Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Livsmedel

EFSA conclude aspartame and its breakdown products are safe for human consumption at current intake

EFSA conclude aspartame and its breakdown products are safe for human consumption at current intake levels On 10 December 2013, the European Food Safety Authority … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 4 minuters läsning

EFSA conclude aspartame and its breakdown products are safe for human consumption at current intake levels

On 10 December 2013, the European Food Safety Authority (EFSA) released its  opinion on the re-evaluation of aspartame as a food additive and concluded that aspartame and its breakdown products are safe for human consumption at current intake levels.

Aspartame is authorised in the EU for use as an additive to sweeten a variety of foods and beverages (e.g.  desserts, sweets, chewing gum, yoghurt, low calorie and weight control products) and as a table-top sweetener. Consumers can identify foods containing aspartame by looking at the ingredients lists on the product label. Like all authorised food additives, aspartame has been assigned an ‘E-number’. Its presence in foods can be indicated either by name or by number, i.e. E 951.

Aspartame has been authorised for use in foods and as a table-top sweetener for almost 30 years in many countries throughout the world, following thorough safety evaluations. The first safety assessment of aspartame carried out in Europe was published by the Scientific Committee on Food (SCF) in 1984. Subsequent complementary assessments were made by the SCF in 1988, 1997 and 2002. In 1984, the SCF established an Acceptable Daily Intake (ADI) for aspartame of 40 milligrams per kilogram of body weight per day. The ADI is an estimate of the amount of a food additive, expressed on a body weight basis that can be ingested daily over a lifetime without appreciable health risk. Since the establishment of the European Food Safety Authority (EFSA) in 2002, the Authority reconfirmed the safety of aspartame in 200620092010 and 2011.

This latest re-evaluation of aspartame by EFSA forms part of its re-evaluation of all food additives which were authorised in the EU prior to 20 January 2009. Commission Regulation (EU) No 257/2010 sets down the timelines for these re-evaluations, all of which are to be completed by EFSA by 31 December 2020. Aspartame was originally scheduled for re-evaluation by 2020; however, in May 2011, the European Commission asked EFSA to bring this forward to 2013.

The re-evaluation of aspartame was carried out by EFSA’s Panel on Food Additives and Nutrient Sources Added to Food (ANS). To carry out this re-evaluation, the ANS Panel undertook a rigorous review of all available scientific research on aspartame and its breakdown products, provided both by animal and human studies. These included original study reports, previous evaluations and information submitted following public calls for data. From 8 January to 15 February 2013, EFSA held an online public consultation on its draft scientific opinion on the re-evaluation of aspartame as a food additive. On 9 April 2013, EFSA held a follow-up meeting with interested parties to discuss the draft scientific opinion and the feedback received from the online public consultation. EFSA received over 200 comments during its online public consultation as well as key learnings from exchanges with stakeholders at the follow-up meeting. Before finalisation of the scientific opinion, the ANS Panel also evaluated literature published between the end of the online public consultation and 15 November 2013. This process ensured that the widest possible range of scientific views and information were considered by the ANS Panel.

EFSA concluded that aspartame and its breakdown products in the body (phenylalanine, aspartic acid and methanol) are safe for human consumption at current intake levels and that the current Acceptable Daily Intake (ADI) of 40 milligrams per kilogram of body weight per day is suitable for the general population. However, in patients suffering from the medical condition phenylketonuria (PKU), the above ADI is not applicable, as they require strict adherence to a diet low in phenylalanine.  With respect to pregnancy, the ANS Panel noted that there was no risk to the developing foetus from exposure to phenylalanine derived from aspartame at the current ADI (with the exception of women suffering from PKU). The opinion also makes clear that the breakdown products of aspartame are also naturally present in other foods, for example methanol is found in fruit and vegetables. The contribution of breakdown products of aspartame to the overall diet is low.

For further information please see:\nEuropean Food Safety Authority. (2013). Scientific Opinion on the re-evaluation of aspartame (E 951) as a food additive. EFSA Journal 11(12):3496\nEuropean Food Safety Authority. (2013). Output of the public consultation on the draft EFSA scientific opinion on the re-evaluation of aspartame (E951) as a food additive. EFSA supporting publication: EN-523. 124 pp.\nEuropean Food Safety Authority. (2013). Press release: EFSA completes full risk assessment on aspartame and concludes it is safe at current levels of exposure.\nThis press release is available in 11 languages on www.eufic.org (Czech,GermanEnglish,  GreekSpanishFrenchHungarianItalianPolish, Portuguese and Slovak).\nEUFIC Review. 2012. Benefits and safety of low calorie sweeteners.

Källa: EUFIC


Dela artikeln

Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Dietisten
Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
IMG_1028

Foto: IMG_1028

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

  • Vad är NNR2023?
    De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
  • Fokus:
    Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
  • Hälsa & hållbarhet:
    Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
  • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
    Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
  • Utmaningar:
    Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.