt på tarmhälsan genom att stärka både tarmslemhinnan och mikroorganismerna. Postbiotika kan hjälpa mot grundorsaken till symtomen och effekterna kan därmed bli mer bestående.

Postbiotika kan till exempel vara havre som fermenterats av bakterier som valts ut för att ge de bästa förutsättningarna för tarmhälsan. Postbiotika omfattar metaboliter från fermenterade livsmedel samt avdödade bakterier och celldelar. Dessa ger näring och energi till tarmslemhinnan och främjar gynnsamma bakterier som bland annat bildar smörsyra (butyrat) och andra kortkedjiga fettsyror (SCFA). Metaboliterna har en positiv effekt på miljön i tarmen och efter hand kommer de hälsofrämjande bakterierna att dominera.

När tarmfloran är i en gynnsam balans och tarmens slemhinna stärkts tolereras ofta fibrer och FODMAP bättre, vilket gör att även personer med känslig tarm kan äta mer hälsosamt. En individuell upptrappning av grönsaker, baljväxter, frukt och fullkorn görs med fördel i samråd med dietist.

Forskning pågår

Mer forskning behövs för att förstå mer om mekanismerna bakom postbiotikans effekter och vilken betydelse de har för vår hälsa, men redan nu finns evidens för att de stärker tarmens barriärfunktion och spelar en viktig roll för inflammationsprocesser och immunsystem. Detta kan få stor betydelse för att förebygga och behandla en bredd av diagnoser och sjukdomstillstånd, bland annat tarmsjukdomar, metabolt syndrom och allergi.

De studier som hittills publicerats visar god klinisk effekt av postbiotika (ReFerm) vid IBS och ulcerös kolit, och fler studier pågår. Forskning pågår också kring postbiotikas dämpande effekt på inflammationsprocesser som leder till fibros i levern.

Ta gärna del av aktuell forskning om postbiotika via denna länk.

Onkologi

Kostlektioner för brittiska cancerpatienter

Gruppbaserade kostlektioner för cancerpatienter kan bli ett nytt inslag i Storbritannien. Upplägget har testats i en pilotstudie och pekas ut som ett sätt att stärka patientstödet och samtidigt minska trycket på dietistresurser inom vården.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Bakom initiativet står den brittiska cancerstiftelsen Maggie’s, som tillsammans med Royal Marsden NHS Foundation Trust har genomfört satsningen. Efter positiva resultat planerar organisationen nu att erbjuda kostlektionerna vid samtliga sina 27 center i Storbritannien, skriver The Guardian.

I pilotstudien bestod kostlektionerna av gruppbaserade workshops, ofta med inslag av praktisk matlagning. Ett centralt fokus var att hjälpa deltagarna att skilja vetenskapligt förankrade råd från vanliga myter om kost och cancer, till exempel föreställningen att socker skulle ”gynna” cancer eller att vissa livsmedelsgrupper alltid bör undvikas.

Lektionerna ska ledas av dietetiker med specialistkompetens och bygga på evidensbaserad praxis. Syftet är att ge patienter bättre förståelse för hur kosten kan påverka välbefinnandet både under pågående behandling och i återhämtningsfasen.

Organisationens vd Laura Lee beskriver satsningen som gynnsam både för patienter och vården:

– Det här är en win-win-situation, personer som lever med cancer får snabbare tillgång till tillförlitligt koststöd, samtidigt som trycket på dietistresurser inom vården minskar.

Satsningen kommer i kölvattnet av att den brittiska regeringen förbereder en ny nationell cancerstrategi, som väntas presenteras under våren. Strategin ska bland annat stärka patientstödet och förbättra vårdens arbetssätt längs hela vårdkedjan.

Forskning

Periodisk fasta ger inte större viktnedgång än traditionella råd

Intermittent fasting, periodisk fasta, leder inte till större viktnedgång hos vuxna med övervikt eller obesitas än traditionella kostråd eller ingen insats alls. Det visar en ny systematisk översikt från Cochrane.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Översikten omfattar 22 randomiserade kontrollerade studier med totalt 1 995 deltagare från Nordamerika, Europa, Kina, Australien och Sydamerika. I studierna ingick flera former av periodisk fasta,...