Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Efter pro- och pre- kommer postbiotika

Postbiotika har gynnsamma effekter på tarmslemhinnan och lindrar symtom, både vid IBS och IBD. Postbiotika ändrar de individuella förutsättningarna i tarmen och kan även bidra till hälsoeffekter i andra organ.

Kajsa Asp Jonson 6 juni, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning
Efter pro- och pre- kommer postbiotika
Stock.adobe.com

Postbiotika är ett relativt nytt begrepp som definieras “beredning av ej levande mikroorganismer och/eller deras komponenter som ger värden en hälsofördel”, alltså hälsofrämjande ämnen som producerats av mikroorganismer. Forskning visar att postbiotika har gynnsamma effekter på tarmslemhinnan och lindrar symtom, både vid IBS och IBD. Postbiotika ändrar de individuella förutsättningarna i tarmen och kan även bidra till hälsoeffekter i andra organ.

Långsiktiga hälsofördelar

Medan probiotika påverkar mikrobiotan kortsiktigt och det är svårt att på förhand veta vilka bakteriestammar som är gynnsamma för en individ, får postbiotika en mer bestående effekt på tarmhälsan genom att stärka både tarmslemhinnan och mikroorganismerna. Postbiotika kan hjälpa mot grundorsaken till symtomen och effekterna kan därmed bli mer bestående.

Postbiotika kan till exempel vara havre som fermenterats av bakterier som valts ut för att ge de bästa förutsättningarna för tarmhälsan. Postbiotika omfattar metaboliter från fermenterade livsmedel samt avdödade bakterier och celldelar. Dessa ger näring och energi till tarmslemhinnan och främjar gynnsamma bakterier som bland annat bildar smörsyra (butyrat) och andra kortkedjiga fettsyror (SCFA). Metaboliterna har en positiv effekt på miljön i tarmen och efter hand kommer de hälsofrämjande bakterierna att dominera.

När tarmfloran är i en gynnsam balans och tarmens slemhinna stärkts tolereras ofta fibrer och FODMAP bättre, vilket gör att även personer med känslig tarm kan äta mer hälsosamt. En individuell upptrappning av grönsaker, baljväxter, frukt och fullkorn görs med fördel i samråd med dietist.

Forskning pågår 

Mer forskning behövs för att förstå mer om mekanismerna bakom postbiotikans effekter och vilken betydelse de har för vår hälsa, men redan nu finns evidens för att de stärker tarmens barriärfunktion och spelar en viktig roll för inflammationsprocesser och immunsystem. Detta kan få stor betydelse för att förebygga och behandla en bredd av diagnoser och sjukdomstillstånd, bland annat tarmsjukdomar, metabolt syndrom och allergi.

De studier som hittills publicerats visar god klinisk effekt av postbiotika (ReFerm) vid IBS och ulcerös kolit, och fler studier pågår. Forskning pågår också kring postbiotikas dämpande effekt på inflammationsprocesser som leder till fibros i levern.

Ta gärna del av aktuell forskning om postbiotika via denna länk.



Kan viktmedicin skydda minnet?

Läkemedel mot obesitas väcker hopp om att också kunna bevara minne och tankeförmåga. Men forskningen ger ännu inget entydigt svar. I en ny översikt i Science granskar forskare kunskapsläget – och lyfter behovet av att följa både kognitiv och fysisk funktion under behandlingen.

Dietisten
Redaktionen 20 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande (2)
Adobe.stock

Hur påverkar läkemedel mot obesitas och typ 2-diabetes hjärnan? Frågan får allt större uppmärksamhet när behandlingarnas effekter undersöks utanför viktminskning och blodsockerkontroll.

I översikten sammanställer Stina Börchers, Giulia Mazzini, Henrik Zetterberg och Christoffer Clemmensen forskning från djurförsök, observationsstudier och kliniska prövningar Fokus ligger på GLP-1-baserade behandlingar, men även på kombinationer som påverkar andra hormonsystem, däribland GIP, glukagon och amylin.

Bilden som framträder är komplex: resultaten varierar, och det återstår att klarlägga vilka patienter som skulle kunna få en kognitiv nytta av behandlingen.

Lägre demensrisk i observationsstudier 

Djurstudier har visat effekter på minne och inlärning. I studier av patientuppgifter har GLP-1-behandling också kopplats till lägre demensrisk hos personer med typ 2-diabetes. Sådana samband visar dock inte att läkemedlen orsakar riskminskningen.

Resultaten från kliniska prövningar ger samtidigt anledning till försiktighet. I studierna EVOKE och EVOKE+ bromsade semaglutid inte sjukdomsutvecklingen vid tidig Alzheimers sjukdom, trots förändringar i flera biologiska sjukdomsmarkörer.

Direkt effekt eller bättre metabol hälsa?

En central fråga är hur en eventuell skyddseffekt uppstår. Påverkar läkemedlen hjärnans nervkretsar direkt, eller följer nyttan av förbättrad metabol hälsa och hjärt-kärlhälsa? Båda mekanismerna kan vara inblandade.

Forskarna pekar på att bland annat läkemedlens receptoregenskaper, hur de når hjärnan, patientens metabola tillstånd och sjukdomens stadium kan påverka resultaten. Att förstå dessa skillnader kan bli avgörande för att utveckla behandlingar som bevarar kognitiva förmågor.

Äldre och sköra behöver särskilt följas 

Att semaglutid inte bromsade tidig alzheimer utesluter enligt forskarna inte nytta i andra patientgrupper. Vid obesitas och typ 2-diabetes kan svårigheter med koncentration, planering och informationsbearbetning hänga samman med metabol och vaskulär ohälsa.

Forskarna efterlyser därför prövningar där kognitiva förmågor följs redan från behandlingsstart. De betonar också en avvägning med tydlig relevans för nutritionsbehandlingen: hos äldre och sköra kan snabb viktnedgång och muskelförlust försämra den fysiska funktionen och minska behandlingens möjliga nytta.

Källa: Börchers S, Mazzini G, Zetterberg H, Clemmensen C. Obesity pharmacotherapies and cognition. Science.


Dela artikeln

Virtuella patienter förbereder dietiststudenter

En äldre kvinna som gått ner i vikt eller en förälder vars barn inte växer som förväntat. Vid Göteborgs universitet får dietiststudenter öva på patientmöten med chatbotar och animerade avatarer. Målet är att ge fler tillfällen att träna samtal och nutritionsbedömning.

Dietisten
Redaktionen 18 november, 2026 • 1 minuts läsning
Webbild liggande (1)
Samtalen ska vara så realistiska som möjligt. Adobe.stock

Satsningen växte fram ur studenternas återkommande önskemål om fler patientmöten. Först utvecklades en textbaserad chatbot i samarbete med Institutionen för tillämpad IT. Nu finns även två virtuella patienter med tal och animerade ansikten.

En av dem är Sirpa, en äldre kvinna som tappat vikt. Studentens uppgift är att undersöka hennes matvanor, förstå viktnedgången och föreslå nutritionsåtgärder. Patienterna svarar utifrån en förutbestämd sjukdomsbild och livssituation. Studenterna får samla information, ställa följdfrågor och föreslå åtgärder tillsammans med patienten.

Utvecklarna arbetar med att göra samtalen realistiska. Patienterna ska inte alltid lämna fullständiga svar eller vara överdrivet samarbetsvilliga.

Kortfattade svar kräver följdfrågor 

Studenten Per Holby beskriver hur avatarens korta svar krävde öppna frågor. Medicinska begrepp behövde också förklaras med vardagliga ord. Samtidigt förekom problem: programmet kunde tappa samtalets innehåll eller sluta svara.

Avatarerna är fortfarande under utveckling. Lärarna Jenny van Odijk och Agneta Lind arbetar vidare med fler patientfall och bättre svar. På sikt kan virtuella möten också bli en del av examinationen, exempelvis tillsammans med journalanteckningar.

Källa: Göteborgs universitet.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.