Gastroenterologi

Efter pro- och pre- kommer postbiotika

Postbiotika har gynnsamma effekter på tarmslemhinnan och lindrar symtom, både vid IBS och IBD. Postbiotika ändrar de individuella förutsättningarna i tarmen och kan även bidra till hälsoeffekter i andra organ.

Kajsa Asp Jonson 6 juni, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Postbiotika är ett relativt nytt begrepp som definieras “beredning av ej levande mikroorganismer och/eller deras komponenter som ger värden en hälsofördel”, alltså hälsofrämjande ämnen som producerats av mikroorganismer. Forskning visar att postbiotika har gynnsamma effekter på tarmslemhinnan och lindrar symtom, både vid IBS och IBD. Postbiotika ändrar de individuella förutsättningarna i tarmen och kan även bidra till hälsoeffekter i andra organ.

Långsiktiga hälsofördelar

Medan probiotika påverkar mikrobiotan kortsiktigt och det är svårt att på förhand veta vilka bakteriestammar som är gynnsamma för en individ, får postbiotika en mer bestående effekt på tarmhälsan genom att stärka både tarmslemhinnan och mikroorganismerna. Postbiotika kan hjälpa mot grundorsaken till symtomen och effekterna kan därmed bli mer bestående.

Postbiotika kan till exempel vara havre som fermenterats av bakterier som valts ut för att ge de bästa förutsättningarna för tarmhälsan. Postbiotika omfattar metaboliter från fermenterade livsmedel samt avdödade bakterier och celldelar. Dessa ger näring och energi till tarmslemhinnan och främjar gynnsamma bakterier som bland annat bildar smörsyra (butyrat) och andra kortkedjiga fettsyror (SCFA). Metaboliterna har en positiv effekt på miljön i tarmen och efter hand kommer de hälsofrämjande bakterierna att dominera.

När tarmfloran är i en gynnsam balans och tarmens slemhinna stärkts tolereras ofta fibrer och FODMAP bättre, vilket gör att även personer med känslig tarm kan äta mer hälsosamt. En individuell upptrappning av grönsaker, baljväxter, frukt och fullkorn görs med fördel i samråd med dietist.

Forskning pågår

Mer forskning behövs för att förstå mer om mekanismerna bakom postbiotikans effekter och vilken betydelse de har för vår hälsa, men redan nu finns evidens för att de stärker tarmens barriärfunktion och spelar en viktig roll för inflammationsprocesser och immunsystem. Detta kan få stor betydelse för att förebygga och behandla en bredd av diagnoser och sjukdomstillstånd, bland annat tarmsjukdomar, metabolt syndrom och allergi.

De studier som hittills publicerats visar god klinisk effekt av postbiotika (ReFerm) vid IBS och ulcerös kolit, och fler studier pågår. Forskning pågår också kring postbiotikas dämpande effekt på inflammationsprocesser som leder till fibros i levern.

Ta gärna del av aktuell forskning om postbiotika via denna länk.

Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Redaktionen 24 september, 2025 • Uppdaterades 24 september, 2025 • 2 minuters läsning

Ätstörningar är ett av vårdens mest komplexa tillstånd. För vården innebär det stora utmaningar och ett tydligt behov av dietistens kompetens.

Temat lyfter dietistens betydelse – från vårdens verklighet till vetenskapliga rön.

Ur temat

• Dietisten Jenny Bergvall berättar om sitt arbete vid en av Sveriges fem enheter för högspecialiserad...

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Nina Granberg 22 september, 2025 • Uppdaterades 24 september, 2025 • 3 minuters läsning

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

Vad är NNR2023?
De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
Fokus:
Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
Hälsa & hållbarhet:
Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
Utmaningar:
Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.