Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Livsmedel

EFSA conclude aspartame and its breakdown products are safe for human consumption at current intake

EFSA conclude aspartame and its breakdown products are safe for human consumption at current intake levels On 10 December 2013, the European Food Safety Authority … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 4 minuters läsning

EFSA conclude aspartame and its breakdown products are safe for human consumption at current intake levels

On 10 December 2013, the European Food Safety Authority (EFSA) released its  opinion on the re-evaluation of aspartame as a food additive and concluded that aspartame and its breakdown products are safe for human consumption at current intake levels.

Aspartame is authorised in the EU for use as an additive to sweeten a variety of foods and beverages (e.g.  desserts, sweets, chewing gum, yoghurt, low calorie and weight control products) and as a table-top sweetener. Consumers can identify foods containing aspartame by looking at the ingredients lists on the product label. Like all authorised food additives, aspartame has been assigned an ‘E-number’. Its presence in foods can be indicated either by name or by number, i.e. E 951.

Aspartame has been authorised for use in foods and as a table-top sweetener for almost 30 years in many countries throughout the world, following thorough safety evaluations. The first safety assessment of aspartame carried out in Europe was published by the Scientific Committee on Food (SCF) in 1984. Subsequent complementary assessments were made by the SCF in 1988, 1997 and 2002. In 1984, the SCF established an Acceptable Daily Intake (ADI) for aspartame of 40 milligrams per kilogram of body weight per day. The ADI is an estimate of the amount of a food additive, expressed on a body weight basis that can be ingested daily over a lifetime without appreciable health risk. Since the establishment of the European Food Safety Authority (EFSA) in 2002, the Authority reconfirmed the safety of aspartame in 200620092010 and 2011.

This latest re-evaluation of aspartame by EFSA forms part of its re-evaluation of all food additives which were authorised in the EU prior to 20 January 2009. Commission Regulation (EU) No 257/2010 sets down the timelines for these re-evaluations, all of which are to be completed by EFSA by 31 December 2020. Aspartame was originally scheduled for re-evaluation by 2020; however, in May 2011, the European Commission asked EFSA to bring this forward to 2013.

The re-evaluation of aspartame was carried out by EFSA’s Panel on Food Additives and Nutrient Sources Added to Food (ANS). To carry out this re-evaluation, the ANS Panel undertook a rigorous review of all available scientific research on aspartame and its breakdown products, provided both by animal and human studies. These included original study reports, previous evaluations and information submitted following public calls for data. From 8 January to 15 February 2013, EFSA held an online public consultation on its draft scientific opinion on the re-evaluation of aspartame as a food additive. On 9 April 2013, EFSA held a follow-up meeting with interested parties to discuss the draft scientific opinion and the feedback received from the online public consultation. EFSA received over 200 comments during its online public consultation as well as key learnings from exchanges with stakeholders at the follow-up meeting. Before finalisation of the scientific opinion, the ANS Panel also evaluated literature published between the end of the online public consultation and 15 November 2013. This process ensured that the widest possible range of scientific views and information were considered by the ANS Panel.

EFSA concluded that aspartame and its breakdown products in the body (phenylalanine, aspartic acid and methanol) are safe for human consumption at current intake levels and that the current Acceptable Daily Intake (ADI) of 40 milligrams per kilogram of body weight per day is suitable for the general population. However, in patients suffering from the medical condition phenylketonuria (PKU), the above ADI is not applicable, as they require strict adherence to a diet low in phenylalanine.  With respect to pregnancy, the ANS Panel noted that there was no risk to the developing foetus from exposure to phenylalanine derived from aspartame at the current ADI (with the exception of women suffering from PKU). The opinion also makes clear that the breakdown products of aspartame are also naturally present in other foods, for example methanol is found in fruit and vegetables. The contribution of breakdown products of aspartame to the overall diet is low.

For further information please see:\nEuropean Food Safety Authority. (2013). Scientific Opinion on the re-evaluation of aspartame (E 951) as a food additive. EFSA Journal 11(12):3496\nEuropean Food Safety Authority. (2013). Output of the public consultation on the draft EFSA scientific opinion on the re-evaluation of aspartame (E951) as a food additive. EFSA supporting publication: EN-523. 124 pp.\nEuropean Food Safety Authority. (2013). Press release: EFSA completes full risk assessment on aspartame and concludes it is safe at current levels of exposure.\nThis press release is available in 11 languages on www.eufic.org (Czech,GermanEnglish,  GreekSpanishFrenchHungarianItalianPolish, Portuguese and Slovak).\nEUFIC Review. 2012. Benefits and safety of low calorie sweeteners.

Källa: EUFIC


Dela artikeln

Yrkesfrågor

Dietistlegitimationen 20 år:”Det var ett helt maraton”

I år är det 20 år sedan dietister fick möjlighet att ansöka om legitimation i Sverige. Bakom beslutet låg strategiska insatser, politisk påverkan och ideellt engagemang. Anna Ottosson och Elisabet Rothenberg var två av dem som drev frågan.

Nina Granberg 27 augusti, 2026 3 minuters läsning
AdobeStock
Elisabet Rothenberg och Anna Ottosson.

Den 1 april 2006 blev dietist ett legitimationsyrke. Därmed gick ett långt och intensivt arbete i mål. Elisabet Rothenberg, som var ordförande för Dietisternas Riksförbund (DRF) under perioden 2000–2015, ledde processen från förbundets sida.

–  Legitimationen var en viktig del i arbetet med att lyfta fram dietistprofessionen som ett hälso- och sjukvårdsyrke med självständigt behandlingsansvar, vilket inte riktigt var en självklarhet.

Ett självständigt ansvar

Dietist var redan en skyddad yrkestitel. Legitimationen innebar dock en personlig behörighet som kunde återkallas och markerade yrkesutövarens individuella ansvar gentemot patienten.

– Det var viktigt att även dietistens arbete omfattades av legitimation, precis som andra legitimationsyrken inom vården. De mest närliggande jämförelserna var fysioterapeuter och arbetsterapeuter, säger Elisabet Rothenberg.

Patientsäkerheten var ett av argumenten som DRF lyfte fram. Förbundet behövde övertyga omvärlden om att dietisternas arbete och patientansvar motiverade legitimation.

Dietistyrket hade då redan genomgått flera decennier av förändring. De första dietisttjänsterna i Sverige inrättades i början av 1960-talet. Fram till slutet av 1990-talet var dietistspåret en förgrening av utbildningen till kostchef. En särskild högskoleutbildning startade 1978.

– I dag känns det som en självklarhet att utbildningen har en tydlig akademisk inriktning mot hälso- och sjukvård, säger Elisabet Rothenberg.

PR och politisk påverkan

En av styrelseledamöterna som deltog i arbetet var Anna Ottosson, som var vice ordförande i DRF under elva år. För henne var frågan nära kopplad till yrkets trovärdighet och en viktig anledning till engagemanget i förbundsstyrelsen.

Men att nå ända fram var långt ifrån givet.

– Det var ett helt maraton, ett tungt och strategiskt arbete.

Styrelsen drev frågan på flera fronter. Anna Ottosson och Elisabet Rothenberg beskriver ett intensivt lobbyarbete med kontakter på bland annat Rosenbad, dåvarande Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen.

Redan under Marlene Olivares Dalbys tid som ordförande tog styrelsen hjälp av en PR-byrå för att utveckla en strategi för opinionsbildning. Anna Ottosson fick rollen som PR-dietist och intervjuades återkommande i tv och tidningar.

– Vi ville sätta dietisterna på mediekartan, så att journalister skulle ringa en dietist i stället för någon som inte hade samma gedigna utbildning.

Enligt Anna Ottosson fick även frågan om dietister utanför den offentliga vården betydelse. I sådana verksamheter kunde det vara svårare för patienter och andra att bedöma vilken utbildning och nutritionskompetens en rådgivare faktiskt hade.

– Jag har länge vurmat för att dietistens kompetens ska användas i hela samhället. Under processen blev den privata sektorn en viktig del av argumentationen, säger hon.

”En stor befrielse”

När beslutet till slut kom väckte det starka känslor.

– Det kändes som en seger och en glädje. Det var det rätta som hände, självklart skulle vi ha legitimation precis som andra yrkesgrupper inom vården, säger Anna Ottosson.

Elisabet Rothenberg beskriver beskedet som en stor befrielse.

– För väldigt många dietister blev det en bekräftelse på att vi är en hälso- och sjukvårdsprofession, med samma förutsättningar som fysioterapeuter, arbetsterapeuter, sjuksköterskor, läkare och psykologer. Det betydde mycket för självkänslan i yrkesutövningen.

Båda lyfter fram lagarbetet bakom legitimationen.

– Legitimationen är resultatet av kvinnor som har lagt ner kopiöst mycket ideellt arbete. Vi är flera som arbetade intensivt med detta. Det är en kedja av drivna kvinnor, säger Anna Ottosson.

En starkare roll

Tjugo år senare ser både Anna Ottosson och Elisabet Rothenberg områden där dietisternas ställning kan stärkas ytterligare.

Anna Ottosson vill se fler dietister och en självklarare plats för professionen i olika vårdteam. Själv arbetar hon mycket med cancer och pekar på behovet av aktuell nutritionskompetens som en integrerad del av behandlingen.

– Dietister behöver få en ännu starkare position, både inom vården och på bredare front i samhället. Samtidigt måste vi förvalta ansvaret som följer med legitimationen genom att hålla oss uppdaterade och ligga i framkant.

Elisabet Rothenberg konstaterar att situationen varierar. I vissa verksamheter är dietisten välintegrerad, medan professionen nästan saknas i andra.

– Inom stora delar av äldreomsorgen skulle dietisten behöva bli mycket mer självklar. Även inom intensivvården finns stora utvecklingsmöjligheter.



Yrkesfrågor

Ny Dietistvecka ska bli mer än ett jubileum

I oktober är det premiär för Dietistveckan. Med initiativet vill Dietisternas Riksförbund fira 20 år med dietistlegitimation och skapa en återkommande mötesplats för yrkeskåren.

Nina Granberg 26 augusti, 2026 1 minuts läsning
IMG_1682
Rebeka Bereczky Veress, ordförande för Dietisternas Riksförbund. 

Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.