Effektivt nytt digitalt program mot barnobesitas

En ny studie visar att nästan hälften av barnen som genomgick For Life Academys forskningsbaserade digitala program för behandling av barnobesitas (fetma) nådde sina behandlingsmål. Experterna i teamet söker nu samarbeten med vårdgivare och andra aktörer, offentliga som privata.

18 december, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Över hälften av Sveriges befolkning har övervikt eller obesitas (fetma), och särskilt barn och ungdomar drabbas hårt. Många barn och familjer behöver hjälp – men får ingen. Vårdköerna är långa och det saknas ofta möjlighet till behandling.

Bolaget For Life Academy, skapat av forskare och specialister på området, har utvecklat ett unikt digitalt behandlingsprogram som föräldrar och barn genomgår tillsammans med stöd av legitimerad sjukvårdspersonal. Målet är att uppnå långsiktiga beteendeförändringar hos barnen, och på kuppen avlasta vården.

– Vi fokuserar inte enbart på viktnedgång utan vårt angreppssätt är holistiskt med bevisad effekt, säger Mahnoush Etminan Malek, VD och PhD, vårdutvecklingsledare, dietist med specialistkompetens inom barnobesitas.

For Life Academys program har skapats baserat på tre vetenskapliga studier. Den senaste studien, publicerad i Acta Paediatrica tidigare i höst, är en del av barnläkaren och medgrundaren Annelie Thoréns avhandling. Studien har gjorts i samarbete med Region Västernorrland, Region Västerbotten, Mealsizer och Garmin.

I studien har forskare jämfört behandlingsresultat för en grupp som fått behandling med For Life Academys digitala program och gruppträffar, med en kontrollgrupp som fått sedvanlig behandling vid samma kliniker. I gruppen som gick programmet hade hela 47 procent uppnått behandlingsmålen, jämfört med ingen i kontrollgruppen. Efter sex månader hade barnen som gått programmet signifikant minskat graden av obesitas. I kontrollgruppen hade den ökat.

– Resultaten är glädjande och visar att digital behandling är ett lovande alternativ. Vår förhoppning är att fler barn kan få den hjälp de behöver oavsett var man bor i landet, säger Annelie Thorén.

Programmet ingår i dag i en gemensam implementeringsstudie hos Region Norrbotten, Region Västerbotten och Region Västernorrland. Syftet med studien är att studera effekten av ett gemensamt program där digital behandling är en del av vårdutbudet.

For Life Academy söker nu fler samarbetspartners, både offentliga och privata. Är du nyfiken på att veta mer om For Life Academy, programmet och hur ett samarbete kan se ut så hör av dig till mahnoush@forlifeacademy.com

Så funkar programmet

Det finns två versioner av programmet; en för föräldrar till yngre barn och en för ungdomar.

Fyra fysiska eller digitala föreläsningar, plus ett 24 veckor långt digitalt behandlingsprogram med personlig coachning från legitimerad sjukvårdspersonal (sjukvårdens egna eller For Life Academys personal).

Föreläsningarna innehåller ämnen såsom vad en hälsosam livsstil innebär, aspekter kring beteendeförändring, mat och motion.

Under det digitala programmet får varje familj en handledare (legitimerad dietist/sjukvården egen personal). Programmet är uppbyggt i kapitel, som kallas Veckor. Under varje vecka behandlas ett nytt tema, exempelvis måltidsordning, att samtala kring övervikt, frukost, drycker, problemlösning, målsättning och självkänsla. Varje tema avslutas med en inlämningsuppgift som familjen får feedback på.

I programmet finns också extramaterial såsom en digital butiksvandring, en receptbank, träningstips och videos.

For life Academy är en alumn till techinkubatorn Uminova Innovation i Umeå.

Forskningsstudien: Significant effects of childhood obesity treatment with a web-based component in a randomised controlled study (Web-COP)

For Life Academys webbsida

Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Redaktionen 24 september, 2025 • Uppdaterades 24 september, 2025 • 2 minuters läsning

Ätstörningar är ett av vårdens mest komplexa tillstånd. För vården innebär det stora utmaningar och ett tydligt behov av dietistens kompetens.

Temat lyfter dietistens betydelse – från vårdens verklighet till vetenskapliga rön.

Ur temat

• Dietisten Jenny Bergvall berättar om sitt arbete vid en av Sveriges fem enheter för högspecialiserad...

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Nina Granberg 22 september, 2025 • Uppdaterades 24 september, 2025 • 3 minuters läsning

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

Vad är NNR2023?
De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
Fokus:
Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
Hälsa & hållbarhet:
Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
Utmaningar:
Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.