Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Folkhälsa

Drygt 6 000 liv i Sverige kan sparas varje år med bättre matvanor

6 400 dödsfall per år, eller 14 procent av alla dödsfall, kan förhindras eller senareläggas genom bra matvanor. Störst effekt skulle mer frukt och grönsaker … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

6 400 dödsfall per år, eller 14 procent av alla dödsfall, kan förhindras eller senareläggas genom bra matvanor. Störst effekt skulle mer frukt och grönsaker ha på hälsan. Insatser för att öka svenskarnas frukt- och grönsaksätande skulle därför kunna få stor effekt på folkhälsan, men också för miljön.

Det visar beräkningar som gjorts i samarbete mellan Livsmedelsverket och Lunds universitet, de första i sitt slag som har gjorts i Sverige. Beräkningar är gjorda enligt en internationell modell.

– Våra beräkningar visar att det finns stor potential att förebygga sjukdom om människor åt hälsosamt. Det ska vara lätt för människor att äta rätt, men då krävs insatser från många olika aktörer i samhället, säger Irene Mattisson, nutritionist på Livsmedelsverket och en av medförfattarna till studien.

Modellen har analyserat hur risken att dö i hjärt- och kärlsjukdom och cancer skulle påverkas om befolkningen följde de nordiska näringsrekommendationerna, som är grunden för de svenska kostråden.

– Störst effekt skulle det få om folk åt 500 gram frukt och grönsaker/dag. Särskilt bland män, som idag äter betydligt mindre grönsaker än kvinnor och ännu mindre frukt. Samtidigt är det bra att veta att även små förändringar gör skillnad, säger Irene Mattisson.

Mer fibrer, i linje med rekommendationen på cirka 30 gram/dag, skulle ha näst störst effekt. Fullkornsprodukter, som står för en stor del av fiberintaget, svarar för en stor del av hälsovinsten kopplad till att äta fibrer.

– Du som jobbar i hälso- och sjukvården kan ge patienterna möjlighet att äta bättre, må bättre och få fler friska år i livet. Genom att prata mat kan du rädda liv, säger Irene Mattisson.

Att äta mer mat från växtriket och mindre från djurriket är också miljömässigt mer hållbart och helt nödvändigt för planetens framtid.

Källa: Livsmedelsverket



Onkologi

Kostlektioner för brittiska cancerpatienter

Gruppbaserade kostlektioner för cancerpatienter kan bli ett nytt inslag i Storbritannien. Upplägget har testats i en pilotstudie och pekas ut som ett sätt att stärka patientstödet och samtidigt minska trycket på dietistresurser inom vården.

Nina Granberg 19 februari, 2026 1 minuts läsning
IMG_1545

Foto: AdobeStock

Bakom initiativet står den brittiska cancerstiftelsen Maggie’s, som tillsammans med Royal Marsden NHS Foundation Trust har genomfört satsningen. Efter positiva resultat planerar organisationen nu att erbjuda kostlektionerna vid samtliga sina 27 center i Storbritannien, skriver The Guardian.

I pilotstudien bestod kostlektionerna av gruppbaserade workshops, ofta med inslag av praktisk matlagning. Ett centralt fokus var att hjälpa deltagarna att skilja vetenskapligt förankrade råd från vanliga myter om kost och cancer, till exempel föreställningen att socker skulle ”gynna” cancer eller att vissa livsmedelsgrupper alltid bör undvikas.

Lektionerna ska ledas av dietetiker med specialistkompetens och bygga på evidensbaserad praxis. Syftet är att ge patienter bättre förståelse för hur kosten kan påverka välbefinnandet både under pågående behandling och i återhämtningsfasen.

Organisationens vd Laura Lee beskriver satsningen som gynnsam både för patienter och vården:

– Det här är en win-win-situation, personer som lever med cancer får snabbare tillgång till tillförlitligt koststöd, samtidigt som trycket på dietistresurser inom vården minskar.

Satsningen kommer i kölvattnet av att den brittiska regeringen förbereder en ny nationell cancerstrategi, som väntas presenteras under våren. Strategin ska bland annat stärka patientstödet och förbättra vårdens arbetssätt längs hela vårdkedjan.


Dela artikeln

Forskning

Periodisk fasta ger inte större viktnedgång än traditionella råd

Intermittent fasting, periodisk fasta, leder inte till större viktnedgång hos vuxna med övervikt eller obesitas än traditionella kostråd eller ingen insats alls. Det visar en ny systematisk översikt från Cochrane.

Nina Granberg 19 februari, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_1750152193

Foto: AdobeStock



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.