Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Folkhälsa

Drygt 6 000 liv i Sverige kan sparas varje år med bättre matvanor

6 400 dödsfall per år, eller 14 procent av alla dödsfall, kan förhindras eller senareläggas genom bra matvanor. Störst effekt skulle mer frukt och grönsaker … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

6 400 dödsfall per år, eller 14 procent av alla dödsfall, kan förhindras eller senareläggas genom bra matvanor. Störst effekt skulle mer frukt och grönsaker ha på hälsan. Insatser för att öka svenskarnas frukt- och grönsaksätande skulle därför kunna få stor effekt på folkhälsan, men också för miljön.

Det visar beräkningar som gjorts i samarbete mellan Livsmedelsverket och Lunds universitet, de första i sitt slag som har gjorts i Sverige. Beräkningar är gjorda enligt en internationell modell.

– Våra beräkningar visar att det finns stor potential att förebygga sjukdom om människor åt hälsosamt. Det ska vara lätt för människor att äta rätt, men då krävs insatser från många olika aktörer i samhället, säger Irene Mattisson, nutritionist på Livsmedelsverket och en av medförfattarna till studien.

Modellen har analyserat hur risken att dö i hjärt- och kärlsjukdom och cancer skulle påverkas om befolkningen följde de nordiska näringsrekommendationerna, som är grunden för de svenska kostråden.

– Störst effekt skulle det få om folk åt 500 gram frukt och grönsaker/dag. Särskilt bland män, som idag äter betydligt mindre grönsaker än kvinnor och ännu mindre frukt. Samtidigt är det bra att veta att även små förändringar gör skillnad, säger Irene Mattisson.

Mer fibrer, i linje med rekommendationen på cirka 30 gram/dag, skulle ha näst störst effekt. Fullkornsprodukter, som står för en stor del av fiberintaget, svarar för en stor del av hälsovinsten kopplad till att äta fibrer.

– Du som jobbar i hälso- och sjukvården kan ge patienterna möjlighet att äta bättre, må bättre och få fler friska år i livet. Genom att prata mat kan du rädda liv, säger Irene Mattisson.

Att äta mer mat från växtriket och mindre från djurriket är också miljömässigt mer hållbart och helt nödvändigt för planetens framtid.

Källa: Livsmedelsverket



Onkologi

Ny studie kopplar livsstilsfaktorer till bröstcancer

Mer än en fjärdedel av de förlorade friska levnadsåren till följd av bröstcancer kan kopplas till livsstilsfaktorer som kost, rökning, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Det visar en omfattande analys av data från över 200 länder.

Nina Granberg 5 mars, 2026 Uppdaterades 6 mars, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_1218538903 1

Foto: AdobeStock

Studien, som analyserar data från cancerregister i fler än 200 länder mellan 1990 och 2023, visar att 28 procent av de förlorade friska levnadsåren på grund av bröstcancer globalt kan kopplas till modifierbara livsstilsfaktorer. Bland dessa ingår hög konsumtion av rött kött, tobaksanvändning, högt blodsocker, högt BMI, hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet. Resultaten har publicerats i The Lancet Oncology och omfattar både historiska trender och framtidsprognoser.

Studien visar att antalet nya fall av bröstcancer globalt beräknas stiga från omkring 2,3 miljoner år 2023 till mer än 3,5 miljoner år 2050. Samtidigt framgår det att personer i höginkomstländer i regel har bättre tillgång till screening, snabba diagnoser och behandling, medan ökande sjukdomsbörda och högre dödlighet förväntas i låg- och medelinkomstländer där vårdresurserna är mer begränsade.

Kartlagda riskfaktorer

Av de livsstilsfaktorerna som studien kopplar till förlorade friska levnadsår stod följande för störst andel:

  • Hög konsumtion av rött kött – 11 procent av alla förlorade friska levnadsår
  • Tobaksanvändning, inklusive passiv rökning – cirka 8 procent
  • Högt blodsocker – 6 procent
  • Högt BMI – 4 procent
  • Hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet – vardera 2 procent

Analysen visar också att det diagnostiserades tre gånger fler nya fall av bröstcancer hos kvinnor över 55 år jämfört med kvinnor mellan 20 och 54 år under 2023. Samtidigt har incidensen i åldersgruppen 20–54 år ökat med nästan 29 procent sedan 1990, medan incidensen i äldre åldersgrupper varit relativt stabil.


Dela artikeln

Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 Uppdaterades 5 mars, 2026 2 minuters läsning
IMG_1589

Foto: David Stephansson



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.