Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Livsmedel

EFSA conclude aspartame and its breakdown products are safe for human consumption at current intake

EFSA conclude aspartame and its breakdown products are safe for human consumption at current intake levels On 10 December 2013, the European Food Safety Authority … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 4 minuters läsning

EFSA conclude aspartame and its breakdown products are safe for human consumption at current intake levels

On 10 December 2013, the European Food Safety Authority (EFSA) released its  opinion on the re-evaluation of aspartame as a food additive and concluded that aspartame and its breakdown products are safe for human consumption at current intake levels.

Aspartame is authorised in the EU for use as an additive to sweeten a variety of foods and beverages (e.g.  desserts, sweets, chewing gum, yoghurt, low calorie and weight control products) and as a table-top sweetener. Consumers can identify foods containing aspartame by looking at the ingredients lists on the product label. Like all authorised food additives, aspartame has been assigned an ‘E-number’. Its presence in foods can be indicated either by name or by number, i.e. E 951.

Aspartame has been authorised for use in foods and as a table-top sweetener for almost 30 years in many countries throughout the world, following thorough safety evaluations. The first safety assessment of aspartame carried out in Europe was published by the Scientific Committee on Food (SCF) in 1984. Subsequent complementary assessments were made by the SCF in 1988, 1997 and 2002. In 1984, the SCF established an Acceptable Daily Intake (ADI) for aspartame of 40 milligrams per kilogram of body weight per day. The ADI is an estimate of the amount of a food additive, expressed on a body weight basis that can be ingested daily over a lifetime without appreciable health risk. Since the establishment of the European Food Safety Authority (EFSA) in 2002, the Authority reconfirmed the safety of aspartame in 2006, 2009, 2010 and 2011.

This latest re-evaluation of aspartame by EFSA forms part of its re-evaluation of all food additives which were authorised in the EU prior to 20 January 2009. Commission Regulation (EU) No 257/2010 sets down the timelines for these re-evaluations, all of which are to be completed by EFSA by 31 December 2020. Aspartame was originally scheduled for re-evaluation by 2020; however, in May 2011, the European Commission asked EFSA to bring this forward to 2013.

The re-evaluation of aspartame was carried out by EFSA’s Panel on Food Additives and Nutrient Sources Added to Food (ANS). To carry out this re-evaluation, the ANS Panel undertook a rigorous review of all available scientific research on aspartame and its breakdown products, provided both by animal and human studies. These included original study reports, previous evaluations and information submitted following public calls for data. From 8 January to 15 February 2013, EFSA held an online public consultation on its draft scientific opinion on the re-evaluation of aspartame as a food additive. On 9 April 2013, EFSA held a follow-up meeting with interested parties to discuss the draft scientific opinion and the feedback received from the online public consultation. EFSA received over 200 comments during its online public consultation as well as key learnings from exchanges with stakeholders at the follow-up meeting. Before finalisation of the scientific opinion, the ANS Panel also evaluated literature published between the end of the online public consultation and 15 November 2013. This process ensured that the widest possible range of scientific views and information were considered by the ANS Panel.

EFSA concluded that aspartame and its breakdown products in the body (phenylalanine, aspartic acid and methanol) are safe for human consumption at current intake levels and that the current Acceptable Daily Intake (ADI) of 40 milligrams per kilogram of body weight per day is suitable for the general population. However, in patients suffering from the medical condition phenylketonuria (PKU), the above ADI is not applicable, as they require strict adherence to a diet low in phenylalanine.  With respect to pregnancy, the ANS Panel noted that there was no risk to the developing foetus from exposure to phenylalanine derived from aspartame at the current ADI (with the exception of women suffering from PKU). The opinion also makes clear that the breakdown products of aspartame are also naturally present in other foods, for example methanol is found in fruit and vegetables. The contribution of breakdown products of aspartame to the overall diet is low.

For further information please see:\nEuropean Food Safety Authority. (2013). Scientific Opinion on the re-evaluation of aspartame (E 951) as a food additive. EFSA Journal 11(12):3496\nEuropean Food Safety Authority. (2013). Output of the public consultation on the draft EFSA scientific opinion on the re-evaluation of aspartame (E951) as a food additive. EFSA supporting publication: EN-523. 124 pp.\nEuropean Food Safety Authority. (2013). Press release: EFSA completes full risk assessment on aspartame and concludes it is safe at current levels of exposure.\nThis press release is available in 11 languages on www.eufic.org (Czech,German, English,  Greek, Spanish, French, Hungarian, Italian, Polish, Portuguese and Slovak).\nEUFIC Review. 2012. Benefits and safety of low calorie sweeteners.

Källa: EUFIC


Dela artikeln

ANNONS

Innehåll från Di Luca & Di Luca

Annons

Zeta Glutenfri – när matglädjen får plats för fler

Glutenfritt ska inte behöva betyda mindre smak, sämre konsistens eller färre möjligheter runt matbordet. Det var utgångspunkten när Zeta tog steget in i den glutenfria kategorin. Bakom satsningen ligger ett omfattande kategoriarbete och erfarenheter från personer som själva lever med celiaki.

Annons 5 oktober, 2026 • Uppdaterades 9 oktober, 2026 • 3 minuters läsning
Zeta-Glutenfri-Samling-Grupp-Annons
Ulrika Pousette

Under våren 2025 lanserades Zeta Glutenfri med bland annat pasta, pinsa- och pizzabottnar, grissini, crostini och cantucci. Sortimentet sträcker sig från antipasti och pizza till pasta och något sött till kaffet. Ambitionen var att produkterna skulle stå på egna ben när det gäller smak, konsistens och kvalitet.

– För oss har det varit viktigt att inte tänka ”bra för att vara glutenfritt”. Det ska vara riktigt gott, punkt. Zeta handlar om matglädje och om att samla människor kring maten, och då vill vi att fler ska kunna vara med runt bordet på samma villkor, säger Christian Di Luca, vd för Gruppo Di Luca som står bakom varumärket Zeta.

Egen erfarenhet bidrog i arbetet

Inför lanseringen gick Ida Lindberg, inköpskoordinator på Di Luca & Di Luca, igenom marknaden för att kartlägga utbudet och vad konsumenterna saknade. Hon har själv haft celiaki i åtta år och fick diagnosen relativt sent, vilket innebär att hon också har glutenhaltiga produkter att jämföra med.

– Eftersom jag själv är konsument av glutenfria produkter kände jag redan till mycket av det vi saknar på marknaden. För den som lever med celiaki är det inget tillfälligt val, utan en del av vardagen. Då räcker det inte att en produkt bara är glutenfri – den måste också vara riktigt god, ha rätt konsistens och fungera i de måltider man längtar efter.

Kvaliteten fick därför styra produktutvecklingen. Pastan är framtagen för att ge den al dente-känsla som förknippas med italiensk pasta och behålla sitt tuggmotstånd genom måltiden. Pinsa- och pizzabottnarna ska kombinera frasighet, seghet och luftiga kanter.

– En viktig insikt i kategoriarbetet var att konsumenten inte vill bli definierad av det som måste väljas bort. Man vill inspireras av vad man faktiskt kan äta, säger Ida Lindberg.

Matglädje som fått gensvar

Efter lanseringen fick Zeta uppskattande mejl, meddelanden och reaktioner i sociala medier från personer med celiaki. Under 2025 tilldelades satsningen också Guldaxet vid Mat för livet-mässan, ett pris som går till en aktör som gjort en betydande insats för personer som inte kan äta gluten.

– Responsen från personer med celiaki har betytt väldigt mycket för oss. När människor hör av sig och berättar att de har hittat en pasta, en pinsa eller ett bröd som de verkligen har saknat, då blir det tydligt att lanseringen handlar om mer än nya produkter, säger Christian Di Luca.

För Anna Mellberg, dietist på Di Luca & Di Luca, handlar satsningen ytterst om att maten ska få stå i centrum.

– När glutenfritt smakar lika gott som allt annat på tallriken kan fokus ligga där det hör hemma – på njutningen, gemenskapen och matglädjen runt bordet. Det ska vara en självklarhet.

Zeta Glutenfri är mer än en ny produktserie. Det är ett sätt att göra den medelhavsmat som Zeta har arbetat med i decennier tillgänglig för fler. Med smak och kvalitet som utgångspunkt är ambitionen att glutenfritt aldrig ska behöva betyda mindre gott


Dela artikeln

Diabetes

Kost och träning gav remission vid tidig typ 2-diabetes

Drygt hälften av deltagarna uppnådde diabetesremission efter ett program med energireducerad kost och strukturerad träning. Samtidigt minskade fettmassan medan muskelmassan bevarades. Det visar en ny randomiserad studie av yngre vuxna med typ 2-diabetes.

Dietisten
Redaktionen 9 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande
Adobe.stock

Typ 2-diabetes som debuterar tidigt i livet kan innebära snabbare försämring av blodsockerkontrollen och tidigare komplikationer. I studien RESET for Remission undersökte forskare i Storbritannien och Kanada om en kombination av kostbehandling och träning kunde leda till remission hos denna grupp. Resultaten presenterades vid EASD-kongressen i Milano och publicerades i The Lancet Regional Health – Americas.

Kostersättning och regelbunden träning

Studien omfattade 96 personer i åldern 18–45 år med obesitas och typ 2-diabetes, utan insulinbehandling. Deltagarna lottades till sedvanlig vård eller ett intensivt program.

Programmet inleddes med tolv veckors energireducerad kost och träning, följt av tolv veckor med fokus på viktstabilisering. Kostersättning och återintroduktion av vanlig mat kombinerades med både styrke- och konditionsträning.

Upplägget hade utformats för att undersöka såväl diabetesremission som effekter på bland annat hjärtfunktion och kroppssammansättning.

Remission hos 54 procent 

Efter 24 veckor hade 27 av 50 deltagare i interventionsgruppen, 54 procent, uppnått remission. I kontrollgruppen var motsvarande resultat två av 46, cirka fyra procent.

Remission definierades som HbA1c under 48 mmol/mol och minst tolv veckor utan blodsockersänkande läkemedel. Resultaten visade också minskad fettmassa med bevarad muskelmassa – en relevant aspekt vid behandling som innebär snabb viktnedgång.

För dietister väcker studien frågor om hur kostbehandling och fysisk träning kan samordnas när målet är både viktnedgång och bibehållen fysisk funktion.

Studien jämförde dock hela programmet med sedvanlig vård. Det går därför inte att avgöra hur mycket just träningen bidrog till resultaten. Uppföljningen var dessutom begränsad till 24 veckor, och forskarna efterlyser längre studier. Resultaten visar remission vid uppföljningen, vilket inte innebär att sjukdomen är permanent botad.

Källa: European Association for the Study of Diabetes (EASD), presentation av RESET for Remission, 30 september 2026. The Lancet Regional Health – Americas, 2026. Läs presentationen av studien.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.