Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Obesitas

​Allt fler kraftigt överviktiga kvinnor behöver hemrespirator

Kraftig övervikt och fetma ökar inte bara risken för sömnapné. Det förvärrar även besvären vid astma och försvårar behandlingen. En studie på Akademiska sjukhuset visar … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Kraftig övervikt och fetma ökar inte bara risken för sömnapné. Det förvärrar även besvären vid astma och försvårar behandlingen. En studie på Akademiska sjukhuset visar dessutom att allt fler patienter med fetma har problem med andningen under sömnen, så kallad underventilering, och behöver hemrespirator nattetid. Man har också visat att kvinnor oftare får försenad diagnos och är mera sjuka än män när diagnosen väl ställs. Frågan lyfts med anledning av internationella sömndagen 14 mars.\n– Gruppen av kvinnor som behöver hemrespirator nattetid på grund av fetma växer. Generellt får kvinnor sin andningsstörning diagnostiserad senare än män. Situationen är likartad i andra delar av landet. Sjukvården behöver bli duktigare på att fånga in dessa kvinnor tidigare för att sätta in behandling och undvika svåra komplikationer samt behov av intensivvård, säger Eva Lindberg, säger Eva Lindberg, överläkare i lungmedicin och ansvarig läkare på sömn- och andningscentrum, Akademiska sjukhuset.

Utmaningen, menar hon, är att odiagnostiserade patienter utan behandling söker vård först sent i förloppet, i samband med akut försämring, när andningssvikten är så svår att det krävs intubation och respiratorvård. Vid grav fetma behövs höga tryck för att upprätthålla rätt ventilation och då kan det vara svårt med övergång till hemrespirator på grund av komplikationer med läckage.

Underventilering orsakad av fetma (Obesity Hypoventilation Syndrome) drabbar cirka 10-15 procent av alla patienter med BMI>35. Det som händer är att bröstkorgen inte ventilerar lungorna tillräckligt. Ju större kroppsvolym desto mer syre behövs. När patienten andas för lite samlas för mycket koldioxid i blodet vilket också kan bidra till att man lättare blir andfådd.\n– Underventilering ger inte alltid symtom, vilket kan försvåra upptäckt och diagnos. Men många med kraftig underventilering känner av huvudvärk på morgonen och sömnighet under dagen. Långvariga besvär kan också orsaka bensvullnad eftersom det samlas vatten i kroppen förklarar Eva Lindberg och fortsätter:\n– Problemen är störst när man ligger ner. Då pressas buken upp mot bröstkorgen vilket minskar lungvolymen. Det är också vanligt att personer med underventilering på grund av fetma får svårare att andas när de ligger ner och därför väljer att halvsitta eller ha högt under huvudet under sömn.

Underventilering vid fetma kan behandlas med respiratorer för hemmabruk som blåser in extra luft i lungorna så att koldioxiden vädras ut. När det svenska kvalitetsregistret för hemrespiratorbehandling, Swedevox, startade 1996 utgjorde patienter med sådan diagnos bara en bråkdel av alla som behandlades med hemrespirator i landet. Men andelen har vuxit snabbt och utgör sedan 2007 ungefär hälften av alla som årligen startar hemrespiratorbehandling.

Källa: Akademiska sjukhuset


Dela artikeln

Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Dietisten
Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
IMG_1028

Foto: IMG_1028

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

  • Vad är NNR2023?
    De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
  • Fokus:
    Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
  • Hälsa & hållbarhet:
    Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
  • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
    Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
  • Utmaningar:
    Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.