Livsmedel

EFSA conclude aspartame and its breakdown products are safe for human consumption at current intake

EFSA conclude aspartame and its breakdown products are safe for human consumption at current intake levels On 10 December 2013, the European Food Safety Authority … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 4 minuters läsning

EFSA conclude aspartame and its breakdown products are safe for human consumption at current intake levels

On 10 December 2013, the European Food Safety Authority (EFSA) released its opinion on the re-evaluation of aspartame as a food additive and concluded that aspartame and its breakdown products are safe for human consumption at current intake levels.

Aspartame is authorised in the EU for use as an additive to sweeten a variety of foods and beverages (e.g. desserts, sweets, chewing gum, yoghurt, low calorie and weight control products) and as a table-top sweetener. Consumers can identify foods containing aspartame by looking at the ingredients lists on the product label. Like all authorised food additives, aspartame has been assigned an ‘E-number’. Its presence in foods can be indicated either by name or by number, i.e. E 951.

Aspartame has been authorised for use in foods and as a table-top sweetener for almost 30 years in many countries throughout the world, following thorough safety evaluations. The first safety assessment of aspartame carried out in Europe was published by the Scientific Committee on Food (SCF) in 1984. Subsequent complementary assessments were made by the SCF in 1988, 1997 and 2002. In 1984, the SCF established an Acceptable Daily Intake (ADI) for aspartame of 40 milligrams per kilogram of body weight per day. The ADI is an estimate of the amount of a food additive, expressed on a body weight basis that can be ingested daily over a lifetime without appreciable health risk. Since the establishment of the European Food Safety Authority (EFSA) in 2002, the Authority reconfirmed the safety of aspartame in 2006, 2009, 2010 and 2011.

This latest re-evaluation of aspartame by EFSA forms part of its re-evaluation of all food additives which were authorised in the EU prior to 20 January 2009. Commission Regulation (EU) No 257/2010 sets down the timelines for these re-evaluations, all of which are to be completed by EFSA by 31 December 2020. Aspartame was originally scheduled for re-evaluation by 2020; however, in May 2011, the European Commission asked EFSA to bring this forward to 2013.

The re-evaluation of aspartame was carried out by EFSA’s Panel on Food Additives and Nutrient Sources Added to Food (ANS). To carry out this re-evaluation, the ANS Panel undertook a rigorous review of all available scientific research on aspartame and its breakdown products, provided both by animal and human studies. These included original study reports, previous evaluations and information submitted following public calls for data. From 8 January to 15 February 2013, EFSA held an online public consultation on its draft scientific opinion on the re-evaluation of aspartame as a food additive. On 9 April 2013, EFSA held a follow-up meeting with interested parties to discuss the draft scientific opinion and the feedback received from the online public consultation. EFSA received over 200 comments during its online public consultation as well as key learnings from exchanges with stakeholders at the follow-up meeting. Before finalisation of the scientific opinion, the ANS Panel also evaluated literature published between the end of the online public consultation and 15 November 2013. This process ensured that the widest possible range of scientific views and information were considered by the ANS Panel.

EFSA concluded that aspartame and its breakdown products in the body (phenylalanine, aspartic acid and methanol) are safe for human consumption at current intake levels and that the current Acceptable Daily Intake (ADI) of 40 milligrams per kilogram of body weight per day is suitable for the general population. However, in patients suffering from the medical condition phenylketonuria (PKU), the above ADI is not applicable, as they require strict adherence to a diet low in phenylalanine. With respect to pregnancy, the ANS Panel noted that there was no risk to the developing foetus from exposure to phenylalanine derived from aspartame at the current ADI (with the exception of women suffering from PKU). The opinion also makes clear that the breakdown products of aspartame are also naturally present in other foods, for example methanol is found in fruit and vegetables. The contribution of breakdown products of aspartame to the overall diet is low.

For further information please see:\nEuropean Food Safety Authority. (2013). Scientific Opinion on the re-evaluation of aspartame (E 951) as a food additive. EFSA Journal 11(12):3496\nEuropean Food Safety Authority. (2013). Output of the public consultation on the draft EFSA scientific opinion on the re-evaluation of aspartame (E951) as a food additive. EFSA supporting publication: EN-523. 124 pp.\nEuropean Food Safety Authority. (2013). Press release: EFSA completes full risk assessment on aspartame and concludes it is safe at current levels of exposure.\nThis press release is available in 11 languages on www.eufic.org (Czech,German, English, Greek, Spanish, French, Hungarian, Italian, Polish, Portuguese and Slovak).\nEUFIC Review. 2012. Benefits and safety of low calorie sweeteners.

Källa: EUFIC

Debatt

Obesitas är en kronisk sjukdom: varför behandlar vi den fortfarande som ett tillfälligt problem?

Apoteket kan vara den saknade länken i en vårdmodell som idag brister i uppföljning och kontinuitet. Det menar dietisten Sara Bussqvist.

Sara Bussqvist 6 augusti, 2026 • Uppdaterades 7 augusti, 2026 • 3 minuters läsning

Obesitasvården står inför ett paradigmskifte. Nya läkemedel och ökad kunskap har förändrat synen på obesitas från ett livsstilsproblem till en kronisk sjukdom med biologiska, beteendemässiga och miljömässiga orsaker. Trots det präglas stora delar av vården fortfarande av ett kortsiktigt synsätt – där viktnedgång betraktas som målet, snarare än början på en livslång behandling. Medan behandlingsmöjligheterna utvecklas snabbt har vårdmodellerna inte följt med.

Viktnedgång är inte mållinjen

Viktnedgång ses alltför ofta som slutpunkten för behandlingen, när det i själva verket är starten på ett långt behandlingsförlopp. Följdsjukdomar, näringsstatus, psykisk hälsa och beteendestöd kräver fortsatt uppmärksamhet långt efter att behandlingen inletts.

Snabb viktnedgång till följd av bariatrisk kirurgi eller läkemedelsbehandling förändrar kroppen på sätt som kosten ensam inte kan kompensera för. En betydande del av viktnedgången vid läkemedelsbehandling kan bestå av förlust av muskelmassa. Brister på vitaminer och mineraler uppstår på ett förutsägbart sätt men fångas inte alltid upp i tid – det som inom näringsforskningen kallas 'dold hunger' – ett tillstånd där kaloriintaget verkar tillräckligt, men kroppen ändå saknar de mikronäringsämnen den behöver.

Obesitas förekommer dessutom sällan isolerat. Många patienter lever parallellt med diabetes, hjärt-kärlsjukdom eller psykisk ohälsa. Långsiktiga resultat handlar därför inte bara om antalet förlorade kilo, utan om huruvida patienten kan hålla sin näringsstatus i balans och behålla kontakten med vården över tid.

Skam är ett medicinskt hinder

Många patienter upplever fortfarande sin obesitas som ett personligt misslyckande. Motgångar under behandlingen tolkas i moraliska snarare än kliniska termer. Patienter uteblir från uppföljning, drar sig från besök eller slutar ta sina läkemedel och kosttillskott. Kroniska sjukdomar kräver kontinuerlig kontakt med vården – skam bryter ner den kontakten. Vårdstrukturerna förstärker ofta problemet utan att ha för avsikt att göra det: systemet är uppbyggt kring enskilda behandlingstillfällen, och framgång mäts alltför ofta i kilo snarare än i hållbar hälsa.

Apoteket kan fylla en stor lucka

Ansvaret för den långsiktiga obesitasvården riskerar att splittras mellan olika vårdgivare. Nutritionsuppföljning, behandlingsstöd och löpande patientkontakt hamnar lätt mellan stolarna. Det är precis här apoteket kan spela en mycket större roll.

Apotekspersonalen tillhör de mest lättillgängliga vårdgivarna och är ofta en av de få vårdkontakter som faktiskt finns kvar under ett långt behandlingsförlopp. Deras roll handlar redan om betydligt mer än att lämna ut recept – dagligen hjälper de patienter att följa sina behandlingar, fångar upp biverkningar och stöttar dem genom komplexa läkemedelsregimer. Vid kroniska sjukdomar som diabetes och högt blodtryck är den typen av långsiktigt stöd redan en självklar del av apotekets arbete. Obesitasvården förtjänar samma synsätt – inte för att ersätta läkare eller dietister, utan för att säkra den kontinuitet som idag saknas.

Kronisk sjukdom kräver kronisk vård

Nästa fas i obesitasvården avgörs av om vården klarar att följa patienten även efter den första behandlingsinsatsen. Det kräver bättre uppföljning, tätare samverkan mellan professioner och ett större fokus på patientens långsiktiga hälsa än på siffran på vågen. Apoteket kan spela en avgörande roll i det arbetet – som en av vårdens mest tillgängliga aktörer, med möjlighet att stärka följsamhet och identifiera nutritionsrisker tidigt. Först när vårdsystemet tar ansvar för hela patientresan kan vi säga att vi behandlar obesitas som den kroniska sjukdom den faktiskt är.

Sara Bussqvist är leg. dietist och produktspecialist hos FitForMe, Sverige som erbjuder kosttillskott inom överviktsvård.

Kalkyler & Verktyg

Nya näringsvärden i Livsmedelsdatabasen

Livsmedelsverket har publicerat en ny version av Livsmedelsdatabasen med reviderade näringsvärden för ett stort antal livsmedel. Bland nyheterna finns analyser från projektet ”Fetter, mejerier och ägg 2025” samt kompletterande data om frukt och grönsaker från de norska och danska livsmedelsdatabaserna.

Nina Granberg 6 augusti, 2026 • 1 minuts läsning

Livsmedelsverket uppdaterar årligen databasen genom egna analysprojekt. I årets version ingår bland annat ägg, kyld vaniljsås, gräddersättningsprodukter, kakaosmör, kokosmjölk samt olika matfetter,...