Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Obesitas

​Allt fler kraftigt överviktiga kvinnor behöver hemrespirator

Kraftig övervikt och fetma ökar inte bara risken för sömnapné. Det förvärrar även besvären vid astma och försvårar behandlingen. En studie på Akademiska sjukhuset visar … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Kraftig övervikt och fetma ökar inte bara risken för sömnapné. Det förvärrar även besvären vid astma och försvårar behandlingen. En studie på Akademiska sjukhuset visar dessutom att allt fler patienter med fetma har problem med andningen under sömnen, så kallad underventilering, och behöver hemrespirator nattetid. Man har också visat att kvinnor oftare får försenad diagnos och är mera sjuka än män när diagnosen väl ställs. Frågan lyfts med anledning av internationella sömndagen 14 mars.\n– Gruppen av kvinnor som behöver hemrespirator nattetid på grund av fetma växer. Generellt får kvinnor sin andningsstörning diagnostiserad senare än män. Situationen är likartad i andra delar av landet. Sjukvården behöver bli duktigare på att fånga in dessa kvinnor tidigare för att sätta in behandling och undvika svåra komplikationer samt behov av intensivvård, säger Eva Lindberg, säger Eva Lindberg, överläkare i lungmedicin och ansvarig läkare på sömn- och andningscentrum, Akademiska sjukhuset.

Utmaningen, menar hon, är att odiagnostiserade patienter utan behandling söker vård först sent i förloppet, i samband med akut försämring, när andningssvikten är så svår att det krävs intubation och respiratorvård. Vid grav fetma behövs höga tryck för att upprätthålla rätt ventilation och då kan det vara svårt med övergång till hemrespirator på grund av komplikationer med läckage.

Underventilering orsakad av fetma (Obesity Hypoventilation Syndrome) drabbar cirka 10-15 procent av alla patienter med BMI>35. Det som händer är att bröstkorgen inte ventilerar lungorna tillräckligt. Ju större kroppsvolym desto mer syre behövs. När patienten andas för lite samlas för mycket koldioxid i blodet vilket också kan bidra till att man lättare blir andfådd.\n– Underventilering ger inte alltid symtom, vilket kan försvåra upptäckt och diagnos. Men många med kraftig underventilering känner av huvudvärk på morgonen och sömnighet under dagen. Långvariga besvär kan också orsaka bensvullnad eftersom det samlas vatten i kroppen förklarar Eva Lindberg och fortsätter:\n– Problemen är störst när man ligger ner. Då pressas buken upp mot bröstkorgen vilket minskar lungvolymen. Det är också vanligt att personer med underventilering på grund av fetma får svårare att andas när de ligger ner och därför väljer att halvsitta eller ha högt under huvudet under sömn.

Underventilering vid fetma kan behandlas med respiratorer för hemmabruk som blåser in extra luft i lungorna så att koldioxiden vädras ut. När det svenska kvalitetsregistret för hemrespiratorbehandling, Swedevox, startade 1996 utgjorde patienter med sådan diagnos bara en bråkdel av alla som behandlades med hemrespirator i landet. Men andelen har vuxit snabbt och utgör sedan 2007 ungefär hälften av alla som årligen startar hemrespiratorbehandling.

Källa: Akademiska sjukhuset


Dela artikeln

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.